3170: I teatersalongen

Postat den 2020 11 december av Lars Vilks

Ett poetiskt terroristdrama kombinerat med överarbetad aktivism. Så ser Rasmus Dahlstedt på Unga Klaras uppsättning av Johannes Anyurus prisbelönta roman ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar”. Ett intressant bidrag till rondellhundens äventyr.

Det här inlägget postades i Böcker, Konstkritik. Bokmärk permalänken.

3 svar på 3170: I teatersalongen

  1. bjarne skriver:
    2020 12 december kl. 10:17

    Intressant. Verkligen!
    Nu har jag inte ens läst den prisade boken. Men titeln ”De kommer …”, är den poetisk? Eller bara obegriplig och pekoralisk…
    Hörde på radionyheterna i morse att den muslimska diktaturen i Persien hade avrättat och tystat en regimkritiker som utnyttjat sin yttrandefrihet. På fel sätt då antar man.

  2. CeDe skriver:
    2020 12 december kl. 20:32

    Sverige – mindervärdighetskomplexens högborg.

  3. minnesdagen skriver:
    2020 13 december kl. 12:01

    ’ Svenskarna porträtteras genomgående som idioter.’
    ’ Vass och rapp samtidskritik”, sammanfattar en kritiker.’

    Vass samtidskritik att svenskar är idioter, ja jag är inte förvånad. Sadister dessutom. Det Rasmus beskriver är ganska exakt vad man jag förväntat mig. Jag skulle inte stå ut med att se skiten. Det påminner mig om när jag gick i gymnasiet och klassen såg en pjäs om andra världskriget på samma tema. I princip exakt samma, bortsett från detaljerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.