”Kom ihåg att ett konstprojekt, innan det blir en angelägen fråga, en arkivundersökning eller vad som helst, är en rumslighet som utgörs av delar samlade i en viss ordning.”
Denna travesti på Maurice Denis kan vara värd att hålla i minnet i de mediala laviner som RH-projektet med jämna mellanrum framkallar. Kontentan av konsten som komposition är distansen vilken samtidigt frammanar det fiktiva i konsten. Betraktarna brukar emellertid inte låta sig hejdas av sådana futiliteter och det gäller också för dem som är djupt engagerade i konst och konstteori. Kulturredaktionernas kommentatorer är i fallet RH alltför ivriga att få iväg sina politiska budskap för att ägna konsten någon närmare eftertanke.
Min gallerist, Henrik Rönnquist, hamnade i ett blåsväder när han uttryckte sig frispråkigt. Kvällspostens konstkritiker Conny Malmqvist drabbades omedelbart av en konspirationsteori. Galleristen har en agenda! Han har en alldeles särskilt politisk orsak för att ställa ut Vilks. Och Malmqvist vill att jag skall akta mig för att utnyttjas. En betydligt enklare förklaring är Rönnquists oerfarenhet om hur man hanterar den kommande utställningen. Det går inte att komma ifrån att den väcker politiska motiv. När han tillfrågas om vad han anser om det ena och det andra svarar han spontant utan att inse att den durkdrivne bör handskas diplomatiskt med dylika ämnen. Annars, som i det här fallet, drar man genast vittgående slutsatser. Det blev också vackra rubriker som gick ut i gårdagens press: ”Ny bild av Vilksutställning”, ”Gallerist visar färg”. Vi får nog tänka oss att i realiteten är det Rönnquist som utnyttjas med tanke på personlig säkerhet och den smutskastning han riskerar drabbas av.
I Aftonbladet aktiverades Martin Aagård i en artikel som blev formmässigt intressant genom sin rubrik. Den ovanliga rubriceringen ”Henrik Rönnquist är en korkad människa” är förmodligen en temperaturmätare på Aftonbladets redaktion. När de blossande ilningarna hade lagt sig såg man att det blev lite för mycket expressionism och justerade till ”Korkat, Rönnquist”. Därigenom ändrade man uttalandet från det generella till det enskilda. Galleristen kan vara en smula glad, han är inte korkad i allting utan enbart i det här fallet då han påstod att alla gruppvåldtäkter i Norge hade utförts av mörkhyade män. Här borde Rönnquist ha läst tidigare inlägg av Aagård som hävdar att Norge är ett fascistiskt land och att man därför har anledning att misstro offentliggjorda polisrapporter. En annan ond sak var hans något oklara uttalande om att ”De vill ta över”. Aagård medger det dunkla och i så fall borde det vara mindre uppseendeväckande. Det finns gott om krafter i Malmö som ”vill ta över”. Strängt taget har inte Aagård så mycket pensla med så han tar fantasin till hjälp när källorna tryter: ”Lars Vilks har i många år försäkrat allmänheten att hans konst inte är rasistisk eller har ett anti-¬islamskt budskap. Att han konsekvent enbart samarbetar med sverigedemokrater, muslimhatare och rasistiska korkskallar är därför något av en bedrift.”
Var han har fått det ifrån kan man undra. Däremot kan man säga att mina kontakter med islamkritiker brukar få betydande uppmärksamhet i medierna.
Karin Olsson (Expressen) blir bekymrad över att Rönnquist säger att han är orolig över den negativa inställningen till traditioner. I de snabba fantasmer som ett sådant uttalande kan föra med sig sker sedan en snabb acceleration: Det låter som något konservativt. Ja rentav nationalistiskt. Med stor sannolikhet Sverigedemokratiskt. Det kan också antyda ultranationalism, kanske fascism och möjligen nazistsympatier. Med andra ord kan det vara en del av den främlingsfientliga våg som drar genom Europa likt det som skedde på 1930-talet.
Galleristens hund anstränger sig intensivt för att efterlikna en rondellhund
Lars, nog kan jag känna ett svagt sting av skuld, i och med att vi publicerade artikeln hos mig och dessutom i danska Snaphanen och norska HRS utan att närmare diskutera vilka komplikationer det kunde bli med vissa av uttalandena. Oerfarenhet när det gäller glupska medier får alltid konsekvenser. Det borde såväl Filippa som skrev texten som vi som publicerade den ha ägnat en stunds eftertanke. Men så tänker jag på vad Kurt Westergaard sa i en intervju alldeles nyligen, om att man i ett krig mellan kulturer/civilisationer alltid når en kokpunkt. Den hade vi nått utan vare sig rondellhundar, bomber i tecknade turbaner eller annat. På redaktionerna väntar man dagligen på nästa svepskäl för att dra igång hela rasismköret på nytt.För den som inte vant sig blir det en mental påfrestning. Jag vet, jag har själv legat sömnlös när jag tröskats genom spalterna. Men man kanske vänjer sig? Man kanske rentav förhärdas i denna hårda tid, som det hette i en av Wolf Biermans mer kända ballader.
Thomas Nydahl,
Njaa, det är ingen fara. Henrik får ju en gratiskurs i beteendelära.
Tack för din kommentar Lars – jag försöker lära mig hur man hanterar saker som dessa och betraktar mig nu som elev på den gratiskursen.
He he, suveränt foto på gallerihunden. Han ser stolt ut att nu ingå i rondellhundsprojektet.
En westie på bild, kan det tolkas som att Vilks hyser orena högersympatier? Ska konsultera min rondörhund om tolkningen.
Ja, vilket ”doggylife” vi frihetsbejakare har.
Henrik Rönnquist är nästan lika beundrandsvärd i sin kamp som du Lars
Fin hund förresten. En symbol för livets lurvighet, som inte låter sig infogas i en PK-rigid värld.
Jo, istället för att ta Rondellhundsberget till Muhammed, ta Muhammed till Kullaberget. Där skulle kanske Muhammed få nya insikter som öppnade bergets stela struktur. Nya tankar och visioner för en bättre framtid. Vad sägs om det Lars?
*Kram* på er alla tjejer på denna blogg denna dag. Och all kärlek till er ur djupet av mitt hjärta. 🙂
Må ni ha en underbar tillvaro och liv här på jorden och få ha det gott och bra och bli omtyckta i kärlek och godhet, få ha lugna, trygga och glada och outsatta liv, och aldrig, aldrig någonsin få oberättigad skit, vad än det alls vara må.
En hyllning till den svenska kvinnan, till er underbara kvinnor. Otroligt bra skrivet.
http://avpixlat.info/2013/03/08/svenska-kvinnor-bast-i-varlden/
Det är bara ett måste idag Lars, denna avvikelse. Jag ber dig.
Det är definitivt något befriande och klargörande med Rönnquist. Till skillnad från den mediaerfarne och slipade slingerbulten Vilks säger han utan omsvep och baktankar sitt hjärtas mening. Sånt är alltid uppfriskande, vad man än tycker om åsikterna. För övrigt är det rätt signifikativt att Vilks finner Rönnquists uttalande ”De vill ta över” oklart. Det måste han vara tämligen ensam om. Så här står det i Filippa von Rosens intervju:
”Henrik ställer gärna upp och diskuterar med muslimer men verkar ha föga hopp om att de kommer att lyssna. Är muslimerna ett frälsefolk? frågar jag. Jag får upprepa frågan. Henrik spänner ögonen i mig på nytt och hytter med fingret för att understryka vad han säger.
’Mitt svar: Är islam tolerant? Kan vi leva tillsammans sida vid sida? De vill ta över.’”
För de allra flesta torde det inte bereda några större svårigheter att förstå vilka Rönnquist syftar på. Men har man gjort det till en vana att undvika klarspråk blir det väl till slut svårt att känna igen det ens när det stirrar en rätt i ansiktet.
Willy Lorens,
För den eljest stränge Aagård var det t ex inte klart. Han skriver: ”’De vill ta över’, säger han ¬ i intervjun och syftar på muslimer. Det är dock oklart vilka muslimer han pratar om.”
Man kan vända och vrida på det här, och inte minst använda det för lämpliga syften. Om R. t ex menar islamister skulle det vara helt i ordning.
Du menar att om s k moderata muslimer och inte islamister tar över, så är det okej med övertagandet?
Det tycker då inte jag i alla fall. Men det vet du. 🙂 Jag vill inte förlora det västerländska levernet.
Och dessutom. Muslimer som muslimer säger. De har det negativa inbyggt i sig, genom sin sjuka lära. Sen spelar det ingen roll hur de verkar på ytan. I grunden är de samma sort, p g a läran.
Jag känner väl till att somliga hyser idéer om en samlad muslimsk plan för övertagande. Men det är inte det jag talade om. Jag talar om vad som anses korrekt att säga.
Det är sant som Aagård säger att Rönnquist inte namnger några specifika muslimer som vill ta över, eller om det är islamister, shia- eller sunnimuslimer, turkiska, somaliska, iranska eller irakiska som planerar maktövertagandet. Vrida och vända kan man alltid, men varför, i detta sammanhang, besvära sig med att göra den sortens distinktioner när inte Rönnquist själv gör det? Han yttar sig svepande om muslimer i stort, och det var väl ändå hans uttalande det här handlade om.
Bra Lars. 🙂
Om man nu skall fortsätta granskningen av vad Rönnquist kan ha sagt och menat får man också ta hänsyn till hur intervjun har gått till. Vilka frågor har exakt ställts och hur har svaren redigerats? Man kan också förnya frågan till Rönnquist. Men något säkert svar kan man nog inte få fram eftersom det här handlar om något annat. Som bekant.
Arma Rönnquist, på väg ner i slukhålet!
Vad är anledningen till att det för så många i media är pest och kolera att kritisera islam. Att kritisera en religion, som är helt i strid mot sekulära värderingar hör väl till allmänbildningen att göra.
Det är ett förbannat trams då det gäller det här med att diskutera islamiseringen. Självklart håller stora delar av väst på att islamiseras, islams anhängare ökar ju här (och där) och utövandet ökar.
Islam gör sig mer och mer påmint i det offentliga livet. Snart kommer det helt säkert också att göra sig påmint i det privata livet även för oss som inte är anhängare. Religioner och ideologier har ju den egenheten – de sprider sig och de vill tränga in i alla skrymslen och vrår. Islam är inget undantag då det gäller detta, snarare tvärtom – det går att göra väldigt stora anspråk i islams
namn, och detta görs också hela tiden.
Så sluta att prata om frågan om islams utbredning, islamisering eller övertagande som vore det en fråga där det rådde någon slags tveksamhet, som om islam var något slags trend, likt en ny byggnads- eller musikstil, som kunde existera parallellt med samhället i övrigt utan att påverka det på ett djupare plan. Tillräckligt många gör stora anspråk i islams namn och det är inget konstigt med det. Det gör man tex i liberalismens, kommunismens, fascismens, demokratins, jämställdhetens etc namn också. Islam är en ideologisk, politisk och religiös kraft att räkna med, inte något pittoreskt mångkulturellt inslag i stil med falafel eller folkdans.
Man kan gilla denna islamisering, man kan vara likgiltig eller man kan motsätta sig den. Lik förbannat kommer den att påverka oss alla.
Men som en religion inte kan tala för sig så blir det ju utövarna som måste konfronteras.
Vi har verkligheten framför våra ögon men vi tillåts inte se den för våra politiker och media. Det uppenbara ska undanhållas och får inte ens nämnas vid namn. Vilka motiven till denna hållning är förblir en svårknäckt gåta.
LP,
Utmärkt skrivet!
http://www.newsmill.se/node/49551
Kan bara hålla med er go vänner. Motstånd mot islam är priori no. 1.
Du har helt rätt i din analys LP. Så är det. Och så gäller det.
LP,
Smart av dig att kunna räkna ut att även kulturer förändras…
Lars Vilks,
Så mycket som sagts men ändå aldrig sagts; ack ack, denna fantastiska metod av självbedrägeri…
Hörde på nyheterna att islamisterna idag bränt ned över hundra hus i en kristen stadsdel i Lahore, Pakistan, pga att en kristen person hade hädat ”profeten”. Invånarna hann tydligen fly från sina hem. Det är väl detta vi pratar om i runda slängar … Islamofobin måste sprida sig där. Skicka dit Per Wirtén eller någon och tala om att de som är rädda för islamtroende är rasister typ.
mohammad,
Mo SKINKA, jag antar att du talar om islam nu.
LP: islamisering är ingen naturlag (även om Mo SKINKA vill tro det), och därför kan den förhindras eller stoppas om man vill.
mohammad, Så länge jag har häckat på den här bloggen
så har du undantagslöst hackat på Lars Vilks som person och på hans konst. Om du skulle vara i Vilks kläder vad vore då ditt nästa drag?
CeDe,
Nu frågar du en person som inte har samma syn på yttrandefrihet som oss andra. Det bör du betänka.
Det är att hacka på och trycka ner, och helst ha ihjäl folk som är islams grej liksom.
Det är dom som stödjer islam, som är islamofober. Inte dom som kämpar mot islam. Dom är frihetsälskare.
Med Solis har väl idiotin här i kommentarsfälten ändå nått hittills oanade avgrunder.
Jag bliver väl sollet till dem, som är islamhatare. Låt mig därför strax utmana alla som vill solla mig till dessa, att jag har läst koranen. Jag kan mina hadither och jag känner till historien om Muhammed. Den journalist, som vill utmana mig i dessa saker, får äntigen läsa på, eller fortsätta ljuga! Det finns bara dessa två alternativ.
Låt mig berätta en liten sak om vad som hände senast jag var i Malmö!
I onsdags var jag i Malmö hos Henrik Rönnquist, Vilks gallerist i Malmö. Utanför, när då jag gick in, stod en dam med en cykel. Fin prydlig 50 år och från bästa borgerskapet: ”Är det du som är Rönnquist” frågade hon. Jag sa, att han sitter därinne. ”Berätta för honom, att jag tycker han gör det rätta, att jag och min man är stolte av honom”! Det gjorde jag med stor glädje!
Vinden vänder, tror jag. Valparna behöver luft och jag tror vi kan valla dem på måndagen den 18!
Hej Lars!
Hoppas du lägger in dagens Ledare från SvD här på din sida för det var det bästa jag läst på länge. Tack till Sanna Rayman.
Wily Lorens, Solis har alldeles rätt i det. Stödjarna är islamofober i den mening att de har fördomar om islam som en fredens religion. Med många facit i hand kan vi bara konstatera det motsatta.
En tydlig beskrivning på övertagandets strategi:
http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/08/islam-ism-faller-efter-den-arabiska-v-ren-0
Jag tillåter mig att citera från dagens SvD om nu detta är tillåtet….
”Akademin, politiken, journalistiken – det är detta som ska vara ett lands intellektuella elit. Eliten har makt – med detta följer ansvar. Att värna demokratin och friheten, att klandra och markera mot våldsverkare.”
Att stödja islam, är att vara rädd för islam, annars gör man som Emmy citerar.
Att motståndet mot islamism i Egypten växer är, för att oräddheten och hatet gentemot islamismen ökar och islamafobin (räddslan att vara emot islam) minskar.
När man är rädd för islams konsekvenser om man opponerar sig emot islam, böjer man sig inför islam i islamafobi, och understödjer därmed dess sjuka lära.
Tack, jag brukar vara smart!
Skämt åsido, det verkar tyvärr inte riktigt ha sjunkit in i allas medvetanden att islam är en kulturförändrare av rang. Inte heller verkar alla ha förstått vad en sådan förändring faktiskt leder till. Det är väl den gamla vanliga ”grodan i det långsamt uppkokande vattnet”-problematiken som spökar.
Men som någon påpekade här – kulturförändringar av detta slag är ingen naturlag. Islams nästan helt igenom dåliga och oönskade inflytande kan och skall stoppas.
Pingback: Rondellhundar och svensk journalistik « Snaphanen