2511: Akademisering av nödvändighet

Signaturen SSAB gjorde mig uppmärksam på en professurtillsättning på Konstfack. Jag citerar från kommentaren: ”Man hade förväntat sig att en professur i ”visuell kommunikation med inriktning illustration och bildberättande” vid Konstfack (dnr KF2017/VO2P/11) i första hand skulle gå till någon som är bra på att illustrera samt har de nödvändiga pedagogiska kvalifikationerna för att kunna lära ut detta.

Men så enkelt är det tydligen inte, utan det krävs enligt den svenska utlysningen även ’dokumenterad omfattande erfarenhet av en normkreativ praktik (att genom sin praktik undersöka och synliggöra strukturella maktförhållanden)’. Termen förklaras så här: ’[n]ormkreativitet sammanfattar det görande som syftar till att omsätta normkritisk analys i praktiken.’ (I den engelska utlysningen av samma tjänst saknas kravet på dokumenterad normkreativ praktik.)”
Tillsättningsärendet beskrivs ingående här.

Nå, hur kunde det bli så här? Historien förtäljer oss att det mot slutet av 1980-talet kom allt mera högljudda krav på teori i konstundervisningen. Inte så märkligt efter konsten vid den tiden hade blivit allt mer präglad av teori. Gott och väl, det blev mer teori även om det bjöds motstånd och interna uppgörelser. Man får slå fast att konsthögskolor inte kan vara en plats för överskridande radikal konst. Undantaget är när det sker ett omfattande skifte i vad undervisningen och konsten skall gå ut på. Som det var från slutet av 1980-talet och ett stycke in på 1990-talet. Därefter återtog den akademiska inställningen reglementet och blev efter hand, som det brukar vara, ett instrument får den officiella makten. Bäst så, skulle jag vilja säga, därmed har eleverna något att befria sig ifrån. De flesta gör det naturligtvis inte utan blir akademiska representanter eller möjligen måttfullt kompromissande konstnärer. Som det brukar vara.

Teori och politik tar lätt överhanden och det gäller inte bara konsthögskolorna utan även stora delar av konstlivet. Sådan ser den ut, dagens akademiska konst. Samtidigt må man erkänna att det finns en hel del konstnärer som med framgång kan navigera i detta landskap. Jag kan t ex nämna några framträdande profiler som jag uppmärksammat vid många tillfällen: Pierre Huyghe, Hito Steyerl, Ragnar Kjartansson.

Det här inlägget postades i konstteori, politik. Bokmärk permalänken.

3 svar på 2511: Akademisering av nödvändighet

  1. Från Graven skriver:

    Ok, men exakt vad är det man skall ha gjort för att uppfylla kriteriet ?

    Stört SD-möten med saxofon? Målat menstruationskonst i tunnelbanan? Förvägrat “fel” talare att få tala på svenska universitet?

    Kan du ge några exempel för att konkretisera vad normkreativ praktik innebär?

  2. sl skriver:

    Även musikhögskolorna utsätts för politiskt korrekta påtryckningar, men den pågående degraderingen av musik som konst är en mycket gällare signal. Makten vill ha mätbara resultat, eftersom den är tondöv tycker den om uppsatser. Alla ska skriva uppsatser, då kan man styra ämnet mot önskade aspekter. Själva spelandet är mindre uppskattat, men det är vad lärarna lär ut. Få se om det blir några kvar till slut?

    Nåja, branschen som helhet är oerhört pk och #metoo, den försvar sig genom att instinktivt krypa in under paraplyet av godkända åsikter vid minsta vindkantring.

  3. Egon skriver:

    Politiker slog sig för bröstet och tog åt sig äran för det svenska “musikundret”.
    Max Martin och Roxett m.fl.
    Vad de i hastigheten glömde bort var nedskärningen av den kommunala musikskolan där man kunde lära sig spela ett instrument.
    Det vart väl för dyrt………
    Samtidigt var detta en kran för musiker att överleva,ett extraknäck som lärare.
    Visst det går att välja Oboe på ett sunkigt Casio keyboard,men…….
    Det går inte att jämföra med tonen från instrumentet i verkligheten.
    Aldrig.
    Ja ja.
    Kalla mig bakåtsträvande surgubbe…..
    Ibland,var det faktiskt bättre förr
    Egon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.