Anders Lindberg (Aftonbladet) skriver att Koranbränningen handlar om rasism. Det är inte omöjligt men svårt att bevisa. Lindberg dekorerar sin text med den girlang som skvalpat runt i spalterna den senaste veckan. Heinrich Heine: ”Där man bränner böcker brinner snart människor”. Dock inte vanligt och med en liten uppdatering skulle man kunna skriva: ”Där man bränner böcker brinner snart bildäck.” Böcker kan emellertid också eldas av uppfostrande skäl. Kulturhistorisk må vi erinra oss de sibyllinska böckerna vilka till antalet voro nio, Sibyllan från Cumae (jag har målat henne) erbjöd den romerske konungen att köpa dem. Han avslog varefter Sibyllan eldade upp sex av dem och erbjöd de återstående tre till samma pris. Då slog konungen till. Att bränna böcker kan sålunda också vara en affärsidé.
En debattördrabbning är på gång. Bilan Osman versus Jan Guillou. Osman har härjat i spalterna ett tag med konjunkturerna i ryggen (just nu är det förstås vithetsnormen). Nu anser hon sig mogen för en match med en av tungviktarna (Expressen). Kommer Guillou att alls stiga upp ur ringhörnet? Och i så fall, kan han göra processen kort?
Och där man bränner bilar, som i Rosengård, bränner man snart även människor. Man skjuter dem redan.
Det är hög tid att släppa censuren,
och låta historiker granska och debattera förintelsen.
Alla möjliga hatar vita och det blir inte bättre. Dom vågar nu säga det öppet.
Syftet med förintelsepropagandan är inte att det inte skall hända igen, för det skedde aldrig så som den beskrivs.
Syftet med förintelsepropagandan är att hetsa.
Jan Guillou: Jag har närt en kommunist vid min barm!
Har den bajsbruna normen framtiden för sig? Skulle två olika epokers rödfascism vara de ideologiska riktmärkena i det fria mellanmjölkvalets land? Expressen förnyade journalistiken samtidigt som nazityskland maldes till grus, och Guillou hatar Expressen över allt annat. Den bajsbruna identitetsvänstern somaliska prinsessa kastar handsken i fel arena, i Expressen kommer han inte att svara under några omständigheter. Guillou vill bli sin tids Strindberg. Sveriges nutida nazister har en genomsnittlig IQ på 88 och summerar till 428 stycken.
Angående IB-affären så var det Peter Bratt som hittade scoopet, sen kom Jan Banan och gjorde sig själv till huvudsak. IB var socialdemokraternas egna säkerhetstjänst mot studentvänsterns infiltration av rörelsen på arbetsplatserna. I efterhand låtsas gärna Jan att han arbetat för demokratin mot statens säkerhetspolis, men förhållandet är det motsatta. IB-affären gällde socialdemokratins inre renhållning mot kommunister och publicerades i en kommunistisk tidning som hette Folket i Bild Kulturfront. IB arbetade för demokratin, kommunisten Jan emot. Att sen smita från skatten, köra fransk lyxbil, gurgla sig i dyra viner och leka macholekar som tv-stjärna och samtidigt vara jämlik är inget problem. Han får alltid ett nytt tv-program av sina devota ungdomsvänner.
Varje rödfascistisk generation upptäcker jacobinerna först när de själva ska äntra giljotinen.