2148: Skrik och lego

Den politiska situationen i Sverige levererar ett ständigt nyhetsflöde. Debattörerna debatterar intensivt. Alex Schulman (Aftonbladet) tycker att man skall slå näven i bordet och skrika. I konstsammanhang skulle man ha rubricerat ett dylikt uttryck som performance med det kroppsliga i centrum. Eller vilar det lite Munch över Schulman?

Fortfarande talas det om att de svåra problemen är rasismen och näthatet. Rasismens problem är att ingen längre vet vad det är. Man kan väl komma så långt som att det rör sig om åsikter om folkgruppers åsikter. Men det hjälper inte mycket: Vilka åsikter och vad är en folkgrupp? Vad jag kan förstå om dagens situation handlar det mest om att det reageras mot politiken. Detta har vi sett länge men nu har det kommit ytterligare en skärpning. Läge för nya kaskader av näthat. Att det sker extrema handlingar kan man förvänta. I långt mera obetydliga sammanhang ser man samma fenomen. Tänk t ex på mitt Nimisprojekt. Under 1980- och 90-talen genljöd medierna av kontroversen om bygget i naturreservaten. Myndigheterna visade sig inte vuxna uppgiften att ta bort det. När hovrätten 1986 dömde till konstnärens fördel nådde hatet dithän att någon försökte elda upp problemet. Det lyckades bara delvis men det brann faktiskt bort ca 15 ton ved. Det var inte första försöket och därtill kommer alla attentat med yxor och motorsågar. Striderna fortsatte under 90-talet och då blev det en ny eldning jämte attacker med släggor.

Jag deltog i ”Sculptura” i Falkenberg 1997. Ett antal konstnärer uppförde skulpturer i staden vilket väckte häftiga känslor. Det tog inte lång tid förrän en våg av vandaliseringar ägde rum, bland annat satte man eld på två skulpturer (mitt bidrag, fast det klarade sig genom brandkårens utryckning). Dessa två exempel kommer från en tid när social medier inte existerade.

Mekanismen är enkel. Det dyker upp något främmande som tar något i besittning som stora delar av befolkningen anser som sitt intresse. Medierna fylls med rubriker och debattinlägg. Då det inte händer något som förändrar situationen dyker de extrema handlingarna upp.

I konsten gör det naturligtvis ingenting att extrema handlingar går ut över verken. Det är bara en fördel. Men, som vi vet, i andra sammanhang är det mindre lyckat. Vill man motverka sådana situationer kan man inte göra mycket annat än att minska polariseringen som är förutsättningen för drastiska handlingar.

I konstens värld är det ånyo Ai Weiwei som drar till sig rubriker (CNN) sedan han nekats en leverans av legobitar till sin utställning i Australien. Lego vill inte bli inblandad i politiken. Men blir det likafullt. Och konsten tjänar som vanligt på hela uppståndelsen.

Det här inlägget postades i debatt, Nimis, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

18 svar på 2148: Skrik och lego

  1. CeDe skriver:

    Det här tålde att fundera på:

    “Och konsten tjänar som vanligt på hela uppståndelsen”

    Men angående politiken, vem tjänar där på de förfördelades uppståndelse.

  2. När utsattes Nimis senast för vandalism? Måste ha varit ett bra tag sedan nu?

  3. Doktorn skriver:

    Vår Mäster visar sin soligaste sida och är vid synnerligen sunda humores när han har tillfälle att kommentera händelserna kring Nimis. Dessa är en gläje att läsa och jag vidhåller – hans mästerstycke på den seriösa författarbanan är hans betrakteklse från 1995 – “Myndigheterna som konstnärligt material”. Men även de mest upplysta sällskap – om de inräknar människor och inte helgon – kan lida helvetiska kval inför presenterade åsikter om sådana hamnat utanför det invandas cirkel. Då går drevet omedelbart igång och med stort allvar även på vilks.net.

  4. Doktorn skriver:

    Lite om yttrandefrihetskollega till vår Lars – sedan i måndags inför skranket.

    http://henrymakow.com/2015/10/organized-jewry-tries-to-silence.html

  5. Lars Vilks skriver:

    Jo, det var länge sedan. Sedan oron lagt sig och Nimis har blivit mindre kontroversiellt blev det naturligtvis mycket lugnare.

  6. anubis skriver:

    Lars, får du fortfarande många hat- och hot-mejl eller har det också lugnat ner sig?

  7. Lars Vilks skriver:

    Det har lugnat ner sig. Hat- och hotmejl hänger samman med medieexponering (och vad exponeringen handlar om).

  8. Inge skriver:

    Var det på grunn av at Nimis ble bygget i et naturreservat det ble angrepet, eller fordi det ble ansett som dårlig kunst? Eller fordi det var ulovlig?

    I så fall er det enten miljøforkjempere, kunstkritikere eller jurister Nimis har opprørt.

    RH er et viktigere kunstprosjekt enn Nimis slik jeg ser det. (Her skiller jeg meg fra Doktorn.) Her er det ikke lenger drivved trusselen retter seg mot, men menneskeliv.

    Jeg liker Nimis og skulle ønske jeg kunne ha reist til Sverige for å oppleve det. Men RH er overskridende på en helt annen måte, som eksistensielt. Jeg vet ikke hvordan jeg skal beskrive det.

  9. Doktorn skriver:

    Inge!
    Nimis var andlig och djupt sökande – RH polemisk. Verken är diametralt motsatta.

  10. Inge skriver:

    Doktorn,

    Jeg er enig med deg om Nimis, men jeg tror at RH er mer enn polemisk. Jeg forstår på en måte Nimis og faller til ro i det. RH lar meg ikke falle til ro, derfor er det viktigere.

  11. Inge skriver:

    Med Nimis utfordrer Lars Vilks noe kjent og trygt, mens han med RH utfordrer noe ukjent og utrygt. Jeg har ikke ord for hvor mye jeg respekterer ham for det.

  12. Doktorn skriver:

    I Jungs terminologi var Nimis ett klassiskt exempel på strävan att ägna sig åt den ‘individuationsprocess’ vi alla har medfött i samvetes djup och varpå all själslig mognad hänger – sålunda även ‘konst’ värd namnet – medan RH är resultatet av en spekulationsfömåga vi alla likaså har medfött till att kunna trumfa över varandra i verksamheter såsom kortspel och analytisk filosofi.

    Moralfrågor kan leda till krig – men i samvetet kan ingen ofred uppstå.

    Intellektuella personer är typiskt tvåsidigt attraherade dels av storstilade löften från sina tankar och dels samvetets stilla överjordiska stämma.

    Intellektet är analytiskt i tiden men viljemässigt i nuet.

  13. Ateisten skriver:

    Genom DN den 24 okt blir vi upplysta om vetenskapens senaste rön:

    “Bland biologer råder i dag enighet om att det inte existerar mänskliga raser. Den genetiska variationen mellan människor följer nämligen inte de gränser som tillämpades för de traditionella rasbegreppen.”

    Intressant. Så variationen mellan t.ex. hund- och kattraser är av annan art än mellan människor?

    Och rasist kan man då bara vara om man t.ex. talar om hundar?

    Tyvärr upplyser inte skribenterna om vad vi ska säga i stället för “rasist”. Känns skönt att man i fortsättningen kan simma lugnt och upplysa vederbörande att begreppet inte finns om man blir beskylld för denna defekt.

  14. 1+1=2 skriver:

    Ateisten

    Så här ligger det till när det gäller rasbegreppet såsom tillämpat på människor:

    Den genetiska variationen inom en “ras” (såsom vi traditionellt har kallat det) kan vara långt större än mellan “raser”.

    Därmed faller rasbegreppet. På objektiva grunder.

    Hur det ligger till mellan katt- och hundraser vet jag inte, men ifall situationen skulle vara snarlik där, men att man inom rasaveln av tradition fortsätter att använda begreppet, så blir det knappast ett argument för att bibehålla begreppet för människan.

    Sedan så kan man säkert fortfarande tala om olika raser av människor, men då talar vi uteslutande paleoantropologi.

    Hoppas att detta reder ut begreppen en smula.

  15. /lasse skriver:

    @Ateisten
    Hundraser är artificiellt framavlade hundar med klart definierade fysisk och psykisk karaktärsbeskrivning. Avvikande selekteras bort för att behålla hundrasens artificiellt definierade raskaraktär. Skulle dessa ”hundraser” släppas lösa i naturen och fritt få sköta sin fortplantning hade de snart försvunnit.

    Ord ändrar mening över tiden, FN definierar ”ras diskriminering”:
    “the term “racial discrimination” shall mean any distinction, exclusion, restriction, or preference based on race, colour, descent, or national or ethnic origin that has the purpose or effect of nullifying or impairing the recognition, enjoyment or exercise, on an equal footing, of human rights and fundamental freedoms in the political, economic, social, cultural or any other field of public life.”

  16. Pöbeln skriver:

    Ateisten
    Att rasist begreppet lever vidare in i det som kallas kulturell rasism är för att de intellektuellt och politiskt är mycket lika och kommer ur samma akademiska skola. Så, när man pratar om rasism idag är det i huvudsak kulturell rasism som menas. Det kan vara bra för dig att försöka förstå det så att du inte blir så förvirrad nästa gång nån kallar dig för rasist.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturell_rasism

  17. Pöbeln skriver:

    När det gäller hundraser vet jag att det finns vita, svart/vita och svarta border collies. Men de tillhör alla samma ras. Däremot är variationen ganska stor mellan tax och labrador.

    Vad jag vet finns det inga människor med sådan variation. Tex en 3 meter lång o smal grupp med blå hud.

    Men detta trodde man var självklart redan innan dn skrev om det. Märkligt att sånna föreställningar ändå finns.

  18. CeDe skriver:

    Bråk på asylboende utanför Hedemora i natt, enligt Aftonbladet.
    Åtta personer gripna.
    Enligt polisen ska det vara olika grupper som inte går ihop.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.