3134: Alltjämt svårt

Den franska attityden angående halshuggning kontra hädelse har fått stort genomslag efter den franske ambassadörens framträdande i SvT. Den svenska attityden är återhållsam och tvekande. Dessutom går ännu en väg av skräck genom medierna. Jag skulle ha deltagit i ett TV-program men efter den franska halshuggningen har säkerheten skärpts. Och då kan man inte kalla in det varnande exemplet. Expressen kommenterar.

Fortfarande tycks ”onödigt” vara ett honnörsord. Om man nu tvunget skall häda rekommenderas att häda vilken religion som helst med ett undantag. Och om man bara undviker den uppstår inga oroväckande kontroverser. Jag har haft förmånen att följa dramat sedan 2007. Det har förändrat sig något men inte mycket.

Det här inlägget postades i politik, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

2 svar på 3134: Alltjämt svårt

  1. bjarne skriver:

    Håhå, jaja. Det här citatet har jag upprepat för mig själv, många många gånger framför TV:n. T ex när man sett Bosse Ringholm på EU-toppmöte. Eller Löfven på EU-toppmöte. Osv.
    Det verkar äga sin giltighet även denna dag som igår var…
    “När allt kommer omkring är man nog bara en svensk drummel”. Lage Lindell. Som motto i Stig Claessons fina roman “Bönder”. Som publicerades 1963.

  2. Jor-El skriver:

    Reaktionerna från den muslimska världen på halshuggningen i Frankrike börjar rulla in. ”De som behandlar Allahs sändebud illa måste straffas” verkar vara den allmänna uppfattningen.
    https://www.dn.se/varlden/frankrike-varnar-sina-medborgare-efter-ilska-mot-muhammedkarikatyrer/
    Alltså – fint med västerländsk yttrandefrihet, så länge ni lämnar vår idol i fred.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.