1817: Från visionärt till visionärt

Det snabba tänkandet med något för raska konklusioner saknar inte kreativitet. Björn Wiman (DN) ser  visionärt likheter mellan 1930-talets Kurfürstendamm och Möllevångstorget i Malmö. Liksom nazismen en gång tog fart i Berlin hopar sig nu olycksmolnen över Malmö. Den lilla skillnaden, får man tillägga, är att det saknas nazister i Malmö. De fåtaliga exemplaren omhuldas visserligen av medierna och ger dem på så sätt lite uppmärksamhet. Någon hjälp får de genom extremvänsterns beteende men inte ens det betyder något. Folket är inte intresserat.

 

Men vad jag skulle skriva några rader om var alls inte den pseudopolitiken utan istället Hilma af Klint. Några av hennes bilder har nu blivit en kollektion genom Acne Studios: Hilma af Klint Woman och Hilma af Klint Man. Är det konst eller kläder? Mest kläder som det brukar bli när konstnärer får uppdrag från klädindustrin. En konstnär kan vara designer men sådana produkter brukar inte visas tillsammans med den reguljära konstproduktionen. Platsen var de visas och vilken värld som är mottagare är avgörande. Karl Lagerfeld, t ex, är, förutom att vara den världsberömde designern, också, dock mycket mindre berömd, konstnär. Det senare blir han genom att han visar sina alster, främst foto, på museer och gallerier. I fallet af Klint kan modeinslaget nog stärka hennes aktier (af Klint själv skulle förmodligen slå ifrån sig med alla krafter inför en dylik profanering men det behöver man inte bry sig om). Problemet med af Klint är att hennes abstrakta bilder strider mot konsthistoriens givna diskurs. Man illustrerar inte spiritistiska andar och teosofi för just den sakens skull. Hennes bilder kan se ut som abstrakta bilder men sådan ”ser ut som”-bilder finns det gott om. Men genom hårdsatsning och genom att endast i förbigående nämna det andliga beroendet kan man få det att likna någonting annat – som att uttrycka inre existentiella motsättningar eller ge det andliga en form. En recension i SvD visar vägen.

 

Hur som helst ångar det på för Hilma af Klint. Just nu är hon ett typexempel på en emerging artist, intar ranking 2.580 med en kurva som går spikrakt upp. Skall hon ta sig in på svensktoppen? Men man bör reservera sig något eftersom ”genombrottet” helt och hållet beror på den stora Klintutställningen som producerades av Moderna Museet och som nu turnerar på olika platser. Och sprider intresset. Hade af Klint varit en man hade det inte gått men konsthistorien behöver kvinnor som kan pretendera på en framträdande plats. Nyssnämnde Karl Lagerfeld rankas 4.438 men som designer befinner han sig på en helt annan nivå. För Hilma af Klint finns det ingen annan given plats, hon är vad man kan kalla för en misslyckad teosofisk illustratör. I den rollen finns det en styrka, det gigantiska misslyckandet har frambragt en rad fascinerande resultat som ger henne en ett utrymme som outsider – så visades hon också på Venedigbiennalen.

 

Vi får vänta och se vad konstvärlden bestämmer sig för. Skall hon genom en vrängning av den konsthistoriska diskursen fösas in bland Kandinsky & Co eller kategoriseras som outsider?

01 acne studiosMK

Hilma af Klint man

Det här inlägget postades i debatt, konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

1 svar på 1817: Från visionärt till visionärt

  1. Hans Vildegren skriver:

    Det är snarare islamismen, som hotar Malmö, tror du inte det Lars Vilks? Det är det dom är blinda för. För precis som du säger, finns det inga nazister i Malmö. Det är exempelvis islamisterna som hotar judarna där, inte några hitte-på-nazister, som man vill göra till skyldiga, för att man veritofobt vägrar se sanningen. Det är DET som är det farliga. Att man blundar för verkligheten.

    Hon är bra tjusig i sin konst Hilma af Klint. Jag gillar henne skarpt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.