1855: Det norska rasistväldet samt Berlin

Norrmännen igen. Med omväxlande munterhet och djup indignation har det reagerats mot teckningsserien Skarpe Kanter. Få saker hyser ett så omfattande nyhetsvärde som när något kan förses med rasiststämpeln. Det skall i det här fallet röra sig om satir men jag får säga att humorn är något svårfångad. Under alla omständigheter borde upphovsmannen veta att man måste välja rätt folkslag för att tillåta sig ett sådant uttryck. En större fråga är vilka slutsatser man skall dra. Åsa Linderborg (Aftonbladet) tvekade inte utan kunde omedelbart peka ut den galopperande rasismen som sveper över Europa och inte minst har fått ett starkt fäste i Norge, det alltmer förlorade landet. Helt säkert sitter norrmännen och nynnar på sina nationella visor och drömmer om fornstora dagar, ”Brede seil over Nordsjø gå”:https://www.youtube.com/watch?v=7TtYteK7Pl8

Ulrika Stahre skriver (Aftonbladet) om Berlinbiennalen. Recensionen formar sig delvis till en klagovisa över det alltmer gentrifierade Berlin Mitte. Det var bättre förr då det liknade konstnärskvarter av den gamla sorten. Och hon fasar över att man skall bygga upp stadsslottet ”summan av det hela är ändå en obehaglig nostalgi för den tyska storhetstiden.” Frågan om återuppbyggnaden har diskuterats alltsedan murens fall. Ryssarna sprängde slottet efter kriget då man ansåg att det behövdes en plats för att folket skulle kunna visa sin kommunistiska kampvilja. Så byggde DDR Palast der Republik. Den kunde man inte bevara eftersom den visade sig vara en asbestbomb. Därför blev valet att återställa Berlin Mittes helhetsintryck. Slottet kommer bland annat att innehålla utomeuropeisk konst vilket sannolikt är noga genomtänkt.

01schloss7a
Slottet efter kriget

Matts Leiderstam är ende svensk i biennalen och han har gjort en undersökning av porträtt från några museer. En av målningarna har hängt på det nazistiska finansministeriet och för Stahre ger ”en detta kärvare, tyngre, innebörd.” Jag har lite svårt att tycka att det är något märkvärdigt om man betänker att nazisterna roffade åt sig det mesta de kunde få tag på av museikonst i de ockuperade länderna. Och inte minst från alla samlingar som hade skapats av judar. Se bara på tio-i-topplistan över plundrade verk. En stor del av det konstnärliga kulturarvet placerades i ett bergsrum i österrikiska Altaussee. När kriget förlorades hade man tänkt spränga allt i luften men i sista stund blev det stoppat. Många verk av vita män som Jan och Hubert van Eyck (Ghentaltaret) var verkligt illa ute.

Det här inlägget postades i Biennaler, debatt. Bokmärk permalänken.

6 svar på 1855: Det norska rasistväldet samt Berlin

  1. Inge skriver:

    I seg selv er ikke tegneseriestripen særlig morsom, men jeg lo fordi jeg skjønte hvilke reaksjoner som ville komme.

    Det finnes rasisme i verden, virkelig rasisme, bygget på ideen om at det eksisterer raser og at noen av rasene er mer verdt enn andre. Slike forestillinger er det nødvendig å utfordre. Er det slike forestillinger vi ser et eksempel på i denne tegneserien? Selvfølgelig ikke. Men blant antirasister virker det som ethvert forsøk på allminnelig humor uten tanke på rase blir tolket som rasisme.

    Hvordan få antirasistene til å forstå at det er de som er rasister, siden de hele tiden insisterer på at alle mener at rase eksisterer og at alle tillegger raser ulik verdi?

  2. tompa skriver:

    kanske bättre satir på samma tema, av en annars ganska porrig och vit sydafrikansk konstnär i min egen ålder:
    http://www.stevenson.info/exhibitions/kannemeyer/i-love.htm

  3. anubis skriver:

    Här är en som sätter in katter i gamla kända konstverk!
    http://fatcatart.ru/

  4. dan park skriver:

    Jaha, nu är det rasism att på ett skämtfullt sätt kritisera det patriarkata Afrika och jag som trodde Åsa Linderborg var feminist. Men det kanske bara är det vita patriarkatet som får kritiseras.

  5. Cecilia skriver:

    dan park: Sent ska syndarn vakna (blink).

  6. Lars skriver:

    Kanske sitter det någonstans i Afrika en tecknare som beskriver hur svenska män hellre sitter på kvarterspuben än hjälper till hemma med barn och hushåll?
    Men det hade nog blivit för rasistiskt för tidningarna i t ex Gambia.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.