1395: Pungslag

Den ryske performancekonstnären Petr Pavlensky slog ett pungslag i protest mot eländet i Ryssland. På sitt sätt är det goda nyheter längre västerut. Ryssland har uppenbara problem med riktlinjerna för den västerländska demokratin. Det är värre där än här. Budskapet med hans performance Freeze var följande: ”metaphor of apathy and political indifference and fatalism of the modern Russian society.”

 

Så i Ryssland men formuleringen är inte helt oäven i vår omedelbara närhet. Vi har vår demokrati och vår yttrandefrihet. I demokratin har man rösträtt men det finns inget särskilt att välja på. Huvudfrågorna är de vanliga: arbete, skola och vård. Sammanfattningsvis är samtliga partier överens i dessa frågor. Varje parti brukar utlova sådär 100 000 nya jobb om de vinner valet. Jobb som den neoliberala kapitalismen skall erbjuda. Visserligen har SD skapat ett ökat politiskt engagemang genom att rida på den tabubelagda frågan om invandringen. Politiskt sett råder stor enighet om att man inte har lyckats särskilt väl med att förvalta dess problem (SvD). Men det som sägs i ämnet är mest lokalt (misslyckad integrering) eller regionalt (det blåser fascistiska vindar i Europa). Frågan bär dock på större djup än så. Vare sig man har stor eller liten invandring till Europa finns det ingen möjlighet för någon att isolera sig. Alla lyder under den globala kapitalismen och med den har det kommit nya spelregler. Om detta skriver Slavoj Zizek i De farliga drömmarnas år. Hans bok är ojämn men hans beskrivning av den rådande globala ekonomin som sätter demokratin ur spel är intressant. Man kan inte rösta om den globala ekonomin, kapitalismen är ingen ideologi. Ändå fortsätter det politiska etablissemanget att försöka formulera alla problem med sedvanlig terminologi. Västvärlden hänger upp sig på frågor om sin stora skuld, om rasism och spridandet av demokratin. Och en rad andra centrala spörsmål som t ex att förbjuda rökning. Zizek menar, och det kan vara riktigt, att dagens politik är en önskan om att sakernas tillstånd skall återgå till den tidigare ordningen, dvs. att motverka de påtagliga symptomen snarare än att se att det råder en ny ordning. Zizek har inget svar på vad man skall göra utan famnar något naivt det han kallar ”Ledkultur” (”Leitkultur”): ”som är det enda som kan ligga till grund för en autentisk samexistens mellan en blandning av olika kulturer, samt att engagera oss i den kommande striden för denna Leitkultur. Nöj er inte med att respektera andra, utan erbjud dem en gemensam kamp, eftersom våra mest trängande problem är problem som är gemensamma”. I vår postideologiska tid är utopierna ännu levande som ett halmstrå.”

 

Nå, Zizek är läsvärd och det finns många fascinerande vändningar i hans bok. Och fina citat, t ex det här av G. K. Chesterton: Bibeln säger till oss att älska vår nästan, och att också älska vår fiende, förmodligen eftersom hon vanligtvis är en och densamma.”

 

Om förortsupproren i Storbritannien skriver han att det fanns två förutsägbara och lika dåliga reaktioner.. De konservativa menade att upploppen var fullständigt oacceptabla och att man måste återställa ordningen med alla till buds stående medel. Liberalerna gick in för sociala program och integrationsinsatser. Zizek menar att upploppen det var en yttring av det postideologiska samhället som skapat ”defekta och diskvalificerade konsumenter” (som han citerar från Zygmunt Bauman). Frågan är dock om det är tillräckligt att erbjuda dessa defekta och diskvalificerade konsumenter Leitkultur.

 

 

 

Det här inlägget postades i Böcker, debatt. Bokmärk permalänken.

13 svar på 1395: Pungslag

  1. David skriver:

    Lars,

    Förstår att det är mycket nu, men skulle gärna läsa din kommentar till detta konstverk:

    ”This year, however, for unresolved legal issues and inability to provide an adequate level of safety and security for the gallery and the public, Unit24 Gallery represented by 24Design by Unit24 Ltd has to announce that Passion For Freedom Festival 2013 is not taking place on the premises of Unit24 Gallery.”

    Gärna frihet, men inte här?

  2. Lars Vilks skriver:

    Jo, jag känner till att Unit24 backade. Det är inte helt klart vad som var avgörande men förmodligen det gamla vanliga, rädslan för muslimska terrorister. Passion for Freedom lyckades dock hitta ett annat galleri. Så är det bara i den branschen.

  3. CeDe skriver:

    Utopier duggar lika ymnigt som krokodiltårarna hos den svenska PK-eliten.

  4. David skriver:

    Lars,

    Tack för ditt svar!

    Kanske borde jag förtydliga användingen av metaforen konstverk i min fråga. Kontrasten mellan den proklamerade passionen och de byråkratiska formuleringarna kunde knappast bli tydligare. Tälleruds hembygdsgård hänvisade väl aldrig till ”olösta juridiska frågor”?

    Frågan är också varför rädslan är mindre på Embassy Tea Gallery?
    http://goo.gl/maps/r0uX2

    Kanske kan terroristfobin ibland också vara en ursäkt för islamofobifobi?

    (Islamofobifobi är ”rädsla för islamofobi, överdrivna föreställningar om att islamkritik är en företeelse som leder till negativa beteenden och att islamkritikers närvaro i ett samhälle utgör en fara. Islamofobifobin kombineras ofta med idéer om en stor kontrajihadistisk konspiration som avser att tvinga världens muslimer till underkastelse.” http://www.ne.se/lang/islamofobi Islamofobifobin måste givetvis skiljas från berättigad kritik av islamofobi.)

  5. Lars Vilks skriver:

    Kombinationen av terrorskräck och politisk korrekthet är i det närmaste oslagbar. Jo, jag har sett det med olöst juridik vad det nu kan vara. Men några undantag gives, även i gallerivärlden.

  6. CeDe skriver:

    Kapitalet i Marx tappning hade nog också kunnat gett ett ”pungslag” när den tunga boken kom farande från skrakkolonin och ner på podiet under JÅ signeringen.

  7. anon skriver:

    Zizek om leitkultur, multikultur, rasism, extremism.

    Underhållande.

    http://www.youtube.com/watch?v=OYBzpRWaAuA

  8. anon skriver:

    CeDe,

    Vad vill du säga med det. Att det finns knasiga människor? Förtydliga nu CeDe. Vad vill du upplysa mig om med denna länk?

  9. CeDe skriver:

    Ja, du annon, du undrar.

    Jag anser det vettigare att se de problem som verkligen existerar än att hetsa upp sig på sina egna antaganden och fantasier.

  10. anon skriver:

    Jo. Det känns lite opåkallat att du slänger in länken till AP. Är det ett svar på Zizeklänken jag slängde in? Eller vill du bara provocera fram lite prat? Om det är det förra förstår jag faktiskt inte vad de har med varandra att göra. Isf kanske du vill förtydliga?

  11. CeDe skriver:

    Utopi som utopi!

  12. Rune skriver:

    Utanför ämnet måste jag i dag 12 november tipsa om ett TV-program på Discovery Sience kl 21.50 med den amerikanske konstnären Cris Hackett.
    Programmet heter ”Stuck with Hackett” eller på svenska ”Cris Hacketts galna uppfinningar”.
    Hans projekt går lite i Lars Vilks anda. Förra veckan byggde han på en övergiven motellanläggning en luftkonditionering av en strimlad och fuktad gardin som han satte i ett fönster. Luftdrag ordnade han med ett gammalt cykelhjul som han satte vingar på som han tog från en gammal soptunna.
    Allt gjordes utan några som helst verktyg.
    Nästa projekt i programmet blev att han skulle bygga ett lokomotiv på en gammal bangård fylld med skrot.
    Av en amerikansk dressin sådan man pumpar upp och ned och som han kopplade ihop med en gammal jordfräs. Bensintank en tom läskflaska. Drivrem en gammal brandslang. Men bensinen tog slut. Då får jag framställa mitt eget bränsle, säger han. Han bygger då ett gengasaggregat av några större gamla plåtrör som han hittade. Bränsle, truckpallar som han krossar med en stor sten. Allt detta gör han medan han förklarar processen i detalj hur allt fungerar. Gamla vattenledningsrör får leda gasen till jordfräsmotorn. Allt detta gör han helt utan verktyg. Slutligen får han igång ”Lokomotivet” och kör en bit. Mycket sevärt.
    Jag tycker att det är något av andan hos Lars Vilks ”Nimis” att återanvända saker som andra tycker är skrot.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.