Ett poetiskt terroristdrama kombinerat med överarbetad aktivism. Så ser Rasmus Dahlstedt på Unga Klaras uppsättning av Johannes Anyurus prisbelönta roman ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar”. Ett intressant bidrag till rondellhundens äventyr.
-
Senaste inläggen
- 3199: Etiken i politiken och konsten 2021 20 januari
- 3198: I väntan på recensenterna 2021 18 januari
- 3197: Spektakel och rysningar 2021 16 januari
- 3196: Måleriet 2021 15 januari
- 3195 Skating on thin ice. 2021 14 januari
Bloggarkiv
Kategorier
Sidor
Blogroll
Vilks konsteori
Vilks projekt
Nya kommentarer
- Rutger Krona om 3199: Etiken i politiken och konsten
- Ludvig K om 3198: I väntan på recensenterna
- Rutger Krona om 3199: Etiken i politiken och konsten
- Från Graven om 3198: I väntan på recensenterna
- killeri om 3198: I väntan på recensenterna
- killeri om 3198: I väntan på recensenterna
- Lars Vilks om 3196: Måleriet
- Anders Lindberg om 3196: Måleriet
- minnesdagen om 3198: I väntan på recensenterna
- minnesdagen om 3197: Spektakel och rysningar
Intressant. Verkligen!
Nu har jag inte ens läst den prisade boken. Men titeln “De kommer …”, är den poetisk? Eller bara obegriplig och pekoralisk…
Hörde på radionyheterna i morse att den muslimska diktaturen i Persien hade avrättat och tystat en regimkritiker som utnyttjat sin yttrandefrihet. På fel sätt då antar man.
Sverige – mindervärdighetskomplexens högborg.
‘ Svenskarna porträtteras genomgående som idioter.’
‘ Vass och rapp samtidskritik”, sammanfattar en kritiker.’
Vass samtidskritik att svenskar är idioter, ja jag är inte förvånad. Sadister dessutom. Det Rasmus beskriver är ganska exakt vad man jag förväntat mig. Jag skulle inte stå ut med att se skiten. Det påminner mig om när jag gick i gymnasiet och klassen såg en pjäs om andra världskriget på samma tema. I princip exakt samma, bortsett från detaljerna.