3129: Från samiskt konstbegrepp till John Fekner

Den samiska konsten tycks gå på högvarv. Jag har lite svårt att tro att den ger särskilt mycket i längden. Som alla andra kulturer från världen över gör den entré i en tid när representationen har blivit en konstnärlig kvalitet.

Kunstkritikk möter vi den samiska konstnären Outi Pieski. Hon är ett exempel på smärre problem som kan uppstå när representationsteori går före konstteori. Vördnaden för ”samisk konst” är så pass stor att konstteorin får hålla sig i bakgrunden. Pieski säger: ”Det fanns en viss konflikt i att arbeta bara utifrån den västerländska traditionen. Vi gör ju ingen skarp skillnad mellan konst och konsthantverk, eller mellan människa och natur.”

Ett gammalt problem. Vilken är då skillnaden mellan konst och konsthantverk? Vad innebär ”konst” ur samisk konstsynpunkt? Antagligen är det tämligen banalt, Pieski menar förmodligen ”bild”. Men vad hon faktiskt arbetar i är det moderna konstbegreppet, vilket inte alls är liktydigt med bild. De flesta bilder är inte konst och konsten sträcker in i rad olika konstarter.

Man kan utgå ifrån att det samiska ”konst” är samma begrepp som finns i de flesta kulturer inklusive den äldre västerländska: ”konst” innebär olika tekniker: skidåkningens konst, takläggningens konst, fåraherdekonsten osv. i all oändlighet.

Med skapandet av det moderna konstbegreppet blev endast ett fåtal tekniker reserverade för Konsten. Jag har tidigare redogjort för vilka karakteristika som tilldelades denna verksamhet.

Idag när konstbegreppet har expanderat till den punkt där allt kan vara konst är det inget problem att inkludera konsthantverk. Men det sker undantagsvis och innebär att ett konsthantverksobjekt skall tilldelas en särskilt funktioner som konst.

Att allt konsthantverk och design plötsligt skulle övergå till konst är inte någon intressant vändning. Man kan bara tänka sig hur en konstbiennal skulle se ut om den, förutom alla de vanliga konstteknikerna och de med dessa förbundna arbetssätt, intentioner och kontext, skulle fyllas med konsthantverk och design i bred skala. Som det fungerar nu förekommer konsthantverk och design, men, som sagt, under speciella omständigheter.

För att pissoar, designad av Mutt, har blivit utsedd till konst, blir inte resten av världens designade pissoarer automatiskt konstobjekt.

Lite auktion på det? Delar av Leif Erikssons konstsamling från hans kvarlåtenskap finns på Crafoords auktioner. Lägg inte minst märke till verk av gatukonstnären John Fekner som Leif samarbetade med. Och även jag. Ett av hans stencilprojekt placerades på Kullabergs klippor: ”From a street in Queens to a footpath in Sweden”.

Det här inlägget postades i konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

1 svar på 3129: Från samiskt konstbegrepp till John Fekner

  1. bjarne skriver:

    Som kommentar till detta ditt blogginlägg väljer jag att tacka dig för det utförliga och positiva svar du lämnade beträffande min fråga om min storebrorsa var konstnär eller ej. Ditt svar gladde till att börja med mig själv. Jag ville att han skulle få det bekräftat. Jag tycker han är konstnär. Jag tycker han har uppnått en nivå på sitt måleri som ger mig utrymme att objektivt bedöma och kritisera/recensera målningarna. Det är mycket roligt att prata på det viset bröder emellan. En dimension till i våra samtal som ofta handlar om konstupplevelser. Givetvis blev också han uppmuntrad och glad över ditt svar. (Jag har ej i förväg talat om att jag hade tänkt fråga dig). Han tyckte visserligen redan själv att han ÄR konstnär, men att få det bekräftat av en auktoritet är självklart en mycket stor uppmuntran.

    Önskar dig härmed en fortsatt god hälsa. Och – var rädd om dig i dessa corona- och för annat riskabla tider.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.