Del 221: Önskekonserten 3

Återigen skrider Rikard till sitt frågevärv och diskuterar institutionell teori med Vilks.

Rikard: Vi får väl ta fatt där vi slutade för två dagar sedan. Då hade vi kommit in på Jerrold Levinson och hans Ur-Art. Vad jag förstår fanns det ett visst intresse i läsekretsen om detta begrepp.

LV: Ja, Dorinel Marc var entusiastisk. Och det finns nog många fler som kan tycka att det är en fängslande tanke, tänk så långt tillbaka i tiden… Men förresten, du skrev ju en utomordentlig runa över Nathalie Djurberg. Jag läste med förnöjelse.

Rikard: Ja tack, men det var nu inte den saken vi skulle syssla med. Du är inte särdeles imponerad av Levinson?

LV: Nej, och någon större entusiasm har han heller inte väckt. Han kompletterar Dickie på några punkter och gör det inte särskilt övertygande. Man kan läsa t ex den kritik han får av Nigel Warburton i The Art Question.

Rikard: Men detta med Ur-Art?

LV: Jag nämnde att tanken är enkel, diverse aktiviteter som sång och dans, ritualer och formskapande övergår så småningom till att bli konst. Det är ingen ovanlig tanke. John Carey är såld för den, fast han nog hämtat idén hos Ellen Dissanayake. Det finns ett otal obskyra teoretiker som kommer med variationer på det romantiska temat från urtid till nutid – någon gång blev det konst. Tanken på likhet lockar till denna historiska vandring där det inte är svårt att finna lämpliga likheter. Man kan förklara allting med att vandra bakåt i historien och leta efterde likheter som man alltid finner. Varifrån kommer datorer? Det hade man redan på stenåldern. Stonehenge är den tidens dator. Osv.

Rikard: Någon gång måste konsten börja – om vi nu antar att den inte funnits alltid. Det senare är trots allt något som rätt ofta hävdas; konsten springer fram ur naturen.

LV: Nåväl. Ser vi nu på sådant som sång och formtillverkning så är det på det sättet att de flesta sånger och de flesta tillverkade former är inte konst. Några är det. Här skjuter man då ofta in tanken att den första förutsättningen för konst är att den är estetisk och onyttig. Men då finns det konsthantverk, dekoration, nöjen och förströelse. Vi kan dessutom tillägga religiösa påfund, men man kan anta att de involverade menar att dessa ritualer är nyttiga. Jag menar att konsten är en långt senare påkommen historia än Ur-Art. Vi behöver inte rusa tillbaka till tidens gryning. Enklare blir det att studera vad som händer i början av 1800-talet. Då skapas den Särskilda Estetiken som är Specialtillverkad för Konsten inpackad i Högdiskurs. Där sitter Ur-Art.

Rikard: Men då måste man förklara hur konsten kom till vid denna tidpunkt.

LV: Det är mycket enklare. Konsten tillkommer med upplysningstiden, när vetenskapen flyttas till det centrum där tidigare religionen härskat enväldigt. De existentiella institutionerna blir tre, Religionen får alltså nöja sig med en tredjedel av kakan. Och så tillkommer konsten eftersom det sinnliga och metafysiska också skall få en plats.

Rikard: Menar du att det går att vaska fram en bättre version av Dickies teori med den utgångspunkten?

LV: Det är nog så man får göra om man skall komma någonvart. Från den tidpunkten finns det något bestämt och ambitiöst kring vilket en institution, konstvärlden, kan samlas. Man skiljer omsorgsfullt ut konsthantverk och dekoration och annat som antingen är nyttigt eller – när det gäller förströelse och underhållning – alltför banalt.

Rikard: Om det nu är som du säger, varför har inte teorin fått en sådan utformning?

LV: Priset är högt, konsthistorien får skrivas om och dessutom kan man då inte längre tro på konsten som något ursprungligt. Tanken är fortfarande alltför radikal.

Rikard: Finns inte problemet kvar angående varför konstvärlden kallar något för konst?

LV: Lösningen är densamma som tidigare. Det bygger på likhet som kan flyttas baklänges fram till födelsedecennierna kring 1800. I romantikens manifestationer såg man konsten som en möjlighet att nå längre än filosofin vilken var bunden vid språket. Med konsten kunde den rena andligheten, föreningen av förnuft och översinnlighet, visa en väg till Det Absoluta. Och i samma andetag kunde man avfärda de tekniska och materiella begränsningar. Konsten kunde ta vilken form som helst. Men den saken fick man ändå vänta på till 1900-talet. Dock har vi en viktig poäng: Konst är något man tror på, konstvärlden tror att det är något märkvärdigt med konsten, att den är en naturgiven princip som utkristalliseras i det romantiska geniet. När man sedan börjar avveckla detta står man igen med något annat än det var tänkt från början.

Rikard: Menar du att konsten kommer att ta slut?

LV: Nej, konsten levererar tillräckligt mycket intressant material; något som inte förändras genom att man tar bort den eviga lågan som skulle glöda i varje konstverk. Inte heller är det brist på nya uppslag. Vi kan bara se oss omkring. Konstvärlden sjuder av aktiviteter och alla dess kriser är marginella problem.

(to be continued)

arx mannen koncLIT.JPG
Kan detta vara ett exempel på Ur-Art? Det ser primitivt ut. Eller är det ändå så att det primitiva är en modern företeelse? Nog så i det här fallet.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori. Bokmärk permalänken.

33 svar på Del 221: Önskekonserten 3

  1. Dorinel Marc skriver:

    Hej Lars!

    Du skriver att jag blev entusiastisk över att du tog upp Levinson. Nej, det var inte jag utan Petter Helje som blev entusiastisk och frågade mig vad jag tyckte om ur-art för att han tyckte att det lät kanon. Jag blev mest sur för att du inte hade nämnt Levinson redan vid vår debatt på Efterkritiken för ett år sen. Då hade jag inte behövt anstränga mig för att förklara sånt som Levinson hade redan förklarat och dessutom på det mer vetenskapliga sättet som du verkar uppskatta. För mig är Levinsons tankar ingen överraskning, dels för att jag (precis som er alla andra) har vuxit upp med en konsthistoria som börjar med grottmålningar, dels för att jag under det senaste decenniet har genom att arbeta performativt kommit fram till att det viktigaste länken tillbaka i tiden är just ritualer, dans, sång osv.
    I texten ovan ägnar du endast en rad till konstens eventuella koppling till religionen, men den avslöjar svagheter i din definition av det nyttiga.
    Du skriver: ”Vi kan dessutom tillägga religiösa påfund, men man kan anta att de involverade menar att dessa ritualer är nyttiga” Där missade du en viktigt aspekt, nämligen att både ritualerna och konsten är nyttiga men på ett sätt som skiljer sig från de vanliga bruksföremålen. Vilka konstnärer, konstkritiker, konstteoretiker, konstköpare, konstförmedlare, konstmuseifolk osv säger att konsten är onyttig?

  2. Joaquim skriver:

    Det är Skånes kust linje! Det är inget alls primitivt eller Ur-Art med det!

  3. Ulf Hedetoft skriver:

    Skånes kustlinje är i högsta grad primitiv. Ja hela världens kustlinjer följer en uråldrig tradition.
    Primitivt är ju också modernt begrepp‚ man måste ju bli högstående för att definiera det lågstående – så också i konsten.
    Precis som kustlinjen tar konsten aldrig slut.

  4. Lars skriver:

    Och två saker kan man fundera på: Att det går att se vad som helst i allting och att kunna uppfatta det primitiva är bortom allt primitivt.

  5. Ulf Hedetoft skriver:

    Vi har ett stort gruskorn i kuggarna när vi skall beskriva vad är konsten i teori.
    Det går ju som du säger Lars att se allt i alla ting. Insikten om det primitiva ligger kanske inte bara när man är utanför det primitiva (högre upp), utan förmodligen när man är i det primitiva (om man kan blicka upp och känna diff).

    Är vi som utverkar konst primitiva i vårt agerande. Låt mig ge ett exempel:
    När jag rullade ut då pågående ”Paper Preacher” från studion, ställde sig ett gäng murare nyfiket i ring runt om. De såg lite frågande på de hopklistrade böckerna, så jag förklarade gestaltningen om att det finns inget kort sagt som är ”rätt”, men att många ger uttryck för att sitta inne med ”sanningen”.
    – Ja, vi förstår, men varför fördärvar du uppslagverk och hur skall du transportera det?

    Är det vi som utverkar konsten ur primitiva föreställningar och ser sånt som andra inte kan se?

  6. Joaquim skriver:

    Jag håller inte med Ulf, men jag håller med Lars. Precis om man kan se smarta mönster i tex naturen så är det ju inte primitivt. Fast den där kustlinjen betyder ju tex: Turning torso, högteknologi, Barsebäck etc. Så jag förstår inte vad Ulf Hedetoft menar med att Skåne skulle vara primitivt? Förklara dig Ulf!

  7. Ulf Hedetoft skriver:

    Joaquim, vem har sagt sett att det finns smarta mönster i naturen?
    Och för den delen, skulle inte smart kunna vara primitivt?

    Är Turning Torso högteknologi? Njaa, man har ju byggt högre hus än så långt tidigare. Men visst är det vackert.
    Skåne är både primitivt och inte, men jag talar om linjen.

  8. Lars skriver:

    Dorinel. Missförstå inte Levinson. Han är inte intresserad av konst och religion utan enbart, som elev av Dickie, för att bättra på Dickies teori. Och den måste ha en historisk dimension.

    Jag förstår vad du menar med nyttig och onyttig. Men nu är det så att i den estetiska teorin har man dragit en gräns mellan praktisk nytta och sådant som inte tjänar något direkt materiellt ändamål. Det är motiverat på flera sätt att säga att upplevelser är nyttiga, men så räknar man inte inom estetiken. Den spaning man bedrivit för att finna konst går ut på att söka efter dessa ”onyttigheter”, alltså estetiska verksamheter som enbart tjänar en lust.

    Man kan skriva en bok om det här, men du kanske förstår vad jag menar.

  9. Dorinel Marc skriver:

    Jag förstår exakt vad du menar och jag hoppas att du också förstår att jag ser en tydlig koppling mellan konstens ”onyttiga” karaktär och offrandet till gudarna t ex.
    Hoppas också att vi är överens om att konsten och religionen gör ungefär samma typ av ”nytta” eller ”onytta”.

    Jag tror att det är lättare att diskutera konstens naturliga kontinuitet tillbaka i tiden om man tittar på hur arkitekturen har utvecklas. Kan du ange en exakt tidspunkt då arkitekturen uppfanns , eller accepterar du arkitekturens kontinuitet tillbaka i tiden?

    Jag ser tydliga kopplingar mellan en villa och en koja och mellan en koja och en fågelbo. Gör du det?

    Är vi överens om att arkitekturen är inget mänskligt påfund utan utövas även av djuren, fåglarna och insekterna?

  10. Joaquim skriver:

    Det här blir knäppare och knäppare! Klart att djur inte kan vara arkitekter… De handlar ju efter instinkt och har inte alls samma tänk vad gäller design och funktion som vi människor, Skulle djur sitta och skissa och planera byggnader enligt dig? Det spelar ingen roll vad ”Levinson” eller vem som helst säger om saken. Det känns som du försöker lura folk i en fälla att konst är en naturlig drift som funnits i alla tider!
    Men jag tycker det är en intressant diskussion!

  11. Rasmus West skriver:

    Ulf: ”Precis som kustlinjen tar konsten aldrig slut.”

    Där har du nog fel. Konsten är en mänsklig konstruktion, och om människorna försvinner så gör konsten det. Vetenskapliga teorier om klimat gör gällande att vi nog kommer att försvinna långt innan jorden gör det. Ifall den förutspåelsen inte stämmer så blir det i sinom tid tvärtom. Kustlinjerna och jorden utraderas, medans människan fortsätter sitt verk någon annanstans.

    Fast, du kanske syftade till nånting annat..

  12. Lars skriver:

    Dorinel. När arkitekturen börjar eller inte. Det beror på vad man är ute med för definition. Rimligen kan man kalla sådant för arkitektur som är utfört med symboliska och dekorativa tillägg och inte endast avser en stram nyttofunktion. Vi brukar ju mena att djur inte sysslar med sådant. Arkitekturen blir naturligtvis konst när det finns ett konstbegrepp att stoppa ner den i.

    Likheter är farligt. Du vet att Duchamps pissoir är ytterst lik en vanlig pissoir. Men likheten är tämligen ointressant.

  13. Dorinel Marc skriver:

    Hej Lars!

    Du skriver att Duchamps pissoar är ”ytterst lik en vanlig pissoir” men ”likheten är tämligen ointressant”. Jag vill markera att Duchamps pissoir är inte bara lik en vanlig pissoar utan den är en vanlig pissoar som har använts som verk i ett konstsammanhang och därmed fått ett konstnärligt värde. Och jag vågar påstå att det är just likheten som är intressant, annars skulle folk inte bli provocerade.
    Eftersom jag ser konsten som besläktad med ritualer, schamanism osv är för mig helt i sin ordning att konstnären lägger fram vilka föremål som helst och att man ger dem symboliska/konstnärliga betydelser.
    Duchamps handling kan man tolka som ett försök att återkoppla konsten med det primitiva.
    En sten ute i vildmarken kan se ut som en vanlig sten men det kan också vara en gravsten. De som har sina nära och kära begravda där har säkert koll på vilka stenar som är heliga. Precis på samma sätt har konstälskare koll på vilken pissoar som är konst.
    Det är alltså viktigt att man känner till både likheterna och olikheterna.

    När det gäller konstens och arkitekturens kontinuitet tillbaka i tiden så är jag ute efter en definition som be/visar någon slags evolution.

  14. Lars skriver:

    Dorinel. Jag kanske var lite för subtil. Genom att göra pissoiren till konst förlorar den de egenskaper som den är omedelbart förknippade med. Men den ser naturligtvis likadan ut. Det vi lär oss är att det finns osynliga faktorer som påverkar ett objekt på ett helt avgörande sätt och för med sig att de kan hamna i två vitt skilda världar.

    Att tolka Duchamp som om han vill återkoppla konsten till det primitiva. Man kan tolka på alla möjliga sätt, men här vill jag framhålla att det går ännu bättre om man tolkar honom tvärtom. Konsten har inte det exotiskt naturgivande draget utan är helt beroende av idén.

  15. Dorinel Marc skriver:

    Hej Joaquim!

    Hur vet du att vi människor inte bygger våra hus av instinkt? Har du tänkt på att vår besatthet av att bygga höga hus kan vara ren instinkt? För att inte tala om människans besatthet att ta sig ut i rymden.
    Passa på under den kommande våren och titta på fåglarna när de bygger sina bon. Jag följde häromåret ett par turturduvor som använde byggmaterial från en ombyggnad vin NK och jag blev riktigt imponerad över deras sätt att kolla spänsten på de band som de använde. Av instinkt eller inte så byggde de sitt bo och använde även moderna material om dessa uppfyllde deras kvalitetskriterier.

    ”Klart att djur inte kan vara arkitekter”. Människorna måste upprätthålla en skillnad mellan människor och djur annars kan inte människorna försvara sitt rätt att förslava djuren och äta upp dem. Kultur är en sån förmåga som anses skilja människor från djur, men nu finns det forskning på området som visar att även djur utövar kultur.

    Jag vågar påstå att det vi kallar konst är ”en naturlig drift som funnits i alla tider” och utövas även av djuren. Och då menar jag inte de tillfällena då människor gör sig lustiga över elefanter och apor och låta dem måla i olja på duk, utan jag tänker på primitiva konstformer där djuren genom sång, dans, jämrande osv , uttrycker sina känslor av glädje eller sorg på ett sätt som är besläktad med dagens dans, musik och performancekonst.

  16. Ulf Hedetoft skriver:

    Rasmus, visst tar kustlinjen aldrig slut. Jag ser det som ett momentum i rörelse. Kustlinje i min beskrivning är just rörelsen som blir en ständigt föränderlig tänkt linje exakt där vatten möter jord. För människor tar konsten aldrig slut förrän vi inte finns ”där” längre. Dvs så länge människan lever (oavsett på jorden eller i rymden etc) kommer konsten vara.

  17. Ulf Hedetoft skriver:

    Dorinel, du har en poäng i din djurintelektuella teori. Vem är vi som skall uttala om djurens förmåga till kulturutövning. Vi är ju inte inne i deras tanke och betraktar. Kanske är vi mer lika än vad vi tror i just i tanke och själ. Fågelns bo av kulörta plastserpentiner kanske fyller ett vidare behov för de inneboende än just funktion.

    Kanske kan man å andra sidan säga att djurens kulturutövning inte utvecklats så radikalt som just vår egen konstutveckling i dess ständiga varierande stilriktningar. Men för djuren finns det kanske en märkbar och tydlig förändring i konststilar.

  18. Joaquim skriver:

    Tja!
    Alltså jag håller helt med om vad du skriver, fast samtidigt måste man ju ändå bestämma sig någonstans… Om du säger att vi bygger våra hus på instinkt och även arkitektur sker av instinkt, kan man då inte lika gärna säga att äta och göra förlöjligande målningar av djur, samt göra skillnaden mellan oss och dem sker på instinkt. Man kan ju säga att alla processer är instinkt och då kan man ju inte diskutera något längre. Då räcker det med att säga: allting är.
    Om du inte håller med mig om detta var har du då dragit dina gränser för naturlig insinkt och något annat som du kanske då menar vara människo påhitt?

  19. Joaquim skriver:

    Du vet förresten att Turturduvan är extremt sällsynt i Sverige? Om du siktat den vid NK är det en sensation!

  20. Lars skriver:

    Dorinel. Som Joaquim påpekar hamnar man lätt i att allt går ihop med allt. Du rör dig med likheter och när man gör det är det inga större svårigheter att knyta ihop vad som helst. Kriteriet är dels vad du accepterar som tillräckligt likt men också vad andra kan gå med på.

    Skall du komma någonvart kan det vara värt att se efter skillnader. En skillnad är att djuren inte gör några teoretiska överväganden om byggandet och arkitekturens begreppsliga värld. Men det går ju som bekant vi.

  21. Dorinel Marc skriver:

    Hej Lars!

    Tror du att fåglarna som bygger bon som klarar stormar som kan få arkitektritade hustak att flygga, iväg inte gör ”tillräckliga teoretiska överväganden” innan de bestämmer sig för vilken träd och var i trädet de bygger? Och tror du att björnarna inte gör ”tillräckliga teoretiska överväganden” innan de bestämmer sig för vilken ide de skall övervintra i? Djuren känner säkert inte till ordet teori eftersom det är ett mänskligt sätt att förklara en tankeverksamhet, men jag är ganska säker på att de är bekanta med själva processen.

    Ditt påstående att ”djuren inte gör några teoretiska överväganden om byggandet och arkitekturens begreppsliga värld” fick mig att tänka på ett statement gjort av en konstnär från före detta Östeuropa.
    Den lyder så här:
    ”An artist that doesn’t speak English is not an artist.”

  22. Dorinel Marc skriver:

    Hej Joaquin!

    Jag har inte bra koll på fågelarterna, men jag fick för mig att det var turturduvor. Platsen var förresten inte NK utan Stureplan, när de (människorna) höll på och byggde om Sturegallerian. (Det kanske är mindre sensation att se turturduvor vid Stureplan? 🙂 Men fåglar var de i alla fall och vi några människor stod och följde byggandet och deras ”teoretiska överväganden” vid val av material.

    Klart att människan måste dra en gräns mellan människor och fä annars blir det svårt att hävda människans rätt att t ex avliva alla fåglar som riskerar att smitta oss med fågelinfluensa.

  23. Joaquim skriver:

    Ciao!
    Håller fortfarande med dig på sätt och vis, men ser fortfarande inte var du vill komma med det här? Jag menar det är ju klart att inte djur gör teoretiska grejor eftersom de handlar efter instinkt. Om sedan teori och instinkt är samma sak är en annan grej som jag inte fattar. Kan du förklara då varför man använder ordet teori? Och ordet arkitekt varför använder du det? Det räcker väl med att säga att alla är bo byggare isåfall? Eller att alla är arkitekter. Eller konstnärer eller turister eller vad som helst.

    Ja och vad då rätt att avliva fåglar som har influensa? Vad är det som ger människan den rätten, menar du att det är en naturlig ordning eller ett påhitt av människor? Är det rätt eller fel?

    Desutom verkar du ha blandat ihop mig med Joaquin Phenix. Jag heter Joaquim.

    Fridens!/ J

  24. Lars skriver:

    Dorinel! Det går att hålla på hur länge som helst med att framlägga att djuren gör teoretiska överväganden. Kanske vi också måste säga att växterna, vi har t ex trädens arkitektur. Och bergen som vet hur man fixar en hållbar bergskedja. Frågan är vad det tjänar till.

  25. Dorinel Marc skriver:

    Hej Joaquim!

    Jag skall försöka förklara vart jag vill komma , men för att ge dig ett tillfredställande svar behöver jag lite mer medverkan från din sida.
    Jag skulle vilja be dig att vara vänlig och svara på nedanstående 3 frågor .

    Vilka 5 ord associerar du med arkitekt?

    Vilka 5 ord associerar du med designer?

    Vilka 5 ord associerar du med konstnär?

    Tack på förhand!
    Dorinel

    Ps
    Förlåt att jag stavade ditt namn fel.

  26. Dorinel Marc skriver:

    Hej Lars!

    Du är rolig som tror att det är berget som fixar bergskedjan. Här har du blandat ihop orsak och verkan.

    Vad det skall tjäna till att prata om djur och växter? Förhoppningsviss att det skall bli lättare att både göra, uppleva och förstå konst. När vi försöker förstå konstens natur, får vi inte vara rädda för att se dess släktskap med religionen, primitiva och djuriska uttrycksformer osv. Vi får helt enkelt vara beredda på att upptäcka att konst, kultur, religion osv inte är någonting som bara människor håller på med.

  27. Joaquim skriver:

    Ok kör i vind. Det är ju mer än 5 ord som kommer upp på varje men jag väljer de jag tycker är typ bäst, inte för jag vet vad det skall va bra för:
    5 ord på arkitekt: Möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsplanering, konstruktion
    5 ord på designer: Partik Söderstam, artifakt, funktionell, estetisk (det första räknas kanske som 2 ord?)
    5 ord på konstnär: Mångsysslare, grafiker, målare, skulptör, dekorativt

    Hoppas dtta leder till ett intresant svar från dig Dorinel!
    Fridens!/ Jocke

  28. Joaquim skriver:

    Nej nu dansar trollen i farstun verkligen! Vilka menar du håller på med konst utom människor? Koltrastar eller? I så fall tycker att att om du kallar dig själv för konstnär skall gå ut i naturen och visa dina grejor. Sedan kan du komma tillbaka och berätta vad naturen tyckte om dina tavlor…
    Och religion… Suck, menar du att djur tror på gud?

    Men sedan finns en del som är bra i det du skriver. Konstens släktskap med religion och primitiva uttrycksformer! Inte för att jag tror att någon har varit rädd för att se dessa släktskaper men kan du ge mig 5 yrken eller sysselsättningar som inte påvisar likheter med det du nämnde där, det primitiva, ursprungliga, religionen?

    Keep cool!/ Jocke

  29. Dorinel Marc skriver:

    Hej Joaquim!

    Förlåt att jag inte kommit med svar ännu. Jag har haft mycket att stå i, men jag har svar på gång.
    Medan du väntar skall jag försöka underhålla dig med nedanstående uppgift.
    Var god och gruppera följande 15 ord under kategorierna arkitektur, design och konsthantverk, så det blir 5 ord i varje kategori.

    kruka, pensel, myrstack, kludd, hjul, ylande, korg, fågelbo, naket, mössa
    bäver, sked, grotta, dans, hydda,

    Tack för visat tålamod!
    Dorinel

  30. Dorinel Marc skriver:

    Hej Joaquim!

    Förlåt att jag inte kommit med svar ännu. Jag har haft mycket att stå i, men jag har svar på gång.
    Medan du väntar skall jag försöka underhålla dig med nedanstående uppgift.
    Var god och gruppera följande 15 ord under kategorierna arkitektur, design och konst, så det blir 5 ord i varje kategori.

    kruka, pensel, myrstack, kludd, hjul, ylande, korg, fågelbo, naket, mössa, bäver, sked, grotta, dans, hydda.

    Tack för visat tålamod!
    Dorinel

  31. Dorinel Marc skriver:

    Hej igen Joaquim!

    Som du märker så skrev jag av misstag konsthantverk istället för konst i första av de två sista inläggen och jag hann posta det innan jag upptäckte felet. Det är alltså det sista inlägget som gäller om du har tid och lust att leka lite.

    Tack på förhand!
    Dorinel

  32. Joaquim skriver:

    Hej Dorinel, jag är ganska missnöjd med att du ger mig en ny uppgift utan att besvara min fråga först. Det är ju dessutom en rak och enkel fråga, inte sant?

    Jag skall ändå försöka lösa din uppgift och är nyfiken på vart den skall leda oss.

    ARKITEKTUR DESIGN KONST
    myrstack hjul kludd
    fågelbo korg dans
    bäver mössa naket
    hydda pensel sked
    grotta kruka ylande

    Var vänlig och respektera att jag placerat orden där jag tycker att de passar bäst. Därmed inte sagt att jag tycker de passar där.
    Bara för att jag tex ser en analogi mellan mystack och arkitektur är inte anledning nog att påstå att myror är arkitekter. I så fall är Delicato också en arkitektbyrå.

    Tack för din tid!/ Jocke

  33. Dorinel Marc skriver:

    Hej igen Joaquim!

    Förlåt att jag dröjde med svaret men jag blev som sagt tvungen att arbeta med annat.

    Tack för att du tog dig tid och svarade på mina frågor! Jag respekterar att du placerat orden där du tyckte att de passade bäst. Och vi är överens om att detta inte betyder att du tycker att de passar där. Men trots din motvillja hjälpte du mig, genom att placera ut orden, att ”bevisa” att vi är fasta i språket eller bättre sagt att språket kan begränsa vår förståelse av hur saker och ting hör ihop.

    I första delen av testen hade du tillgång till ett enormt ordförråd men valde ändå sånt som har med vårt moderna samhälle att göra.

    I andra delen av testen när du inte hade tillgång till dina ”moderna” ord var du tvungen att välja de ord som fanns till hands trots att gränsen mellan människa, djur, natur och kultur suddades ut. (Du grupperade förresten alla orden utom pensel och sked på det sättet som jag hade planerat.)

    Jag tror att vi skulle uppnå liknande resultat om vi gjorde ett praktiskt experiment ute i naturen.
    Om du skulle vara ute i vildmarken under längre tid utan tillgång till din arkitektritade bostad, dina designade möbler och husgeråd, då skulle du med stor sannolikhet bygga en koja eller använda en grotta som bostad, en lövbädd som säng, en sten som hammare osv. Du skulle göra dessa saker för att överleva fast du inte tyckte att det passade.

    För mig är konsten en slags nödvändighet som har med överlevnadsinstinkten att göra och kan se hur taffligt och oraffinerat ut som helst bara den funkar.

    Jag hörde häromdagen på radio om en apa som efter många år i fångeskap, började mot slutet av sitt liv, täcka fönsterrutan till buren med bajs. Jag blev djup berörd av berättelsen och tolkade apans kladd på fönsterrutan som ett meddelande till besökarna i still med Dan Wolgers verk ”Här slutar allmän väg”
    Människorna är inte överens om vad som är konst och vad som är skit inte ens när det gäller sin egen arts konstproduktion, så det är inte alls konstigt att vi inte kan vara överens om djurens eventuella konstnärliga uttryck.

    Jag håller på och skriver en längre text om hur jag tänker när det gäller djurens eventuella utövande av kultur och religion men jag är fortfarande inte riktigt klar med den. Jag kan dock säga kort att jag påstår inte att djur är arkitekter utan att de bygger sina bon. Jag påstår inte heller att djur tror på Gud utan att det kan vara så att djur dyrkar ljuset, vattnet, jorden, elden, luften, eller varför inte mörkret. Det kan t o m vara så att vissa djur dyrkar människan. Jag har inga konkreta svar utan endast funderingar som jag hoppas skall får oss att vara beredda på att det kan visa sig att vi människor inte är ensamma om att hålla på med konst, religion, osv

    Du föreslog att vi skulle forstsätta diskussionen någon annanstans. Jag har en blogg som jag skapade i höstas för just denna typ av frågor, men jag har inte kommit igång med den ännu. Detta kunde kanske vara ett bra tillfälle att sätta igång. Min blogg heter I SKRIFT http://iskrift.blogspot.com/.

    På återskrivande
    Dorinel

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.