1542: Kränkt kritiker visar vägen

Att övervinna världens kränkningar är inte lätt men i våra dagar högeligen aktuellt, påträngande och på väg mot sublima höjder. Sitt ej helt oväsentliga strå till de högre stackarna har Förenta Nationernas generalsekreterare Ban Ki-moon dragit:

“Freedom of expression should be and must be guaranteed and protected, when they are used for common justice, common purpose. When some people use this freedom of expression to provoke or humiliate some others’ values and beliefs, then this cannot be protected in such a way. So my position is that freedom of expression, while it is a fundamental right and privilege, should not be abused by such people, by such a disgraceful and shameful act.”

 

Kan det gälla alla värden och alla trossystem, månntro, eller bara ett? Vad han säger är att yttrandefriheten skall användas på ett respektabelt och balanserat sätt vilket i praktiken innebär att den egentligen inte alls behövs.

 

Ett helt annat, men icke desto mindre intressant fall av kränkning, är den som drabbat konstkritikern Roberta Smith. I New York Times diskuteras huruvida det alltfort går att chockera genom konst. Jodå, säger en inte alltför tagen Roberta Smith, som är alldeles nykränkt. Dock hanterar hon situationen på ett föredömligt sätt. Hon funderar över den chock hon fått och går sedan hem och skriver en recension.

 

Vad hon chockerades av var ett digitalt tryck av Gerhard Richter. Nå, om FN:s generalsekreterare får genom sina åsikter lär man kunna slippa Richters streckbilder.

 

 

Det här inlägget postades i debatt, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

57 svar på 1542: Kränkt kritiker visar vägen

  1. Lars Vilks skriver:

    anon. Varningsklockorna ringer friskt i alla riktningar. Frågan är vad som är verkliga varningsklockor. Det är lätt att slänga sig med ”fascism” för att på så sätt få ett bekvämt diskussionsläge. I motsats till vad du skriver menar jag att jag idag talar mera nyanserat än tidigare. Du behöver inte vara orolig. Ingen kommer under skinnet på mig.

  2. anon skriver:

    Fascism är knappast ett mer fluffigt begrepp än islamism. Vad vi försöker säga är att det idag finns en politisk symbios mellan dessa båda komplex. Ett symbiotiskt skälvuppfyllande av varandra. Kränkning och radikalisering går båda i det fascistoida ledbandet.

  3. Markus skriver:

    Islamism är inte fluffigt. Vill man att samhället styrs enligt islam är man islamist. Det bryter mot mänskliga rättigheter vilket kännetecknar fascism.

  4. anon skriver:

    Markus: Jag antar att du inte orkade läsa artikeln. Länkar igen: http://skma.se/2011/12/europas-tva-extremhograr/

  5. CeDe skriver:

    Vår goda Cecilias påståenden om potatisens farligheter vill jag på det bestämdaste dementera. Trots normal potatiskonsumtion har jag inte drabbats av vare sig övervikt, diabetes, alzheimer, alzheimer, högt blodtryck, förstoppning eller likstelhet.

  6. markus skriver:

    anon,
    Artikeln du länkar till ger ingen definition av fascism och klargör inte varför t ex SION skulle vara fascister. Fleischers artikel inehåller i sig inget som invänder mot det jag skrev ovan: att islamism är att vilja se samhället styras enligt islam. T ex Iran där koranen står över politiken genom en evighetsparagraf i konstitutionen. Att detta är fascism finns inte heller något i artikeln du länkar till som säger emot. Fleischer skriver bl a:

    ”Anders Behring Breivik är fascist. Annorlunda går det inte att benämna hans drömmar om ett undantagstillstånd där männen bildar tribunaler som rensar ut folkförrädare för att återställa en europeisk monokultur där kvinnorna åter sätts på sin rätta plats.”

    Precis, att eftersträva en ”monokultur” där kvinnorna underordnas männen är en form av fascism, likaså viljan att lösa problem med våld (utrensningen av ”förrädare” eller oliktänkande pågår för fullt inom den muslimska världen just nu). Båda de fenomenen är lätta att förknippa med islam, våldet som används för att stoppa hädelser, och det institutionaliserade förtrycket och våldet mot kvinnor (men även sexuellt avvikande och religiösa minoriteter) som är etablerat i muslimska länder.

    Att ”kontrajihadism” som helhet skulle vara fascistiskt stämmer inte. Att inte vilja ha ett samhälle som styrs formellt eller informellt av vad som står i koranen är inte fascistiskt, tvärtom. Det säger heller inte Fleischer. Istället nämner han att det inom gruppen kontrajihadister finns de som tror på demokratiska lösningar, medan Breivik utgör en extrem som är fascistisk. Fleischer skriver också om ett ”spektrum från populism till fascism” inom de ”extremhögrar” han ser. Det kan jämföras med andra ideologier, t ex miljörörelsen där vi finner demokratiska gröna partier, men också terrorister som una-bombaren. Eller vänstern där fascismen frodas i grupper som AFA (eller RAF) som ser som sin rättighet att bruka våld. Eller islam där det finns muslimer som inte vill ta till våld, men också fascister som vill det. Eller jämför ”kommunismen” enligt Stalin och Lenin med samma enligt Gorbatjov. Islam som politisk ideologi är fascistisk så länge den inbegriper att människor och mänskliga rättigheter är underordnade vad som står i koranen, dvs islamism, -ism för att allt ska underordnas islam. Det är människoförakt och typiskt för fascismen. Kanske är det som psykoanalytiker som Fromm varit inne på: fascismen finns i alla människor och kommer fram under vissa omständigheter.

  7. Humanist skriver:

    anon: ”HUmanist: Jaha. Så på vilket sätt menar du att Obama Ki-moon EU etc inte befinner sig i liberal mittfåra?”

    Jag gillar inte att du svarar med en fråga på min fråga. Det är intellektuellt ohederligt. Eller menar du att liberalismen står för att yttrandefriheten ska underkastas islam?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.