1451: I allkonstverkens tid

Den stora begivenheten på MOMA PS1 är en serie konserter av Kraftwerk. Biljetterna såldes slut omedelbart och självklart är det en given succé. Direktören för MOMA PS1 Klaus Biesenbach menar att det är fråga om ett allkonstverk eftersom gruppen på egen hand arbetar med en samordning av bild, ljud och performance. Allkonstverket är dock ingen enkel bestämning eftersom det alltid kommer att behövas en eller flera institutioner som bekräftar dess status. Tekniskt sett kan vem som helst göra ett allkonstverk men att göra ett bra allkonstverk är en annan sak. Kraftwerk har endast en svag identitet inom bildkonstvärlden medan saken självfallet ligger annorlunda till i musikbranschen. Med Kraftwerk blir det som det brukar bli, ett uppskattat gästspel i museivärlden.

 

Ett långt mera ambitiöst allkonstverk är på uppsegling med den 13:e upplagan av Documenta. Curatorn Carolyn Christov-Bakargiev har inte sparat på krutet utan inkluderat praktiskt taget allting. Antalet konstnärer och andra deltagare är 160 varav 6 kommer från Norge (i siffran ingår en musiker och en biolog), alltså knappt 4 %. Deltagarna kommer från 55 länder vilket skulle ge ett genomsnitt på ca 3 konstnärer från varje land om det hade varit en jämn fördelning. Den curatoriska idén är sålunda brett uppslagen och Christov-Bakargiev är inte främmande för att, som hon har sagt, se världen från en tomats perspektiv. Hennes senaste deklaration (13 april) är, som man kan förvänta sig, omfångsrik:

 

“dOCUMENTA (13) is dedicated to artistic research and forms of imagination that explore commitment, matter, things, embodiment, and active living in connection with, yet not subordinated to, theory and epistemological closures. These are terrains where politics are inseparable from a sensual, energetic, and worldly alliance between current research in various scientific and artistic fields and other knowledges both ancient and contemporary. dOCUMENTA (13) is driven by a holistic and non-logocentric vision that is skeptical of the persisting belief in economic growth. It is shared with, and recognizes, the shapes and practices of knowing of all the animate and inanimate makers of the world, including people. Participants of dOCUMENTA (13) come from a range of fields of activity. Most of them are artists, but some also come from the fields of science, including physics and biology, eco-architecture and organic agriculture, renewable-energy research, philosophy, anthropology, economic and political theory, language and literature studies, including fiction and poetry. They contribute to dOCUMENTA (13) that aims to explore how different forms of knowledge lie at the heart of the active exercise of re-imagining the world. What some of these participants do, and what they “exhibit” in dOCUMENTA (13), may or may not be art. However, their acts, gestures, thoughts, and knowledges produce and are produced by circumstances that are readable by art, aspects that art can cope with and absorb.”

 

Av detta kan man sluta sig till att Documenta kommer att framhäva den konstnärliga undersökningen och även forskningen. T ex deltar Konsthögskolan i Malmö som en del av ett nätverk av konsthögskolor. Men curatorn markerar att det är fråga om konst som inte skall underordna sig teorin. En sådan brasklapp är i och för sig onödig. Även i de mest uttalade konstforskningssammanhang är man mån om att framhäva ”konstens” betydelse eftersom man annars skulle förlora identitet och egenart. Å andra sidan, och det bör man inte glömma, vet inte konstvärlden vad konst är för något. Konstforskningens huvuduppgift är att utforska vad konstnärlig kreativitet är för något och några framsteg på den punkten är ännu inte kända. Christov-Bakargiev är inte anhängare av konst som politiskt aktivism men inflikar i sin text att den konstnärliga undersökningen inte kan skiljas från politiken. Hon ger också ifrån sig ett politiskt statement light: Documenta 13 är skeptisk till uppfattningen om ekonomisk växt vilket skall härledas från hennes holistiska och icke logocentriska vision. En ytterligare konstteoretisk aptitretare är deklarationen att det utställda kan eller kan inte vara konst, omständigheterna medför dock att de kan läsas av konsten. Om man skulle önska att bringa en smula reda i den harangen kan man säga att allt som ställs ut på Documenta för en konsttillhörighet. Om en forskare redovisar ett forskningsprojekt som Christov-Bakargiev har funnit konstnärligt intressant är det ändå inte troligt att detta övergår till en konstidentitet. Istället får man räkna med att det är ett gästspel, forskaren kommer med all sannolikhet inte att övergå till konstnärsbanan. Men hela saken kan användas som en readymade så länge konstvärlden finner det intressant.

 

Om Carolyn Christov-Bakargiev kommer att lyckas med att reda ut denna saliga röra återstår att se den 6 juni.

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Biennaler, konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

7 svar på 1451: I allkonstverkens tid

  1. CeDe skriver:

    “Allt som man önskar veta om konst kan man få veta genom att konsultera konstvärlden..,” men samtidigt
    “…vet inte konstvärlden vad konst är för något.”

    Nu börjar det snurra till på riktigt i mitt huvud.

  2. CeDe skriver:

    Första reffet enl ART ska tilläggas.

  3. joanna skriver:

    Kort fråga som kanske tidigare fått ett svar, men som i så fall gått mig förbi:

    Varför anmäler din livvakt dig för nedtagandet av en död gran?

    Är det för att visa sin integritet gentemot sitt “skyddsobjekt”?

    Är det för att rätt ska vara rätt?

    Eller finns här ett varumärkeshöjande rättsfall som livvakten gärna lånar sig till?

  4. Lars Vilks skriver:

    Joanna. Vilket motiv livvakten hade vet jag inte men antagligen var han avogt inställd till Vilks verksamhet.

  5. Christina skriver:

    Kul att bli vaktad av en sådan person!

  6. Eviga Emily skriver:

    Spelet är inte spelet,
    utan klientelet.
    Det bästa
    är min nästa.
    Utställning –
    för båda att testa.

    (Gurun Gudrun tolkar ånyo 1800-talet; Emily Dickinson)

  7. Eviga Emily skriver:

    Korrektur:
    “testa” i ovanstående dikt borde bytas ut mot “gästa”

    Ja, så kan det gå när anden faller på; När man gör en flygande översättning och tolkning.
    Jag lovar bättring i de närmare artonhundra dikterna som är kvar.

    (För övrigt möjligen den första svenska tolkningen någonsin – Tack till Lars Vilks som upplåter sin tomma serverhall åt detta projekt.)

    Gurun Gudrun

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.