1970: Även subalterner är av olika slag

The Art Newspaper rapporterar om censurering av Zoulikha Bouabdellahs installation av bönemattor. Konstnären hade inte tänkt sig att det skulle vara någon blasfemisk historia utan “links between profane and sacred spaces as well as the place of the woman at the threshold of these two worlds”. Men verket kan lätt missförstås och med tanke på situationen i Paris beslöt man att ta bort den. Censuren kan försvaras eftersom det finns säkerhetsproblem. Samtidigt är det naturligtvis problematisk att utställningar skall bestämmas av en möjlig hotbild.

I kommentarerna har flera gånger nämnts Spivak och hennes välkända skapelse ”subalternen”. Alltså den andre som inte får göra sin röst gällande. Svårigheten med denna vändning är att ”subalternerna” inte har kunnat lämna speciellt mycket vad gäller text. Praktiskt taget ingen är intresserad av subalternerna (som inte befinner sig i den akademiska diskurs som Spivak och andra subalternintresserade gör). Vad kritikerna och publiken kring västvärldens dominans vill höra är Spivaks utläggningar om subalternen. Problemet är återkommande: Hur skall den gränslöst höga diskursnivån förhålla sig till praktiken?

Det här inlägget postades i yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

60 svar på 1970: Även subalterner är av olika slag

  1. Obligatoriskt skriver:

    Nu ska vi inte kasta sten i, du vet vad. Hälsar en som stämplats som vänster bara för att en inte tänker som ni. Tror jag trampade Khib prof på tårna, förlåt!

  2. Heidegger skriver:

    @obligatoriskt Njae, lawful evil eller batonghögern -spotade jag direkt.. men det är intressant så håll dig kvar!

  3. Obligatoriskt skriver:

    hejdegger. Är du prof förste vakthund? Du var så snabbt ute och började skälla. Vad gör du på dagarna? Lever på kulturpengar?

  4. Heidegger skriver:

    @obligatoriskt. Knappast, har aldrig belastat samhället på annat sätt än genom studier, men de kan man ju knappast betala för i Sverige..

  5. Molly skriver:

    Lite Opera i pausen?
    Minns ni Carmen med ros i barmen
    som hade fiffel med don José
    Jag blev summan av kardemumman
    men censurerades av Bizé
    Kärleksglöden drev mor i döden
    för farsan ströp henne som ni vet.
    Släkten dränkte sin sorg och tänkte
    att Carmens dotter ska göra det!

    Det lilla livet är efterblivet
    sa folk och skammen var oerhörd
    Släkten traska i säck och aska
    när jag var 15 och ej förförd
    Jag har övat och jag har prövat
    försökt att lära mig alla knep
    Kärleksdroger och psykologer.
    Nu återstår blott ett stadigt rep.
    Jag får ta livet av mig själv
    om ingen karl har lust att strypa mig
    för ska det bli en tragedi
    så får man sannerligen ligga i.
    Men jag är inte alls så slängd.
    Jag brås nog mer på farsan som blev hängd.
    (slut på pausen, kommentarerna fortsätter)

  6. Heidegger skriver:

    @Pöbeln fick tid över.. Utan betyg: 1. Hur ska studenter motiveras i ämnen som inte initialt intresserar dem? 2. Hur ska arbetsgivaren sålla agnarna från vetet (för det kommer de försöka med ändå-och då gå på just sådana attribut som DU vill att de INTE ska göra).

  7. Heidegger skriver:

    @Pöbeln. IQ i sig är ointressant. Däremot är det en av få indikatorer vi har som man kan statistiskt förutsäga hur det kommer gå för en individ på samhällsstegen. Om det finns kognitiva skillnader som korrelerar mot prevalensen av chefspositioner professorsrjänster etc så är det väl intressant som markör. Om det är som forskningen tycks implicera kan det vara så att naturen ”gamblar” mer med killarna än tjejerna vilket förklara den högre variansen. Om detta faktum föreligger (vilket förvisso inte är säkerställt) så skulle en 50-50 fördelning i ”toppen” vara suboptimal -de bästa hjärnorna skulle inte utnyttjas optimalt.

  8. Heidegger skriver:

    @Pöbeln. Postkolonialism: Rasism har naturligtvis funnits. Frågan är hur stort problemet är idag? Är tveksam till funktionsförklaringar, de verkar förutsätta en konstig metafysik. Vad som däremot är helt okontroversiellt är att människor ägnar sig åt statistisk diskriminering; en taxichaufför i NY kan t.ex. Maximera sin vinst om han bara plockar upp vissa etniciteter om han vet att dessa är underrepresenterade som bankrånare.

  9. CeDe skriver:

    Magnifik Molly! Jag fick som barn följa dramat på nära håll som ”gatpojke” i Carmen på Operan.

  10. Rurik skriver:

    Instämmer CeDe. Molly har verkligen talang för detta.
    Läste den just.
    Men hoppas slippa Malena i rollen . .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.