Del 1337: De fördömda ateisterna

Ateister är inte populära. I det rådande klimatet framstår ateisten som fanatisk och främlingsfientlig. Sålunda läge för gudsfolket att lägga ut texten. Vi minns att Elisabeth Gerle, en av kyrkans forskare, kom fram till att Humanisterna med Christer Sturmark i spetsen kunde likställas med Sverigedemokraterna. Bevisföringen i hennes skrift, Farlig förenkling var inte direkt övertygande vilket Sturmark har påpekat. Men det är gott om amatörer ute i det gudliga spåret och prästen Tobias Bäckström skrev igår en artikel på Newsmill om att ”utan religion blir etiken godtycklig”. Om inte Gud står som garant för etiken kan det gå hur som helst. Enligt obekräftade rykten skall Gud själv ha framlagt sina etiska ståndpunkter i ett antal skrifter. Ehuru dessa skrifter (och vi kan här nöja oss med tre välkända och digra volymer) framstår som något föråldrade har inga nya publikationer från den dunkle etikern dykt upp i boklådorna under de senaste 1.400 åren.

 

I Iran har skådespelerskan Marzieh Vafamehr dömts till 90 piskrapp och ett års fängelse för att ha medverkat i en regimkritisk film. Regimen är teokratisk så Gud står naturligtvis som garant. Som Bäckström skriver, annars kan det gå hur som helst. Vad säger då Gud om piskstraff? Då Gud är allestädes närvarande finns han (hon, den, det – det är en allmän uppfattning idag att Gud är könsneutral) också i varje piskrapp vilket, åtminstone för den fåkunnige, kan förefalla betänkligt. Frågan är om vi har någon större glädje av Gud för att ta ställning till piskrapp som lämpligt straff för ogudaktigt uppträdande. Förr var det konsensus om piskstraffets lämplighet men idag, i varje fall i betydande delar av världen, har uppfattningarna förändrats. Och inte lär denna förändring komma från Gud. Detta väsen (eller snarare väsendets anhängare) torde för övrigt rekommenderas en studietur till verkligheten snarare än att låta självutnämnda experter försöka vrida och vända på texter som sedan länge sett sina bästa dagar som ungdomens vägledning. Dock kan Gud vara lika tänjbar som den elastiska bindan. Vid behov kan nya tolkningar föra oss närmare vad Gud egentligen menade. Detta förutsätter att religionsutövarna har infört den elastiska teologin. Alla har inte det och då blir det möjligt att enas om piskrapp.

 

I Sverige har pakistaniern Khalid Saeed dömts till utvisning trots att han riskerar livet när han återvänder till Pakistan. Han har lämnat Islam och blivit ateist (hans blogg och ett upprop). Han borde ha tagit reda på att en muslim som blir ateist inte passar in i det svenska folkhemmet. En muslim är religiös, lämnar någon den kulturen är det ingen pardon. Inte ens värt att rapportera i medierna. Ateism är ett västerländskt påfund med vilket den vite mannen förtrycker andra kulturer. Även om Saeeds fall etiskt inte kan förankras i den Bäckströmska läran om det goda kan vi ogudaktiga andra åtminstone uppmärksamma hans tragiska öde.

 

 

Det här inlägget postades i debatt, Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

68 svar på Del 1337: De fördömda ateisterna

  1. Kenneth Karlsson skriver:

    Jag kom ut samma dag som förra riksdagsvalet var, det var då jag bestämde mig. Stod och höll i två valsedlar, det blev den ena, vilket jag deklarerade för de som var intresserade av att lyssna. Så jag har alltså varit “ute” i så gott som ett år nu. Nästa val…ja vem vet? Det beror på vilket parti som tar upp de frågor som jag tycker är de viktiga. Svårare är det inte.

    Att ha varit kommunist i sin ungdom, och i mitt fall, upp i åldern, är något man lär sig viktiga saker av längre fram, förhoppningsvis. Ideologier, hippietankar, flum, ja det genomskådar man ganska lätt, efter att ha själv befunnit sig i stormens öga.

    Cecilia och Mo SKINKA representerar allt det där som jag nu kan genomskåda. Det är en befrielse – att genomskåda flummet, naiviteten, relativismen. Det är också kul att se hur sådana som Cecilia, Krister och Mo SKINKA, tror att de kan genomskåda det jag står för – demokrati, yttrandefrihet, människans individuella suveränitet – och hur de vrider och vänder på sig för att försöka ironisera men i grunden smutskasta dessa grundläggande saker. Jag tillåter mig småle.

  2. Maggie skriver:

    Jag håller med Christer Sturmark när han anser att det är omöjligt att förhålla sig agnostisk till de gudsbegrepp som påverkar världen, politiken, moralen, dogmerna och lagstiftningen för miljarder människor i världen. Och hit hör även sociala initiativ, konstruktiva sådana, som praktiseras inom delar av kristendomen.
    Däremot kan man förhålla sig agnostisk (i betydelsen att man förhåller sig öppen) till de metafysiska frågorna som Stefan Einhorn menade i sitt manifest. http://www.dn.se/debatt/har-ar-det-agnostiska-manifestet

    Det stora Kanske, är något som kreativa, skapande människor, som Tranströmer ger uttryck för i hans diktvärld tex.

    Men är åsiktplularism något som platsar i Ateistiska Humanisters programförklaringar och mun? Det ställer jag mig tveksam till. Det finns de som menar att pluralismen snarare tär på ateismens auktoritet och prestige (och jag uppfattar att Krister var inne på just den tankegången och företeelsen).

    Ur artikeln nedan: “Frågan om att tro eller inte tro på Gud framstår inte längre som så enkel eller ens angelägen för de flesta av oss. Modernitetens urskillningslösa antingen-eller-val tycks ha ersatts av ett både-och-tänkande.”
    M a o:

    http://www.svd.se/kultur/understrecket/ateismen-ar-inte-langre-trosviss_2716963.svd

  3. Krister skriver:

    Maggie: Men är åsiktplularism något som platsar i Ateistiska Humanisters programförklaringar och mun? Det ställer jag mig tveksam till

    Bra inlägg Maggie och intressanta länkar, särslilt den i svd. Vi verkar ha samma syn på det här.

  4. Humanist skriver:

    Krister: Bra inlägg Maggie och intressanta länkar, särslilt den i svd. Vi verkar ha samma syn på det här.

    Med tanke på alla religiöst grundade krig i världen bör man snarare kräva att religiösa organisationer ska bli mindre vidskepliga och dogmatiska istället för att kräva att Humanisterna ska bli mindre sekulära och rationella.

  5. Maggie skriver:

    Humanist: Med tanke på alla religiöst grundade krig i världen..

    Vi kanske först och främst ska titta på fakta kring den saken. Enligt tex Religionslexikonet (översatt från tyskan av Joachim Retzaff och bearbetad av bl a Per Beskow) står det så här ang. Religonskrig:

    “Föreställningen att religionen skulle kunna förhindra krig har tyvärr visat sig vara en illusion, trots att många religiösa rörelser uppvisar pacifistiska drag: förbjudet att döda något levande (i janism och buddhism9, kärleksbudet inom Kristendomen. Den kristna kyrkan avvisade från början allt våld, och soldater fick inte ta emot dopet om de inte först lämnade hären. Men när det romerska riket kristnasdes förändrades värderingarna, och det blev i stället en plikt att försvara det kristna riket mot inträngande barbarer. I och med de krigiska germanfolkens kristnande kunde krigföringen få en kristen gloria som i *korstågen och riddaridealets framväxt. Korstågen har ofta framställts som ett religionskrig mellan kristna och muslimer, men faktum är att de grupper av soldater som lämnade Europa för att erövra de heliga platserna i Palestina snarare hade karaktären av rövarband som i sina massakrer på civilbefolkningen inte gjorde åtskillnad mellan muslimer, kristna och judar. Korstågen fick en senare parallell i *reconquistan i Spanien. Inom Islam har *djihad, “strävan”, traditionellt tolkats som ett “heligt krig” och som en plikt för alla muslimer i syfte att utbreda islam. Denna tolkning är inte så vanlig idag. Kampen mot de i Europa inträngande turkarna gavs också religiösa övertoner. Reformationen ledde till en rad krig mellan katoliker och protestanter, framför allt *trettioåriga kriget. I nutiden har ofta konflikterna på Nordirland och i Bosnien betraktats som religionskrig. I dessa som i andra fall är det emellertid omöjligt att avgränsa det religiösa från andra faktorer (etniska motsättningar, politiskt förtryck, ekonomiska intressen etc). Sällan har religionen som sådan gett anledning till krig.”

  6. Maggie skriver:

    Krister:
    Humanist,

    Krister, Jag delar din inställning här: citat Krister “Jag anser att man inte ska lägga sig i vad folk har för sig i kyrkorna ungefär som i sängkammaren och jag stör mig lika mycket på missionerande religiösa som missionerande ateister. Ni ”Humanister” säger att ni är för religionsfrihet men attackerar ständigt människors religiositet och religionen som sådan, inte enbart de negativa händelser som sker i religionens namn. Ni vill förkunna den rätta läran.Och det är intolerant och frihetsbegränsande.

    Ja, det ser inte bättre än så ut. Det finns många på nätet som tenderar att tilldela färdiga roller och personlighetsförpackningar till andra, som passar agendans svart-vita verklighetsbeskrivning och dess behov av bollplank och statister. Själv har jag tex blivit tvångsdöpt av Humanist.

    Vi lever inte längre under den medeltida världsbilden. Men vem har sagt att vi ens gjort upp med den medeltida Gudsbilden? Den har väl snarare integrerats i form av det egna egots upphöjelse i vår tid och i form av det medvetna jagets storhetsvansinne; rationalismens triumf.

    Den österrikiske målaren F. Hundertwasser motto skrevs i boken The Beauty of Fractals:
    “År 1953 insåg jag att den räta linjen för till mänsklighetens undergång. Men den räta linjen har blivit rena tyranniet. Den räta linjen dras fegt med linjal utan tanke eller känsla; det är den linje som inte existerar i naturen. Och den linjen är det ruttna fundamentet för vår dödsdömda civilisation…

    Varje mönster som bygger på den räta linjen är dödfött. Idag bevinnar vi rationalismens triumf och finner oss samtidigt stå inför tomheten. Ett estetiskt tomrum, en öken av enformighet, kriminell sterilitet,förlorad skaparkraft. Till och med kreativiteten är prefabricerad. Vi har blivit maktlösa. Vi kan inte skapa längre. Det är vår verkliga analfabetism.”/ Friedensreich Hundertwasser

    “Den räta linjen” innehåller så litet information. Det finns nästan inget att se, höra, känna, smaka och lukta. Under dess tyrrani ingen sinnlighet men heller ingen öppning gentemot det annorlunda, det okända.

  7. Humanist skriver:

    Maggie,

    De tre abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam, skiljer sig från andra religioner eftersom meningsanhängarna talar om sig själva som Guds utvalda folk. Och i synnerhet kristendomen och islam har universella och exklusiva sanningsanspråk som motiverar spridandet av Guds ord genom missionerande. Det legitimerar en aggressiv expansionspolitik på global basis av samma snitt som vi ser idag med islamisternas planer på världsherravälde och som inte skiljer sig från kristendomens tidigare expansion.

    Men samma självrättfärdiga attityd motiverar också till agression mellan olika trosinriktningar inom den egna religionen, Sunni vs Shia resp. katoliker vs protestanter etc. Orsaken till detta ligger inte utanför religionen utan återfinns snarare i själva kärnan av religionen där trosanhängarna – även om de splittras upp i små sekter – bär med sig tron på sig själva som Guds utvalda folk med exklusiva och universella sanningsanspråk som omfattar hela mänskligheten.

  8. Krister skriver:

    Maggie, jag tror vi har lärt oss att “Humanisten” måste alltid få sista ordet även om det bara är bla bla bla bla bla ……

  9. Humanist skriver:

    Krister: Maggie, jag tror vi har lärt oss att ”Humanisten” måste alltid få sista ordet även om det bara är bla bla bla bla bla ……

    Det sista ordet får alltid den som kan rationalisera sina ståndpunkter på bästa sätt med sakliga och relevanta argument, inte den som begår argumentationsfel som du själv med dina invektiv och guilt-by-association.

  10. Maggie skriver:

    Det är inom Judendomen som begreppet “Guds egendomsfolk” förekommer(2 Mos 19:5 och5 Mos 7:7-8)

    Det är mycket svårt att göra generella uttalanden om vad sin skiljer de abrahamitiska religionerna från andra religioner. Detta speciellt som en hel del mytologiskt stoff och även tankeströmmar inom dessa religioner, kan härledas från både Egyptisk tid och Persisk tid och jag även från Hinduismen, genom Platon och Plotinus, liksom inflytanden från Grekiskt tänkande och föreställningsvärld..

    Religionshistorien är mycket omfattande och går längre tillbaka i historien än språkhistorien.
    Stridigheter har givetvis förekommit, precis som det gör inom politiken, och därav ständiga utbrytningar genom hela religionshistorien.

    Det Vilks skriver här: “Och där du har religion har du också avgöranden som träffas utifrån religiösa auktoriteter”. Ja, och dessa auktoriteter har ifrågasatts. Vi lever under en ny tid Humanist! Även politiska auktoriteter står under kritik, liksom extremism inom alla områden och det är bra!

    Radikala politiska och religiösa rörelser tog ju fart inte minst efter franska revolutionen, som vi alla vet, och man talar ofta om Liberala krav från kyrkligt tvång…men bortser från arbetarrörelsens betydelse.

    Även bibeln har ifrågasatts som oomstridd auktoritet, inom de egna leden (åtminstone inom de reformatoriska kyrkorna) genom den nya bibelkritiken.

    Men det hindrar inte att kyrkorna i Europa från 60-talet haft en betydlig roll som samhällsfaktor genom tex stödet av medborgarrättsrörelsen I USA och stödet för frigörelsen från Apartheid i Sydafrika. Likaså kan nämnas katolska kyrkans framgång i kampen mot kommunismen, i särskilt Polen.

    I vår moderna tid, under 1900-talet, har totalitära världsåskådningar (som maoismen, nazismen, stalinismen, och fascismen) satt världen i brand som aldrig förr och då sattes också nya förföljelser igång, inte minst gentemot den egna befolkningen och hit hör även kristendomsförföljelser. Det är bara sjuttio år sedan..Inget av dessa, de mest blodigaste krigen i vår historia och de diktaturregimer som härjade fritt..kan härledas till religioner. Inte heller det kalla kriget kan härledas till religiösa intressen.

    Ändå så kan man som Humanist blunda för detta faktum. men han kanske stirrar sig blind på “trettioåriga kriget” på 1600-talet som ju var även det en kungarnas krig!

    Idag kan vi läsa följande rubriker:

    http://www.dn.se/ledare/huvudledare/kriget-mot-kristna

  11. Humanist skriver:

    Maggie,

    Det är inte bara judarna utan också de islamska trossamfunden, samt den kristna meningheten, med sina bröder och systrar i den enda sanna tron som betraktar sig som utvalda. De tillbeder samma Gud där endast uttolkandet av Guds vilja i viss mån skiljer dem åt. Av samma orsak kan judar och kristna i allmänhet verka i den muslimska världen om än med lägre status. Ateister däremot fängslas eller avrättas snabbt och effektivt med hjälp av hädelselagar. Det är också förenat med livsfara att ens ifrågasätta dessa religiösa auktoriteter i den muslimska världen vilket inte minst länder som Pakistan är ett bevis på.

    “Religionskrig eller heligt krig kallas ett krig där religion är en stor orsak till att den väpnade konflikten uppstår. Hugenottkrigen, korståg, reconquista och Trettioåriga kriget kan ses som historiska exempel. Krigen är vanligtvis sanktionerade av religiösa ledare eller urkunder.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Religionskrig

    Wikipedia säger också följande om det trettioåriga kriget: “Krigets ursprung kan härledas till den religiösa och politiska omvälvning i Europa som reformationen hade medfört. Den katolska reaktionens framgångsrika motvärn, som snart förbyttes i anfall, mot reformationen hade redan tidigare på flera håll lett till utbrott av blodiga religionskrig.”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Trettio%C3%A5riga_kriget

    Där nämns också följerna av kriget: “Religionsfrågan var en central del i fredsförhandlingarna. Enligt religionsfreden i Augsburg från år 1555 skulle undersåtarna följa sin furstes religion. Detta bekräftades genom Westfaliska freden, men den religiösa toleransen ökades något och undersåtar som inte bekände sig till furstens religion tvingades inte att konvertera.”.”Termen sekularisering myntades under fredsförhandlingarna och områden som tidigare varit kyrkligt styrda övergick till världsliga. Religionen blev därmed individens ensak och inte något som genomsyrade hela kulturen och på sikt skulle det leda till religiös tolerans.”

    När du visar till en artikel som påvisar ett förtryck av kristna i den muslimska världen är det sålunda det sekulära samhället vilket Humanisterna förespråkar som är den enda garantin för att alla ska kunna leva under samma tak oavsett tro eller brist på sådan.

  12. Cecilia skriver:

    Kenneth Karlsson: Att ha varit kommunist i sin ungdom, och i mitt fall, upp i åldern, är något man lär sig viktiga saker av längre fram, förhoppningsvis. Ideologier, hippietankar, flum, ja det genomskådar man ganska lätt, efter att ha själv befunnit sig i stormens öga.

    Stormens öga – jo, det finns nog väldigt många. Hoppas att du hittar fler, så småningom.

  13. Cecilia skriver:

    Humanist: Tack för att du förklarar dig lite bättre. Men talesmannen för SD är nog snarare en anonym pingstvän utanför Växjö i det mörka Småland..

    Vet han om det? Att han är taleman här?

  14. Cecilia skriver:

    Maggie: Den österrikiske målaren F. Hundertwasser motto skrevs i boken The Beauty of Fractals:

    Tack för tipset!
    Beställer den bums.

  15. Maggie skriver:

    Humanist,

    Jag ska läsa din text men har inte möjlighet att vidareutveckla dialogen i nuläget..får se om jag besvarar dina citat ur Wikipedia, vad du nu ville påvisa med det. Jag har sagt mitt i detta ämne i denna tråd. Vad beträffar artikeln så blev jag något förvånad över din kommentar, finner inget belägg i den som skulle föranleda dina slutsatser, att “Humanisterna ska bli mindre sekulära och rationella”.

    Alexander Solzjenitsyn skrev i något sammanhang att “den linje som skiljer gott från ont inte går genom olika grupper – stater, klasser eller politiska partier – utan tvärs genom varje människohjärta”. Det är ungefär kontentan av vad jag själv skulle vilja säga.

  16. Maggie skriver:

    Cecilia,

    Roligt att höra..ja du gav ett tips även för mig. Tack Cecilia!

  17. Pingback: Frafalden muslim kan ikke få asyl – SAJDET

  18. Pingback: At kæmpe for andre mennesker rettigheder er ikke let – i hvert ikke, hvis de ikke er muslimer « Hodjanernes Blog

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.