1386: Makten i konstvärlden listad

Inte minst i konsten är den postkoloniala diskursen populär. De konstanta angreppen på det vita herraväldet har pågått under de två senaste decennierna. Det handlar naturligtvis om krav på omfördelning av den eurocentriska dominansen. De förfördelade kulturerna bör enligt anhängare av de postkoloniala rättviseteorierna ges plats åt att bryta ner bland annat den västerländska kanonen. Ett vackert framsteg, men, som man med all säkerhet kan förstå, inte riktigt vad man önskade sig, återfinner man i Art Reviews årligen publicerade lista över konstvärldens 100 mäktigaste. Nr 1 på listan är Her Excellency Sheikha Al-Mayassa bint Hamad bin Khalifa Al-Thani, dotter till den förre emiren av Qatar. Hon har med bravur och bokstavligen köpt sin titel som nr 1. För istället för att slita med den hopplösa uppgiften att försöka upprätta en alternativ berättelse som skall utmana den västerländska konstkanonen, kan man köpa upp den västerländska konsten och placera den på den Arabiska halvön. Ingen i hela världen köper som Her Excellency och kungafamiljen i Qatar. Man håller fortfarande världsrekordet i konstinköp genom den Cézannemålning som införskaffades 2011 för 250 miljoner dollar.

 

Men man har skäl att undra över hur seriös listan är. Den internationella samtidskonsten är t ex en stark maktfaktor som här blandas med intresse för bredare anslag. I Qatar vurmar man t ex inte särskilt mycket för samtidens politiska ansträngningar. Museichefernas intressesfärer är minst lika mycket inriktade på den modernistiska konsten etc. Skall man göra något av den här listan kan man dela upp den på de olika intressegrupperna som är representerade. Säkert är det en tämligen rimlig rangordning av de mest inflytelserika galleristerna. Och de stora museernas chefer är inte heller någon större svårighet att placera i rätt ordning. Betydligt svårare är det att bedöma hur inflytelserika konstnärerna är. Ai Weiwei på 9:e plats är första konstnären men hur inflytelserik är han egentligen? Man får nog också tänka sig att listan beaktar vad som är politiskt gångbart: Tillräckligt många kvinnor på bra platser, beaktande av etnicitet och geografisk spridning. Ett av de intressantaste namnen är Hito Steyerl som har stormat in på en 69:e plats. Steyerls genombrott kom med Documenta 2007. Sedan dess har hon blivit en synnerligen inflytelserik spelare i den internationella samtidsdivisionen. Knappast någon kan definiera den nu aktuella versionen av socialkritiken som denna konstnär som är lika mycket diskurshanterare som konstnär. Under alla omständigheter en gestalt i tiden som man inte kommer ifrån. Hennes placering på artfacts är alltjämt tämligen blygsamma 654, alltså under våra tre svenska toppnamn Nathalie Djurberg, Klara Lidén och Johanna Billing. Det får man förklara genom att hennes deltagande i teorisammanhang är mycket omfattande. En intressant fråga är hur man skall skalla skilja på teoretikern och konstnären. Det är inte alltid möjligt. Steyerl är en äkta cross-over. Hennes teoretiska utläggningar är beroende av hennes konst, liksom att hennes konst är knuten till hennes teoretiska sida.

 

Listan har ändå sitt intresse. Den ger en bild av hur mycket folk som är inblandad i de avancerade delarna av konstvärlden. För det är ändå bara en bråkdel av alla betydelsefulla aktörer. Samtidskonsten är inte någon liten klick som bestämmer hur det skall vara. Däremot är de i stor utsträckning fixerade vid samma idé om hur konsten skall vara för att vara rätt och riktig.

Hito Steyerl, nr 69.

 

Det här inlägget postades i om utställningar m m, Samtidskonst. Bokmärk permalänken.

11 svar på 1386: Makten i konstvärlden listad

  1. Cecilia skriver:

    Att konst har gjort sitt formella intåg i samhället, är väl egentligen det mest spännande?
    Men just nu ser det väl ändå lite ut som om det accepterade intågets befästa utanförskap, därmed har blivit en del av samhällets lönsamhetstro?

  2. anon skriver:

    Cecilia,

    Huvudet på spiken. Hegemonins behov av konsten tycks konstant. Att expandera i den förtätade samtiden är lättare sagt än gjort.

  3. Molly skriver:

    I kväll har jag lyssnat på Verdi-Den första opera jag såg på scen var La Traviata. Sedan dess har jag sett den 4 gånger. Den är så underbart vacker och rörande. Det som slog mig när man berättade bakgrunden till Verdis musik var att man kopplade honom till konsten på ett sätt som var ny för mig. Han ville inte kalla sig kompositör, Han var en scenens konstnär, där bilden, scenografin, kostymerna, rollerna var oerhört betydelsefulla. Så befriande det kändes att en så älskad opera-konstnär hade inspiration av både musik och konst.

  4. CeDe skriver:

    Ni blir inte större för att jag förminskar mig, sa Obama till Amerika i sitt jungfrutal.

  5. CeDe skriver:

    Bloggverksamhet är egentligen bara skit. För både bloggägaren och kommentatorerna är det hela mest självuppfyllande osocialt och sterilt, en själslig onani.

    Ett tragiskt surrogat för det verkliga livet.

    Jag talar självklart för egen del, men kanske även för andra.

  6. mohammad skriver:

    CeDe,

    Hm…

    Men att “bloggägaren” själv skriver både inlägg och kommentarer tillhör väl ändå ovanligheterna, eller hur CeDe?

    Var lägger man det på en skala av själslig onani?

    *ryser*

  7. CeDe skriver:

    mohammad,

    Så du är alltså Vilks, mohammad?

  8. CeDe skriver:

    Och jag är Simone!

  9. Cecilia skriver:

    mohammad:
    CeDe,

    Hm…

    Men att ”bloggägaren” själv skriver både inlägg och kommentarer tillhör väl ändå ovanligheterna, eller hur CeDe?

    Var lägger man det på en skala av själslig onani?

    *ryser*

    Nyfiken – hur vet du detta?
    Verkar rimma lite illa men Lars trägna konstarbete?

    Det verkar också då lite omrikta hans intelligens till helt otrolig enträgen dumhet. Låter märkligt, men “it takes one to know one” kanske…?

  10. David Ottvall skriver:

    Det säger något att just Ai Weiwei är första konstnär på listan. Han är ju expert på att använda simpla knep som storlek och massverkan. Har förresten skrivit lite om att sådant effektsökeri ofta tillåts överskugga rent konstnärliga värden: http://artikulera.blogspot.se/2013/10/storleken-har-betydelse.html

  11. Cecilia skriver:

    David Ottvall,

    Läste din länk. Och undrar över en del av bildtexten:
    Synd bara att konstnären Ai Weiwei inte målat dem själv.
    (Undrar varför alltså?)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.