På spaning….del 19: Att meditera vidare

Att meditera vidare

Nå, den lilla delrapport från dokumentärfilmen på teve (11 nov) som jag kom med igår kan kompletteras genom ett tappert försök att dammsuga hela filmen för att måhända finna ett konstkorn någonstans. Mamma Andersson skänkte oss i alla fall tanken om ljuset som strålar en stund:
”Att få uppmärksamhet är som att träffas av solens ljus. Har man tur träffas man av dess strålar en kort stund under ett liv, men ljuset är förgängligt”. Tänkvärt, ljuset det kommer och går, några vandrar i dödsskuggans dal. Det har nog med konst att göra och troligen vill konstnären påtala att man inte kan vara mycket berömd hela tiden. Och de orden behövs, i synnerhet för Mamma Anderssons partner Jockum Nordström som säger: ”Om det går knackigt en tid är jag helt knäckt.”

Illa, illa för stackars Jockum som dessutom uppnått den relativa fattigdomen att inte vara i stånd att köpa sina egna konstverk. Jag känner omedelbart att jag här har en kollega som är i behov av stöd och tröst inför kommande knackigheter. Håll ut! Ring mig! Vi fixar saken!

För att visa hur lätt det är att liksom en badboll flyta på den sugande sjön har artikelförfattaren visat vad man kan göra med en Nordström. Utan tvekan är han en framstående konstnär. Å andra sidan är inget så bra att det inte kan bli ännu bättre. Och läsaren kan själv kasta ett öga på verket nedan som är ett exempel på en uppgraderad och spetsad Nordström.


Nordström & Vilks: Sjön suger II, teckning 2005

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.