Rehabilitering av Kleopatra? Några historiker funderar och Bo Eriksson summerar ett nytt underlag från Mellanöstern: ”Det finns en beundran i de österländska texterna. Man lyfter att hon är klok, en filosof som var kunnig inom medicin.” SVT
Intressant kan man tycka men man får nog ta det med en nypa salt när man hör vad egyptologen Okasha el-Delay åberopar: ”…hittat hundratals texter från medeltiden som tidigare inte publicerats. I de arabiska skrifterna har dåtidens lärda samlat in muntliga berättelser om Kleopatra och studerat egyptiska hieroglyfer, egyptisk kultur och kartor.”
Texter från medeltiden, alltså mer än 500 år efter Kleopatras död. Dessutom är det nyhet för mig att arabvärldens medeltidsrepresentanter kunde tyda hieroglyfer.
Bristen på källkritik i det här inlägget skapar en viss undran. Vill man ha sagt något annat med detta?
Det är statstelevisionen vi pratar om. De uttalar det till och med ”Kleópatra” (rätt är Kliopátra).
Men det är ändå så att medeltidens araber _studerade_ hieroglyfer. Däremot kunde de inte tyda dem, eftersom den kunskapen gick förlorad runt 400.
Att de studerade hieroglyferna tänkte jag mig. Men hur man kunde få ut något om Kleopatra den vägen verkar högst tvivelaktigt.
Det kunde man inte. Men det säger man inte heller, utan att man har studerat _såväl_ skrifter om Kleopatra (demotiska, latin, grekiska, persiska, med mera) _som_ hieroglyfer, kultur och annat.
Men saken är väl i första hand varför ett material som härrör från medeltiden skulle vara någon pålitlig källa. Och vad hieroglyferna skulle kunna tillföra.
Jag hyser f.ö. inga tvivel om att våra efterkommande kommer att ha grundinställningen att material från 1900- och 2000-talet måste anses opålitligt.