Statsministern är svår att överträffa. I sin senaste TV-show lyckades han hamra in den bevingade frasen ”Vi såg det inte komma, att Sverige skulle få den här utvecklingen.” Och det är bara en av många poetiska strofen som hans genius presterade. Kritiken har inte varit nådig (Aftonbladet, Expressen, GP) och man kan tycka att partiet borde byta ut den evige kvarsittaren. Då skulle vi kunna få en lite smartare figur med mera spelrum för retoriska finter och undanglidande diplomati som skickliga politiker brukar kunna behärska. Dock bättre med en något trött men ärlig skådespelare som nog får sägas framstå som autentisk: Delvis tilltrasslat (kompromisspolitiken som han bedriver är tilltrasslad) och delvis socialdemokratiskt värdegrundad (även om det hackar kan han inte omedelbart överge de ständigt utbasunerade och himmelska värdegrunderna.
Navid Modiri, som tillhör den nya andan där det menas att man bör samtala även om åsikterna inte är lika och kanske inte uppfyller allas önskemål om rekommenderad värdegrund, hade tänkt sig ett samtal med bland annat Jimmie Åkesson i Moriskan i Malmö. På Moriskan råder den nu något bedagade uppfattningen att alla arrangemang skall följa en linje av politisk renhet. Alltså mobbning som strategi något som alltmer överges sedan den visat sig katastrofal. Men skam den som ger sig. SDS
(S) behöll makten genom skickligt politiskt spel, men hur kul är det egentligen att ha den på de villkor den uppnåddes och som nu existerar? Behöva sitta i TV och framstå som helt efterbliven inför den samhällsutveckling man förväntas styra och råda över.
”Vi hade inte den typen av våld, men nu har vi det.”
Närapå ett buddhistiskt sätt att förhålla sig likgiltig inför den yttre världens larmande distraktioner. Nästa gång vill jag ha Löfven med rakat huvud i saffransgul dräkt och med singing bowl i studion, pratandes om att ”all is an illusion”, ”the sound of one hand clapping” och “Peace comes from within. Do not seek it without.”
Ingen Svensk kommer att sakna Socialdemokraternas Verkställande-Utskott eller Socialdemokraternas Bommersvik.
Svensk och så slutligen -”så mycket var det värt”
Stor-barden är en slags man i soffpotatisens skepnad, men enrollerad och dompterad av VU´s alla kvinnor. Han för inte sin egen politik, utan Jämtins och Wallström. Med Mona Sahlins alla lik i garderoben vågade de inte ta en kvinna som hövding, så vi fick en Löfven med rodret låst av mp. 20% av EU-budgeten kastas bort på klimatåtgärder, om vi gör oss av med det nationella frälset kommer vi att plågas från EU-nivå.
Framtiden är inte vad den brukade vara för folkrörelsepartiet Socialdemokraterna. Idag saknar man såväl folk som rörelse.
Statsministern såg det inte komma, han har varit fullt upptagen med att förolämpa sitt tidigare röstboskap som lämnat partiet.
Inte ens flaggskeppet Aftonbladet orkar sminka upp liket längre. Peter Kadhammar avslutar sin recension av söndagens framträdande med ”102 år av socialdemokratisk dominans är slut.”
Otroligt roligt vadå när storpotäten miste sin tå
Kraj
Otroligt vad långsamt det går för Socialdemokraterna att hamna under 20 procent. Men med det nya islamistpartiets inträde på scenen så ska det väl ändå bli så. S har ju sitt starkaste fäste islamförorterna.
Så lär det nog bli, Per.
Märkligt dock att ett nytt riksdagsparti byggt på en odemokratisk och våldsam ideologi som Islam kan få klartecken att etablera sig i Sverige.
”För att SD bildades av personer som firade den tyska ockupationen av Danmark och inte den danska befrielsen.”