Del 1225: Vid klagomuren

I dagens DN skriver Johan Lundberg med anledning av
Nationalmusuems succéutställning Lust & Last. Han klagar på de upprepade
kraven på ett utvidgat fält av genusperspektiv. Jag är benägen att hålla med
honom på denna punkt. När det schablonartat skall lastas in sådana perspektiv i
alla utställningar är vi inne på schablontillägg. Vem skall vederfaras den
uppfostran som dessa perspektiv skall förläna? Är det folket, alltså den
bildade borgarklassen som minsann inte skall komma undan? För konsten själv får
svårt att reda sig. Som det nu alltid är i historiska utställningar skall några
kontemporära inslag kommentera vilket brukar bli att påvisa att historien
tyvärr inte var lika upplyst som dem i vår tid som gör utställningar om
historisk konst. Förstås kan det, som det blev på Nationalmuseum, också bråkas
om vem som är mest upplyst och korrekt.

 

Problemet med Lundberg är att hans egna favoriter aldrig är
långt borta. Hans kulturkonservatism drömmer sin dröm om att återgå till en
romantisk konstuppfattning där de eviga värdena florerar. Hur snabbt han hakar
på kan man se i dessa rader:

 

”…konstforskarna Malin Hedlin Hayden och Jessica Sjöholm
Skrubbe. De är bland annat upprörda över att museet i sin presentation av
utställningen blottlägger en ”idé om att konstverk, bilder och ting har en
förmåga att själva föra sin talan”. Tala om nedslående misstro mot konstens
förmåga att tala över tidsavstånd och höja sig över sin egen epoks modeteorier
om människan och världen!”

 

Eftersom ett konstbeteende är en sen uppfinning i historien
kan det inte bli så mycket med att höja sig över sin egen epoks modeteorier.
Vad man kan göra är att dra fram lite äldre teorier som Lundberg gör. I den
romantiska teorin dyker uppfattningen om konstens eviga väsen upp och att den
kan tala med en autentisk stämma om det evigt outsägliga och sköna. Detta ingår
alltså i teorin och har sin egen historia. Konsten kan tala över tidsavstånd
därför att en teori, som har dominerat en stor del av konstens historia, säger
att den kan det. Däremot har han trots allt en poäng i hävdandet av att konsten
skall tala för sig själv. Det är lätt att glömma bort att oaktat alla teorier
och kontextuella utläggningar står alltid verkets singulära egenskap kvar. Även
den är visserligen bestämd men å andra sidan är det inte heller någon som menar
att den skall bort. Ett verk är ingen illustration utan talar till betraktaren.
Detta tal består i att inte kunna säga någonting men verkligen gör allt för att
något skall bli meddelat. Elementär, men lätt att i korrekthetens iver glömma
bort.

 

Lundbergs agitation för vad som gäller om nya teorier kommer
också på pränt. Det finns:

 

”…mer nydanande och aktuella konstteorier än de
feministiska. Ett exempel är den evolutionära konstteorin som vuxit sig stark
på senare år.”

 

Det är inte svårt att känna igen Denis Duttons funderingar
som han lade fram i boken The Art Instinct: Beauty, Pleasure, and Human
Evolution
2009. Var har den vuxit
sig stark? Den har inte fått någon som helst betydelse i samtidskonsten och det
är lätt att förstå. Det slags spekulationer om konstens som en naturlig del av
människans konstitution är svårt att ta på allvar. Däremot har hans bok vunnit
en avsevärd popularitet.

 

Men Lundberg ansats
om ”aktuella konstteorier” är värd att begrunda. Vilka konstteorier diskuterar
man idag i det kontemporära? Praktiskt taget ingenting förutom att begrunda
modernismen och postmodernismen. En så pass skarp tänkare som Boris Groys får
inte mycket ur sig när han skall förklara vad som är konstens berättigande:

 

“Anything
included in such a space becomes a part of the artwork simply because it is
placed inside this space. One might then say that installation practices reveal
the materiality and composition of the things of our world. Turning back to the
beginning of my discussion, here lies the critical, enlightening character of
truly contemporary art: while the commodities produced by our civilization
circulate on the global markets according to their monetary and symbolic
value—with their pure materiality manifesting, at best, through their private
consumption—it is contemporary art alone that is able to demonstrate the
materiality of the things of this world beyond their exchange value.”

 

Det kontemporära kan visa oss det materiella bortom
bytesvärdet. Jaha. Och kanske även bortom genusperspektivet.

 

Dagens bild får bli en teckning av Hassib Aljassem som har
porträtterat en kunglig personage. Utgångspunkten är en av mina rondellhundar,
en föregångare till den beryktade. Vilket ändamål den skall tjäna är mig okänt.
Bilden har publicerats i Sundsvall Tidning (man får bläddra)

 

 

 

 

Det här inlägget postades i debatt, konstteori, om utställningar m m, Teckningar. Bokmärk permalänken.

27 svar på Del 1225: Vid klagomuren

  1. *.morr skriver:

    Westergaard riskerar att bli utlämnad till Jordanien.

    http://ekstrabladet.dk/nationen/article1540001.ece

  2. Humanist skriver:

    Johan Lundberg har många goda egenskaper, men inte ens den mest moderata förespråkaren för konservatismen lär acceptera att du gör narr av kungahuset:-)

  3. Cecilia skriver:

    Humanist: 🙂
    För övrigt så har ”Tunisien” nu också nått Göteborg.
    http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1447520/Man-tande-eld-pa-sig-sjalv-och-polis.html

  4. Cecilia skriver:

    PS. Tror Johan Lundberg har en poäng. I att konsten står i relation till nuet.

  5. Cecilia skriver:

    PPS. Ja, kanske de rent av hänger ihop?

  6. Humanist skriver:

    Cecilia: Humanist: För övrigt så har ”Tunisien” nu också nått Göteborg.http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1447520/Man-tande-eld-pa-sig-sjalv-och-polis.html

    Jag är rädd för att kravallerna startade för flera år sedan. Endast under de senaste veckorna har följande inträffat: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.606784-vuxna-ska-vara-ute-pa-natterna

    Men samtidigt som revolterna i den muslimska världen syftar till demokrati, där parterna diskuterar angelägna samhällsfrågor under fredliga förhållanden för att uppnå den bästa lösningen för alla, så riktar sig kravallerna i svenska förorter snarare mot samma demokratiska förhållningssätt där man snarare med våld som medel ställer krav om skattefinansierade fritidsgårdar, moskeer, arbetstillfällen och högre välfärd, och att slippa statlig inblandning av interna förhållanden.

    När den muslimska världen tycks gå med stormsteg mot ett civiliserat samhälle tar Sverige ett stort steg tillbaka mot våldsmakt:-)

  7. CeDe skriver:

    1 – 0 för Milan, Zlatan satte den.

  8. Cecilia skriver:

    Humanist: Jag är rädd för att kravallerna startade för flera år sedan. Endast under de senaste veckorna har följande inträffat: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.606784-vuxna-ska-vara-ute-pa-natterna

    Är du säker på att det är samma sak? om i Tunisien?

  9. Cecilia skriver:

    Humanist skrev:
    ”När den muslimska världen tycks gå med stormsteg mot ett civiliserat samhälle tar Sverige ett stort steg tillbaka mot våldsmakt:-)”

    Fint att du har kläm på det!
    Å andra? sidan, om du har kläm på det – ja, då måste du väl ta del och göra ditt bästa. Eller… står du månne ”över” detta? Humansist som du är.

  10. Cecilia skriver:

    PS. Ledsen för det extra s:et i Humanist.
    Du vet – ingen är ju ofelbar. 😉

  11. Cecilia skriver:

    PPS. S:et saknades i det första inlägget – hoppade ju då liksom ner?
    Som i Tunisien. Humanist. OK?

  12. mohammad skriver:

    Humanist: När den muslimska världen tycks gå med stormsteg mot ett civiliserat samhälle tar Sverige ett stort steg tillbaka mot våldsmakt:-)

    Inte alls, du är dock tagen på sängen av de arabiska folkupproren och demokratikraven.

    Nu fungerar ju inte den gamla vanliga Humanistiska islamofoba retoriken längre och du relativiserar därför till de svenska förorterna.

    Problematiken härbärgeras dock inom den sociologiska diskursen och inte den teologiska.

    Eftersom du liksom din läromästare, Den stora provokatören, inte behärskar annat än att lägga kulturanalysen så framstår du med honom som enfalden materialiserad.

    Kroniska islamofober är vad ni är och bör invekteras därefter…

  13. mohammad skriver:

    Hej Cecilia,

    Vi är visst flera som skulle välkomna en uppgradering av sidan vad gäller editering.

    Härtill den efterlysta länkfunktionen.

    Men webbmaster besitter tydligen inte kompetensen…

  14. Humanist skriver:

    mohammad,

    Att kravallerna snarare kan förklaras utifrån kulturella skillnader, och inte sociala, bevisas av att etniska svenskar i vissa norrlandskommuner, som har haft samma sociala problem i årtionden med skyhög arbetslöshet, ännu inte har bränt upp skolor och bilar samt attackerat polis, brandkår och ambulans med stenkastning och grön laser.

    Men i sann kulturrelativistisk anda vägrar svenska politiker och akademiker att erkänna att alla kulturer inte är lika goda och kommer istället att förklara fenomenet med sociala faktorer och klassskillnader. I takt med kravallerna och vandaliseringen kommer makthavarna sålunda att lägga ved på brasan och öka tillförseln av skattemedel till dessa områden samt utveckla dem till ekonomiska frizoner istället för att satsa på en jämn fördelning av invandrare över hela Sverige och tillse att samma områden på sikt avvecklas.

  15. Humanist skriver:

    Cecilia: Humanist skrev:”När den muslimska världen tycks gå med stormsteg mot ett civiliserat samhälle tar Sverige ett stort steg tillbaka mot våldsmakt:-)”Fint att du har kläm på det!Å andra? sidan, om du har kläm på det – ja, då måste du väl ta del och göra ditt bästa. Eller… står du månne ”över” detta? Humansist som du är.

    Att åtgärda problemet är en polisiär och politisk uppgift. Däremot kan jag som privatperson bidra med att sprida en korrekt sjukdomsdiagnos så att man inte felbehandlar patienten.

  16. mohammad skriver:

    Humanist: Att kravallerna snarare kan förklaras utifrån kulturella skillnader, och inte sociala, bevisas av att etniska svenskar i vissa norrlandskommuner,

    Och därmed är enfalden bevisad…

  17. Erik Olsson skriver:

    @Mohammad
    Vari ligger enfalden? Varför kan man inte sluta hyckla och säga som det är: av någon anledning begår invandrare från mellanöstern fler brott än vanliga svenskar. Att skylla på fattigdom, efter att ha släppts in i ett av världens mesta välfärdsländer, är ärligt talat rena tramset. Varför är araber/perser så aggressiva? Varför blir jag attackerad av invandrargäng om kvällarna när jag väntar på bussen? Varför måste jag höra grova könsord av araber på bussen varje dag och bevittna hur de antastar svenska tjejer?
    Eller ska vi fortsätta att hyckla och påstå att det vi ser varje dag bara är en mediabild och fördomar? Det kanske inte begås gruppvåldtäkter i Södertälje och Sverigedemokratrösterna i Landskrona kanske inte aaalls hade att göra med att invandrarbrottsligheten där t.o.m. är högre än i Rosengård?
    Smålänningar behöver inte klaga över att de framställs som aggressiva gruppvåldtäktmän, helt enkelt därför att de inte begår sådana brott.
    Tänk om det fanns ett föräldraransvar i invandrarförorterna – mina barn ska inte sparka ner någon annan medmänniska.

  18. AEG skriver:

    Jag kan förklara: Den här bilden med prinsessan som rondellhund tjänar exakt samma meningslösa sak som de teckningar som du gjort.
    Det är ju exakt lika tomt och meningslöst.
    Man ritar en hund och sätter ett männiksohuvud på den. Det är precis samma sak som du gjort. Lika ointressant som dina teckningar.
    Tomhet och obegåvat är väl vad det egentligen handlar om.
    När bristen på begåvning inte hindrar viljelivet att ta sig fram trots bristande innehåll då blir det just tomhet i uttryck och helt utan konstnärlighet.
    Grunden för det konstnärliga är ju stor kärlek. Kvasikonst är i avsaknad av det och ekar tomt av ytlighet och brist på själ.

  19. AEG skriver:

    Kan man inte teckna, måla eller skulptera, och ändå av någon outgrundlig anledning till varje pris vill bli konstnär, kan man som du försöka utmärka sig på andra sätt. De riktiga konceptuella konstnärerna hade ju både teknik och konstnärlighet. Det räcker inte att bara försöka hitta saker som på nåt sätt kanske kan provocera, eller snickra på naturreservat. Visst finns det många i den stora massan som går på det, det är ju så pr fungerar. Allt går att sälja med reklam, men sen om det egentligen har innehåll eller är bra och är begåvad är en helt annan sak. Jag tycker hela den här karusellen är som ett skämt. Innerst inne vet du själv den smärtsamma sanningen om din begränsning vad det gäller konstnärskap.

  20. CeDe skriver:

    Allgemeine Elektricitäts Gesellschaft.

    Det vore intressant att veta vilken måttstock du använder när du sågar Lars Vilks som konstnär.

  21. Krister skriver:

    AEG,

    Nimis är ett fantastiskt konstverk att beskåda. Har du sett det?
    Rondellhunden är ett fantastiskt konstprojekt att begrunda. Har du gjort det?

  22. AEG skriver:

    Rondellhunden ser ut att vara tecknad av en darrhänt tonåring på pojkrummet. De är ju inte bra som teckning, utan osäkert och taffligt.

    Jag har varit vid Nimis och gillade det. Fick mig att associera till en lite obehaglig men spännande miljö som i ett dataspel som fanns på slutet av 90-talet med dess surrealistiska form o läge. Som om det levt nåt främmande folk där som kunde komma och överraska en när man stod där med pilar o köttyxor.

    Minns att jag blev nyfiken på vad för person som byggt det. Fattade inte först att det var en konstnär utan trodde ju det var nån exentrisk kufisk person från trakten som gått och påtat där som hobby.

    När jag sen fick veta att det var en konstnär som byggt det förstod jag att det var en lokal konstnär som jag inte hört talas om. Folk sa att ingen egentligen betraktade honom som en ”riktig” konstnär utan mer som en wannabe.

    Letade efter annat han gjort förutom spikat på Nimis men hittade inget av betydelse. Så även om jag tyckte Nemis var kul i sin spretiga enträgenhet så var det andra trist. Själva bygget var ju egentligen bara massa uppspikade bräder utan formtanke eller hantverk, mer som ett planlöst maniskt byggande. Mer kvantitet än kvalitet:) Men jag gillade det. För mig är det inte konst utan mer pojkdröm/lek.

    Rondellhunden får mig bara att begrunda annat än hur mycket korkad dumhet det kan komma fram när nån till varje pris vill sticka ut. Det finns väl inget att begrunda? Ingen poäng alls? Jag tycker det är helt outgrundligt långsökt och lika poänglöst med Jesus som Rondellhund eller prinsessan som ovan eller ditt eller mitt huvud. Hade man satt guds huvud likaså. Helt meningslöst…..:)ointelligent det hela och helt utan någon som helst känsla för någonting.

  23. AEG skriver:

    p.s till ”CeDe” el Vilks
    jag gissar att jag delar samma måttstock som dem som sitter på Mejan och andra konsthögskolor och förberedande skolor vid intaget.

    Allt ÄR ju inte konst bara för att man själv kallar det konst och sig själv konstnär. Vem som helst kan kalla sig det, dra en snusnäsduk runt halsen (ett vanligt grepp:)

    Ta Carolina Gynning t ex. Hon har ett sk starkt expressionistiskt uttryck och hon säljer som smör, men är för mig helt ointressant som konstnär. Det är inte dåligt rakt av men är ju mer som dekor än konst. Hon har precis som Vilks inte heller studerat konst praktiskt och det märks. Vem vet hade hon gjort det kanske hon hade utvecklat ett mer avancerat och intressantare uttryck.

  24. CeDe skriver:

    Ps till AEG. Du har alldeles rätt, och vem som helst kan
    kalla sig konstkritiker.

  25. AEG skriver:

    Tur som sjutton att inte vem som helst kan kalla sig läkare eller kirurg:)

  26. Lars Vilks skriver:

    AEG. Du tycks tro att det ligger någon fördel i att kalla sig för konstnär. Så är det inte, den som t ex målar hötorgsbilder kan utan vidare kalla sig för konstnär. Men det betyder inte att konstvärlden är intresserad. I den världen regleras allt med största noggranhet och det är inte särskilt många av alla konstnärer som får någon större framgång.

  27. Hemkär skriver:

    Så har AEG talat. Och? Mycket är poänglöst i tillvaron och mest det som inte berör dej eller mej, eller hur? NÅGON målade för eoner sedan ett kvinnopoträtt, nu namnat såsom, MONA-LISA. Ett av många känt och av marknaden bedömt som mycket dyrbar konst. För mej är det ett närmast helt ointressant konstobjekt som fått ett helt vansinnigt utrymme i konstdebatten. Frågan som kan ställas då denna bild exponeras är också vilken tandstatus vi hade på 1500-talet. Den var nog inte så god så det gällde att hålla igen matinkastet så att säga.
    Den nu uppmärksammade Rondellprofeten är inte lika petigt utformad såsom MONA-LISA men Mohammed som streckgubbe, so what, och tandstatusen på 500-talet var nog inte bättre.
    Så vad värderar marknaden en Vilks för idag, 2012?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.