1965: Om en konstutställning

Under mitt besök i Stockholm besökte jag som sagt en del utställningar. Bland annat Hans Andersson på Gallery Lars Bohman. Hans Andersson arbeten är utförda i collageteknik och kan inordnas i den estetiska sektorn. Det är alltså frågan om konst som befinner sig utanför den internationella samtidskonsten. Helt oväsentligt är det inte att påminna om att den helt övervägande mängden av konst som produceras tillhör det modernistiska skedet. Allt är möjligt idag men man skall komma ihåg att konstens hierarkier rangordnar insatserna. I alla fall är det alltjämt möjligt att finna nya vägar för att skapa estetiska upplevelser. Anderssons verk (man kan se ett antal verk här och dessutom i Peter Cornells recension) är kompositioner av mycket enkla material. Mest fascinerande är hans stora cirkelbilder. Cirklarna framträder inte omedelbart, man måste närma sig bilderna för att se detaljarbetet. Underlaget är papperskassar som han klistrat samman för att sedan utföra sina cirklar. Varje cirkel är försedd med ett antal linjer som han dragit med hjälp av linjal. Man inser snart vilket oändligt arbete han lägger ner. Eller som man också kan säga, ett typiskt exempel på konstnärens besatthet. Det vill oftast till att det skall finnas en sådan inställning för att det skall bli ett trovärdigt resultat. Texterna till utställning går som man nog kan förstå inte in på klass, genus eller migration utan utgör ett poetiskt underlag. Som Ulrika Pilo skriver i katalogen om Anderssons verk: ”Barockens förtätade chiaroscuro sänks ner för att mörklägga dadaismens kabaré”. Sådant kan man naturligtvis inte skriva om dagens konst som politisk aktion – men egentligen skulle ett sådant omdöme liva upp de politiska övertygelserna.

Den estetiska konsten lever alltså i högönsklig välmåga. Och även modernismens grammatik omhuldas av en optimistisk tilltro till konsten. Konstens estetik fann sin utgångspunkt i Kants estetikuppfattning, att den estetiska upplevelsen är en hoppfull erfarenhet av världens harmoni, överbryggandet av klyftan mellan kunskap och omdöme. Men det är bara början, kompletteringar som tillkom förde konsten till de saligas ängder eller åtminstone hoppet om att nå dit: Konsten som den absoluta sanningen förmedlad av den geniale konstnären på ett högre plan. Det kan förefalla som om man inte ger särskilt mycket för detta i dagens konst men ambitionen har överlevt. Idag framhävs konsten som den alternativa politiska vägen. Då skall man förstå att detta betyder den riktiga och fördjupade vägen. Visserligen finns det inget som tyder på att så skulle vara fallet men så är det med tron. Den lovar mycket men uppfyller intet annat än hoppet hos den som är villig att tro.

Men det skall inte mycket till för att, i varje fall valda delar, av den socialkritiska konsten kan ses som estetiska uttryck. Även om man inte behöver dra alltför djupsinniga slutsatser av konstupplevelsens andlighet är den speciell utifrån den skapelse som konsten rest över sig själv.

Det här inlägget postades i Konstkritik, konstteori. Bokmärk permalänken.

35 svar på 1965: Om en konstutställning

  1. Från Graven skriver:

    Vet du vad många av verken ser ut som, Lars?

    De tunnslipade preparationerna av kristallina material som man medelst genomlysning och mikroskopi analyserar, t.ex på Geologiska institutionen i Lund!

    Ring dit och be att få göra ett besök och bli förevisad just detta. Det gjorde jag en gång för länge sedan, och blev mycket väl bemött.

    De stora cirklarna är perspektivet genom ett mikroskop!

    De med många, delvis överlappande circklar, som på avtsånd påminner om hammarlack, ser på närmare avstånd ut som den slipade brottytan av vissa metalliska mineral.

    Här är några exempel:

    http://www.cas.usf.edu/~jryan/meteorites.html

    https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/originals/e8/2b/af/e82baf7523e29fafd87d7574ada58fab.jpg

    http://www.microscopy-uk.org.uk/mag/imgsep03/Photo08.jpg

    http://micro.magnet.fsu.edu/primer/techniques/polarized/gallery/pages/ijolitelarge.html

    Det finns t.o. bättre – rent av klockrena – exempel, men jag hinner inte snoka rätt på dem ikväll.

  2. *.morr skriver:

    Cirkelbilderna skulle göra sig jättefina som tallriksunderlag!

  3. Från Graven skriver:

    Det står några kommentarer och väntar.

    Det är tunnskiktsmikroskopi av kristallina material.

  4. Doktorn skriver:

    Mycket intressant iakttagelse Von Graven!

    Uppenbart har konstnären dessutom ägnat mycken möda åt framställandet av sina verk. Jag tänkte genast på Jungs fynd att alkemi projicerade ett inre sökande på oupphörligt laborerande med ’prima materia, unus mundus, Mercurius, filium philosophorum, lapis osv…’ efter att en serie upprepade drömmar på 20-talet satt honom på spåret.

    Ponera konstnären är alkemist och navelskådar aig själv. Hans cirklar är den perfekta symbolen för detta, mandalaframställning.

    Hos Pater Jung talade det kollektiva minnet om alkemi. Hos konstnär Andersson det kollektiva minnet av geologiskt mikroskopskådande.

    Detta minne utgörs av Jungs kollektiva omedvetna, men är även en intressant egenskap hos Rupbert Sheldrakes mophogena tidlösa och nonlokala fält (Jag förutsätter namnet R.S. givit eko i bildade antineodarwinistiska kretsar – haha – men nu får ni en chans iallafall).

    Hokus-pokus är vi därmed inne på hypotesen om Edward Pols’ radikala realism – direkt kunskap överförd utan (t.ex. filosofiskt) språk, ungefär som den sjätte zen-patriarkens direkta upplysning.

    ’Direkt’ innebär att vi inte har en susning om hur det gick till. Det kollektiva omedvetna iscensätter dock draman i våra drömmar – men de morphologiska fälten ’bara finns’.

    Dickes/Vilks’ konstteori (Dickie-Hume/Vilks-Kant) har en utmanare.

    Konst är direktförmedlad kunskap om individens kamp med stora djupa ting, varvid individens kvalitet är allt avgörande.

    Detta sista måste tilläggas pga. ett med lammanlete försett, men i grunden ont samfunds obskyra försök att hjärnvaska konstnärer.

  5. Heidegger skriver:

    @Doktorn Man kanske skulle ägna ett par veckor åt Jung -är det mödan värt eller blir man lika besviken som av Freud?

  6. Doktorn skriver:

    Test om Genosse Vilks kanske betjänas av en automatisk granskningsmaskin?

    Några sökord en sådan kunde tänkas reagera på:

    Ex meks jihad doxas noksas vid Allah du skall slaktas humus fluxus judelögner hata Israel hata USA och eckas Meckas möller säckas Islam skall segra Allahs martyr flottyr profeten hämna liken lämna alla era kvinnor horor osv.

    Få se.

  7. Heidegger skriver:

    Beskådar en Foreskonferens på svt. Intressant, föredragshållarna verkar vara fullkomligt övertygade över att de har en korrekt, upplyst verklighetsuppfattning: rasismen härjar i Sverige kort och gott, och SD är onda. Det intressanta är att de inte verkar hyckla. Frågan är hur de i en uppkopplad värld kan vara så hermetiskt isolerade (t.ex. från. Kostnadsberäkningar för undersysselsättning och kriminalitet).

  8. Doktorn skriver:

    Bror Heidegger! (om jag får)

    Freud lyckades aldrig fascinera mitt känsliga sinne och jag lade hans ansett banbrytande verk strax åt sidan

    – men Jung är en sann gigant –

    jag upptäckte honom när Lars Vilks hade läst Marie-Louise von Franz sammanställning av Jungs efterlämnade material ägnad populärvetenskap för allmänheten, ’Människan och Hennes Symboler’ och därefter framgångsrikt kunde ägna sig åt drömtydning åt bekanta.

    Jag hade just avslutat mina medicinstudier och blev helt fascinerad av nämnda konster. Jag tipsades konstens källa, fann den intressant, men och dök sedan vidare rakt ner i ’Collected Works’ (Bolingen Series) samt ägnade sedan flera år att komplettera vad min dåtida materialistiska yrkesutbildning försummat.

    Således – minst ¨’några veckor’ att rekommendera. Jung sökte förutsättningslöst på ett dukat andligt bord, han fann ’arketyperna’, i synnerhet ’Das Selbst’, ’Synchronizität-principen’ samt det ’kollektivt omedvetna’.

    Dessa hypoteser var i sanning framåtblickande.

    Freud hade tyvärr, vilket jag funnit på gamla da’r, för sin ras typiska ’ulterior motives’ med sin psykologi, vilket starkt hämmade densamma.

  9. Tallskog skriver:

    Lite smått och gott:

    JUNG vågade inte berätta om sina drömmar för Freud under den tid han praktiserade för honom.Han visste hur Freud i så fall skulle missförstå honom 🙂

    I en biografi om FREUD avslöjades det av Freuds städerska att Freud hade en stor hylla på sitt kontor med många små figuriner uppställda enligt ett gammaltestamentligt sätt. Mönstret fick absolut inte ruckas på, inte en enda centimeter, om så skedde blev Freud helt hysterisk.

  10. Doktorn skriver:

    Från det ena till det andra,
    Obama sörjer just nu fredsälskande kung Abdullahs bortgång – ’en sann vän’ – till skillnad från alla andra arabledare. Ännu ett bevis på familjen Sauds sanna identitet – vilken är krypojudisk. Härtill kräves inte ens direkt vetande.

  11. CeDe skriver:

    Doktorn, må vara doktor. Men lite sunt förnuft är inte heller att förakta. Angående edra spekulationer om Genossens tekniker så är det kanske bara så trivialt att denne vår guru behöver smälta maten emellanåt.

  12. Doktorn skriver:

    Doktorn är en känd Commedia dell’arte-figur.

    Naturligtvis ägnar han sig vid sidan av sirligt vetenskapligt tal också åt vetenskapliga experiment, såsom ovan, dock tyvärr med negativt resultat.

  13. Lars Vilks skriver:

    Någon utmanare är det inte. Den inst teorin är en beskrivning av hur konstvärlden fungerar och vad den anser vara konst och varför. Om konsten skulle länkas in på några nya spår får konstvärlden först acceptera detta och då blir det igen inst teori.

  14. Lars Vilks skriver:

    Bloggen har ett automatiskt spamfilter och detta tar bort ett knappt hundratal spam varje dag. Tidigare var det betydligt mer men sedan min webmaster placerade det lilla räknesteget har det sjunkit. Men äldre poster har inte den utrustningen. En del inlägg kommer tillmig för moderering. Riktigt hur det går till och varför är en gåta. Men så ligger det till.

  15. Pöbeln skriver:

    @Vilks
    Går det inte att skapa ”exeptions”, att du goskänner vissa användare eller IP-nummer. Jag räknar inte med att jag skulle vara en av dem, men ändå…??? Det är frustrerande med modereringen måste jag säga…när jag har nåt riktigt vasst till graven som tagit tio minuter att författa…och vips fastnar det i limbo…

  16. Molly skriver:

    Freud blev en plåga för mig med sina associationer. Då jag studerade psykologi var Freud högsta mode. Studenterna gick i terapi och ventilerade frågor om huruvida halsbandet som kvinnan bär till fest verkligen är en kompensation för att hon saknar penis! Freud sa i en föreläsning att kvinnan, hon är svår att förstå. För att göra det måste man gå till poeterna.
    Jung var knepigare, men sundare. Han gjorde det Freud aldrig gjorde. Han reste runt, besökte tribals, och talade om att människan, den äkta, hittade man i urskogen, fängelset, på livets baksida.
    På skoj brukar jag använda drömtydning a´la Jung, för att roa vänner och ”avslöja” deras innersta drömmar och rädslor. Gör alltid lycka på sammankomsterna.

  17. GG skriver:

    Är det så att Doktorn var föreståndare för Dimgatans Ateljéer?

  18. Doktorn skriver:

    Riktigt, 1978-1979.

  19. Lars Vilks skriver:

    Tyvärr finns det inget sådant. Jag gör mitt bästa för att vara snabb men jag är inte hemma alltid.

  20. GG skriver:

    Doktorn

    En penetration av Moder Jord åtföljd av ordningsmaktens ingripande finns fortfarande livligt kvar i det kollektiva minnet. En kopia av ateljéens manifest finns i säkert förvar hos GG för framtida forskning kring det tidiga inflytandet på rondellhundens skapare.

    Häromåret drog jag mig till minnes att ett av ateljéens konstobjekt var en bild av Yves Klein vilket inspirerade GG till poesi. Liksom Dylan slagen i rimmets bojor befanns dock ordet ”void” utgöra en begränsning vilket istället ledde till upprepning som stilistiskt grepp.

    The Leap Into The Void

    I’ve been around most everywhere
    And told what I should avoid
    But never been to the bottom line
    And never in the desert’s void

    The day I first laid eyes on her
    I knew what I could not avoid
    ”Come,” she said, ”and take my hand
    I’ll be your leap into the void”

    The road was full of sorrow and strife
    And burdens I could not avoid
    ”Come,” she said, ”and walk with me
    I’ll be your leap into the void”

    I laid my head to rest in the dark
    And nightmares were hard to avoid
    ”Come in,” she said, ”and dream with me
    I’ll be your leap into the void”

    Copyright © 2013 GG. All rights reserved

  21. Från Graven skriver:

    Pöbeln

    Det dum-filtret som hindrar dig från att göra bort dig i realtid.

  22. Cecilia skriver:

    Helt off – mycket glad för att bloggen igen… lever.

  23. Från Graven skriver:

    Pöbeln

    Sitter du fast igen?

  24. Doktorn skriver:

    Kan GG vara Göran Gustavsson?

    Jag tackar alla för en trevlig vinter på Vilks blogg!

  25. Doktorn skriver:

    Å andra sidan, om bara GG gissat min identitet, ’what the hell’. Han må neka naturligtvis och då vet jag inte vem alla mina gamla vänner jag skall skylla på.

  26. Doktorn skriver:

    Trevligt – jag minns Du var intresserad av musik!

  27. CeDe skriver:

    Dr.M. I presume?

  28. Från Graven skriver:

    Doktorn

    Jag såg att Bo Nilsson var närvarande – men bilden är något otydlig.

    Kompositören?

  29. Doktorn skriver:

    Molly!

    Hela det här Freudförheligandet är resultat av även fackfolkets mottaglighet för mördande reklam. Freud med efterföljare inkl. franska kommunistpartiets hovpsykologer samt den betänklige Tavistockresursen herr Wilfred Bion körde F.’s associationsprogram framglänges och baklänges utan att inse de bara ådagalade patologiska komplex oägnade klientens tillfrisknande.

    Detta löjliga förfarande förväxlas ofta med Jungs ’Aktiva Imagination’ – vilket innebär något helt annat och ingalunda harmlöst – en teknik till dialog med sin egen själ och kräver viss handledande övervakning.

    Eliten avskyr Jungs ’andliga psykologi’ och är opartisk i egen kontrollerad världsomfattande media.

  30. Doktorn skriver:

    GG, CeDe…. //en om Freud till Molly i slussen//

    Fan – är hela Gävleföljet troget vår tids Gossen Ruda och hans något till förvärvslivet anpassade gamle vapendragare?

    Förresten har jag i dagarna klar en krafigt förbättrad version av min egen ännu otryckta ’Vilja & Varande’ där svar till många gåtor finnes och ännu flera oundvikliga påvisas; en radikal uppgörelse med filosofin och alla dess perukstockar.

  31. Doktorn skriver:

    Till GG, CeDe + Molly i slussen

  32. Doktorn skriver:

    GG;
    Dessutom lite sent på kvällen påtänkt eloge till GG’s poetiska ådra!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.