Aktuell konst, den här gången är det dags för Hieronymus Bosch att bli aktuell och kommenteras av några kända samtidskonstnärer. Då blir det också utrymme för en mera allmän journalistisk betraktelse. Sålunda skriver Björn Wiman (DN) ”Den mörka sidan av Boschs bildvärld är en varning för dem som är på väg att tappa tron på mänskligheten, trots de tecken på framåtskridande som alltid existerar parallellt med hoten om död och undergång. Som om han säger: Se åt andra hållet också!”
Skildringar med motsatsparet paradiset/helvetet har alltid fått populariteten och fascinationen att luta mot ”the dark side”. Mycket längre än till några stillsamma och småsjungande figurer i särkar har det inte nått. Utan ondskan blir det inget liv. Ty ondskan innefattar också överfallet på den befintliga ordningens bekvämlighet. Ondskan är med andra ord på gott och ont.
Undergångsbehovet tycks vara fundamentalt för mänskligheten. Förr handlade det om religiös undergång. Det skiljer sig inte så mycket från dagens undergång som hämtar sina motiv från vetenskapliga framtidsprognoser. Varje tid har sin undergång resp. optimism. På t ex 1950- och 60-talen var världens modernisering framtidshoppet medan det kalla kriget utgjorde den mörka undergångsskuggan. Idag har vi fördelen att veta mycket mer om allt elände som kan leda till jordens undergång. Detta har medfört att tron på det slutgiltiga paradiset mer eller mindre har försvunnit. Men istället har vi nuet som bjuder den moderna människan resor, upplevelser, gastronomi, tävlingar, långt mer än tillräckligt för att kompensera allt elände.
Det är en konsthistorisk fråga hur mycket Bosch har betytt för den visuella föreställningen om helvetet och jordens utplåning. Den kristna uppfattningen är det många som har bidragit till medan de mera sekulariserade behoven har hämtat en hel del inspiration från Bosch – men också från Pieter Bruegel. Bosch är hur som helst den surrealistiska favoriten som än idag framstår som modern. D.v.s. komplex nog för att ingen tolkning tycks vara tillräcklig för att förklara hans verk.
Pieter Bruegel Dödens triumf
Tvivelsutan
var B’s & B’s renässanskonst framtidsprofetior!
Härnedom den sorgerliga historien om Richard Hortons ohedersamma omvändelse, vilken svensk press förbigick med sedvanlig tystnad sensommaren 2014.
https://www.middleeastmonitor.com/articles/debate/14688-lobbying-the-lancet-how-israels-apologists-smeared-doctors-for-terrorism
Am dreiziger (oder dreizenter) Mai ist der Weltuntergang,
//: wir leben nicht lang ://
Ja naturligtvis finns undergångstemat starkt representerat i det kollektivt omedvetna.
Eftersom människans intellekt uppvisar stora svårigheter att överge tanken på ’begynnelse’ är det lika upptaget av tankar om slut – vilket våra förslagna onda härskare utnyttjat i den stora showen i Paris med ’miljöuppgörelsen’. Deras teori – det är meningen vi skall frukta -föreskriver ständigt tilltagande uppvärmning. I själva verket har processen planat ut och har medeltemperaturen inte ökat sedan mitten på 1990-talet. Våra tjänstvilliga miljönissar med sina datorprogram! Solens utstrålning varierar. Det torde varje astronom veta.
Bruegel är bra mycket positivare än Bosch. Har jag för mig?