Spörsmålen kring migrationen är ett passionerat ämne som i det närvarande går för full maskin. Mycket spännande läsning och mycken dramatik! Lägret i Malmö är en realityshow i särklass. Hur skall det sluta? Föreställningen är operamässig inte minst mot bakgrunden av att den måste sluta tragiskt. För vem är en annan fråga. Och den blir en av de många berättelserna i Den Stora Migrationsberättelsen. Situationen i Malmö verkar i varje fall inte falla in i Staffan Heimersons förslag (Aftonbladet) till lösning: Strunta i integrationen, det behövs inte. Han har tre exempel som kanske inte är övertygande men det blir en fin historia om hur man kan spara pengar när man låter saker sköta sig själv. Så gjorde man tyvärr inte med Malmölägret som annars vore ett utmärkt fjärde exempel för Heimerson.
En minst lika bra historia dukar Bo Rothstein upp i DN. Eftersom finnarna 1944 klarade av att ta emot och integrera 400 000 finska flyktingar är de svenska problemen tämligen obetydliga. Rothstein påtalar dock att hans exempel inte är helt glasklart eftersom det rör sig om det egna folket men i de här berättelsesammanhangen är det viktigast att få ur sig något slagkraftigt. Små randanmärkningar faller ändå bort i det höga tempo som råder.
Nästan alla berättelser från anständiga medier ser huvudsakligen optimistiskt på situationen. Man skall inte gräva ner sig för småsaker. Den flyktingström som nu anländer till Sverige uppges vara högutbildad och kommer inom kort att bidra till Sveriges blomstring eftersom de läkare, ingenjörer och lärare som strömmar in är precis vad landet behöver. Den berättelsen ingår i avdelningen för idylliska epos.
Duellerna avlöser varandra. Se bara på Åsa Linderborgs första rond (Aftonbladet) mot Sakine Madon. Liksom boxare som föraktar sin motståndare går hon rakt fram och drämmer till med en rak höger för att avgöra tillställningen. Vi ser om den träffade när Sakine kommer upp i ringen.
Ett och annat har fallit bort. Själv saknar jag vallonerna. För ett par år sedan var de ständigt på tapeten. Ramsan gick ungefär så här: ”Sverige har alltid haft invandring. På 1600-talet hade vi valloooooonerna.”
Som man skulle säga det med konstterminologi: Den autentiska expressionismen lever och frodas.
Dagens varning: Man skall akta sig för normförstärkande beteende, ty det kan uppröra. Det är en helt officiell och rekommenderad historia men läser man och begrundar meningen kan den lätt missa de anständigas målsättning.
Men…
Åsa Linderborg förstod ju kastandet av gatstenar mot en ”repressiv” polis (ett begrepp som är väl etablerat i sociala medier när avsändaren heter AFA)!!!
Dessutom ansåg ju Linderborg att bränder var OK (så länge det var villor i välbemedlade stadsdelar som brann)!!!
Linderborg är en klockren hycklare, med ett regelverk för den politiske motståndaren och ett annat för våldsverkarna inom den egna ideologiska sfären.
Så här skrev Åsa Linderborg, för att vara exakt:
”Allt hade varit lättare om det var finåken i societetskvarteren som brann i natten”
Det går tydligen för sig att elda, enligt Linderborg!
Men hon verkar sakna analysförmåga att förstå att när Pandoras ask väl öppnats blir det ett trovärdighetsproblem att ondgöra sig över exakt vad det är som brinner.
F.ö: endast var femte – ja ni läste rätt – asylsökare från Syrien
enligt Eurostat:
http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/6996925/3-18092015-BP-EN.pdf/b0377f79-f06d-4263-aa5b-cc9b4f6a838f
Video från Islamiska Staten visar hur ryska planet exploderar i luften.
Stärker misstanken om att IS (enligt egen utsaga) lyckats skjuta ned planet.
http://www.express.co.uk/news/world/616132/ISIS-Russian-plane-crash-shoot-down-terror-explosion-video
Migrationsdramat är inte bara en skojig realityshow utan en i gigantisk skala uppmuntrad attack från nomadiserande ökenfolk – vars kollektiva instinkt bjuder dem ta för sig av det någon plats erbjuder och sedan dra vidare. De delar inte bofasta bondekulturers hemkänsla och förstår inte att rikedom måste förnyas och vårdas genom trofast arbete.
Många har lämnat arbete och hem i skonade områden i hopp att kunna byta det egna surt förvärvade mot mot bostad i främmande land och frikostiga bidrag. De livnär sig på handel – och handel förgrenar sig faktiskt i verksamheterna rov, bedrägeri, erörövring och krig. De är gruppmänniskor och i bönders ögon parasiter. Folktandvården i Halland och Gästrikland har redan brakat ihop. Deras religion var krigarnas och Du har faktiskt dragit Ditt strå till stacken i försvaret mot pågående invasion (’man’ ändå genomför) genom att smäda deras Heliga Profet.
I media uppmuntras de dummaste egotrippara fylla ledar- & krönikespalter. Hela rasket är givetvis mycket väl genomtänkt – men jag känner vid det här laget väl Din aversion mot ämnet och kan unna mig lyxen lämna resten av inlägget oskrivet.
Det romska parkeringsplatsdramat i Malmö tilltalar boulevardpress, skrymtare som egenartade sturm und drangare.
Stora delar av befolkningen lockas nog också av detta lättsamma gyckel då det i själva verket rör sig om ett petitessdrama med given utgång, en flipperomgång där kulan kommer att rinna ner i hålet efter ett okänt antal bumpar.
Vad stort sker, sker stilla.Vilket pågår i nuet.
Om detta må vi inte prata då vankas grymma bannor från de illusionister som bär upp ett system som inte fungerar, upphör, då tillräckligt många ser urinoarerna i ett nytt sammanhang.
Doktorn – civilisationens vagga ligger också i Mellanöstern. Tänk på det. Jordens kornbod innehåller både nomader och bofasta herdefolk.
Och alla civilisationer har ett tak, Ludvig K, tänk på det. Mellanöstern är inte längre någon kornbod.
Ludvig K:
Än tidigare låg vaggan i Afrika och spannmål började först odlas i Anatolien under mellersta stenåldern om jag inte missminner mig – men detta löser just inga problem.
Samtidskonsten liksom samtidspolitiken är båda exempel på civilisationens självmord åtminstone sedan 1914… Tänkandets enorma framgång att bemästra naturen reglerades med köpeskillingen att avstå andligheten till … som alla vet Den Onde – och det bokstavligare än den genomsnittlige aktören på Vilks.net torde ana.
jag har skrivit en del om humaniornas kris på sista tiden. Doktorns inlägg ovan är ett bra exempel på det. Det är nämligen typiskt för hur många inom humaniora uttrycker sig. Stora ord (civilisationens självmord) som inte förklaras. I Hegels och Heideggers anda användande av stor bokstav
(Den Onde), och i Nietzsches fotspår ett förakt mot den massan (bokstavligare än den genomsnittlige aktören på Vilks.net torde ana).
Det finns inget originellt över det, trots skribenterna själva (precis som Doktorn) ofta hävdar storheten i deras insikter – insikter de trots många och långa förklaringar inte kan göra begripliga för någon annan…
*den stora massan