Sensationella nyheter i konstvärlden domineras av två kategorier. Dels försäljningsrekord och dels om någon har råkat begå ett politiskt korrekt-misstag viket har utlöst protester.
Nog så sensationellt var priset på en skulptur av Nathalie Djurberg och Hans Berg på Bukowskis. Utropspriset 300 000 blev vida överträffat till 16 miljoner kronor. Det förefaller för mig att vara ett ordentligt överpris. För den summan borde det vara möjligt att få ett antal bra skulpturer av parets produktion. Visserligen är den här från 2012 vilket kan sägas vara rätt i tiden (Djurberg/Berg toppade enligt artfacts karriären 2015) men jag kan inte se att det räcker. Men auktionspriser kan variera kraftigt beroende på budgivarnas inställning. SR
Angående detta med att visa upp en standardiserad PK-front fann jag det här obetalbara exemplet i presentation av utställningen ”Third Space” på Skånes Konstförening:
”Utställningstiteln refererar till Homi K. Bhabhas teori om det postkoloniala tillståndet som en hybridisering av samhällen, platser och inom människan själv. Termen används också för att beskriva rum där röster som förfördelas i samhället får makt och utrymme. I en värld byggd av orättvisa maktstrukturer blir användningen av Bhabhas term i utställningen en reflektion över hur de som ofta åsidosätts kan skapa rum där de inte bara är föremål för samtalet, utan också är med och formar det.
Verken i utställningen kretsar kring aktörskap och förkroppsligande. Anna Iau riktar in sig på känslor av obehag kopplat till frivillig och ofrivillig informationsdelning på sociala plattformar. Maria Kim utgår från sin bakgrund som adopterad och utforskar koloniala spår mainstreamberättelser kring adoption. Ranya Asadi använder kitsch för att undersöka sina upplevelser av att vara en slags tidskapsel till följd av sin migration – att platserna vi lämnar blir kristalliserade i tid inom oss. Yahia Saleh dyker ner i en kommentartråd på Facebook och adresserar frågor kring svarta queera kroppar (eller bristen på dem) på publika platser i Europa.
I utställningen visas också Moncef Henaiens ”ŠUKA” och Rasmus Raphaëlle Östebros ”Femme Desires”, som inkluderas för deras specifika undersökningar av makt och förkroppsligande. Med utgångspunkt i dansaren Šuka Horns rörelser, skapar Henaien en känslomässig fristad genom hypnotiska upprepningar och drömlika klipp. Östebro presenterar en värld av feminina tecken – en alternativ, framtida plats där drag och lek används som strategier för frigörelse. Tillsammans genererar de två verken ett samspel mellan skydd och sårbarhet, mellan handlingsutrymme och marginalisering. Det handlar inte om verkliga fysiska rum, utan om fantasins potential och diskursiva effekter.”
Det mesta är med. Bhabha är en sedan länge en välkänd postkolonial teoretiker. Så följer hela raden av väl inkörda ord och formuleringar ”hybridisering”, ”förfördelade röster”, ”orättvisa maktstrukturer”, ”känslor av obehag”, ”migration”, ”svarta queera kroppar”, ”inkluderas”, ”känslomässiga frirum”, ” drag och lek används som strategier för frigörelse”, ”fantasins potential och diskursiva effekter”. Det är inte lätt att få till en konsttext utan att kitschen gör sig påmind. Ännu mer eftersom det helt och hållet saknas distans. Texten finns också i engelskt original.
Jag slog upp ”hybridisering”:
1) Hybrid (biologi) – en biologisk process som är resultatet av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika, exempelvis olika arter
2) Hybridisering (molekylärbiologi) – två enkelsträngade komplementära nukleinsyror binder till varandra med vätebindningar
Det ser ut som att de nya demagogerna tar vedertagna vetenskapliga begrepp och fyller det med ett innehåll som skiljer det från ursprunglig betydelse, lite som nyspråk. Vad menas med ”hybridisering” när ovetenskaplig vänsterdemagog använder ordet?
”Hybridisering” har använts sedan 80-talet och avser kulturblandning t ex hur det uppstår blandspråk. Västindien är ett ofta nämnt exempel. Numera är det alla möjliga blandningar och nya former som uppstår genom sammanslagningar. Min invändning är att det är förfärligt slitet och något som man lägger till i en kontext för att det skall se fint ut.