Del 1151: Svarte Petter i konsten

Om någon skulle få för sig att den politiska ambitionen är på väg att tyna bort i samtidskonsten kan jag bara säga att inga tecken tyder på det. Om man t ex läser det senaste numret av den inflytelserika Journal på e-flux kan man konstatera att socialkritiken lever väl och intensivt. På samma sätt som den svenska samtidskonstvärlden reagerat mot högervindarna i Europa blåser samma vindar i stora delar av den europeiska konstvärldens segel. Sven Lütticken skriver t ex om förhållandena i Holland. Han resonerar också om vad konsten kan bidra med.

Innan jag går vidare skall jag berätta en anekdot ur verkligheten. Idag, som så många andra dagar, blev jag uppringd av några muslimer. En av dem började med att fråga: ”Vad tycker du om negrer?” Väluppfostrad som jag är påtalade jag att man inte bör använda det ordet eftersom det anses vara rasistiskt. Det förstod han, ursäktade sig, och ändrade sig till ”svarta”. Han fortsatte utfrågandet med vad jag tyckte om araber. Efter en kort stund kom det jag väntade på. Den så långt artige konversatören fick ett utfall ”Jag skall knulla din mamma, din horunge.” Nå, efter att jag lugnat ner honom kom en ytterligare muslim och bad om ursäkt för sin kompis. Så pågick det fram och tillbaka under några minuter. Jag antar att detta kan kallas för socialkritisk konst med interaktivt relationellt innehåll och något som berör angelägna frågor i vår tid.

Konstprojekt kring rasism står just nu högt på samtidskonstens önskelista och har så gjort en tid. Men hur skall man nå ut? Detta eviga problem för samtidskonsten. Det går dock att välja negerbollevägen. Jag tänkte på det när jag läste Lüttickens text som tar upp Petra Bauers (svensk konstnär, var med på Modernautställningen) och Annette Krauss projekt Read the Masks. The Tradition Is Not Given. Konstnärerna har observerat att Trettondagen firas i Holland med utdelandet av gåvor vilket effektueras av Sankt Nikolaus – och, här kommer det, Zwarte Piet. Den sistnämnde är en neger, man kan nog använda det ordet, eftersom det är svartmålade holländare som spelar denna roll. Konstnärsduon har naturligtvis förstått att det är en rasistisk tillställning och ville därför anordna en protestmarsch som dock stoppades av ett allmänt missnöje. De fick också motta ilskna kommentarer och hot. Detta gjorde inte saken sämre och vips har vi ett socialkritiskt projekt. Det är inte på något sätt dåligt, konstvärlden tar sådant på största allvar, möjligen saknar det humor och distans, men man skämtar inte om Europas högervindar.

Det utbredda och traditonella Zwarte Piet-firandet har pågått sedan mitten av 1800-talet.

 

Petra Bauer och Annette Krauss. Read the Masks. The Tradition Is Not Given video 2007-2010

 

Nikolaus och Zwarte Piet

Det här inlägget postades i aktuellt i konstvärlden, Muhammedsaken, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

14 svar på Del 1151: Svarte Petter i konsten

  1. Anna Akyurek skriver:

    Jag orkar inte läsa vad har du skrivit, tyvärr. Jag kommer bara ihåg när jag nere hos min kamrat och hittade och läste en barnbok om lille svarte Sambo. Jag vet att jag blev ARG…

  2. danpark skriver:

    Jaha, när det inte finns några negrer och araber med i svenska barnböcker så klagas det och när negrer och araber finns med så klagas det också.
    De blir aldrig nöjda verkar det som.

  3. Anna Akyurek skriver:

    Jag förstod din text halvvägs igenom. Här stannar jag… jag måste fundera över om svartskallar är muslimer… Jag har ett turkiskt efternamn… jag födde tre barn tillsammans med honom… Tre barn med varsitt namn. Om den här texten ska ha betydelse vet jag faktiskt INTE hur resten av mitt liv kommer att te sig…

  4. mohammad skriver:

    Lars…

    Jag orkar mycket väl med att läsa din skrivning, även om jag sparar artikeln ur e-flux tills vidare.

    En spontan association till din tes angående konstvärldens reaktion på högervindarna i Europa drabbar mig, som ett padoxalt exempel, den samlade svenska samtida konstnärsvärldens avståndstagande från ditt eget påstått rasistiska Rondellhundsprojekt.

    Konstnärsvärlden kan tydligen producera även den egna självkritiken, ett fenomen vilket med all tydlighet återigen avslöjar vad jag tidigare hävdat, nämnligen den sociala “verkliga” världen och den “fiktionella” konstnärsvärlden som en odelbar dualitet av den existensiella helheten.

    För att kunna se och kommunicera sig själv behöver konstvärlden således nu som under alla tider, det svarta fåret i familjen som en förlösande katalysator, i samtidskonstvärlden är det uppenbart du som är denna syndabock Lars.

    Till skillnad, tror jag att samtidskonsten som vi känner den är en parantes i konsthistorien, de politiska vindarna har redan fått vilddjuren att tämjas, men bland de i vart fall Europeiska samtida socialkritiska konstnärerna vid tiden för milleniumskiftet, kommer du som giganten bakom de där genialt lagda spretiga strecken att minnas och stå tämligen ensam kvar.

    För övrigt, du svarade aldrig på frågan från den vetgirige “muslimen”, vad tycker du egentligen om araber?

    Har du någonsin satt din fot på muslimsk mark, uppenbarligen då alltså, pre The Mo-Doggies…hehe!

  5. mohammad skriver:

    Anna Akyurek: Om den här texten ska ha betydelse

    Nej och ja, det väljer du själv som jag ser det, men det är helt riktigt att uppmärksamma den sociala betydelsen av vilken begreppsbildning man innefattar.

    Många människor har dock på grund av ett snävt omvärldsperspektiv och ett kulturellt betingat herrefolksperspektiv ett utpräglat “vi och dom” tänkande.

    Det finns ingen anledning att reagera på denna okunskap och dumhet kompis.

  6. Humanist skriver:

    Neger kommer ifrån det latinska ordet för svart (nigro). Om det är rasistiskt att kalla svarta människor för svarta bör det vara lika rasistiskt att kalla vita människor för vita.

  7. mohammad skriver:

    Humanist: att kalla svarta människor för svarta bör det vara lika rasistiskt att kalla vita människor för vita.

    Men du måste ju medge att det skulle väcka om inte bomdbältsreflexen, så i vart fall din uppmärksamhet på att bli kallad “den vite”.

    Du menar väl inte på fullt allvarlig att du kallar mohammad för “den svarte”?

  8. markus skriver:

    Humanist: Neger kommer ifrån det latinska ordet för svart (nigro). Om det är rasistiskt att kalla svarta människor för svarta bör det vara lika rasistiskt att kalla vita människor för vita.    

    Självklart.

    F ö borde dessa unga arga muslimska mäns sexcentrerade språk vara ämne för en avhandling. Frågan är i vad? Cultural studies? Teologisk lingvistik?

  9. Christina skriver:

    En fråga, jag har en tavla av en svensk konstnär som heter “Negern”om ordet är förbjudet, ska jag då ändra namnet på den?

  10. Humanist skriver:

    mohammad,
    “Du menar väl inte på fullt allvarlig att du kallar mohammad för ”den svarte”?”

    Nej, om du lyckas med konststycket att läsa in det i min korta text beror det nog endast på ditt snäva omvärldsperspektiv och utpräglade “vi och dom” tänkande.

  11. mohammad skriver:

    Humanist,

    Humanist när han är som bäst, jag får dock be att få återkomma….

  12. danpark skriver:

    Även om vi slutar använda ordet Neger så finns ju negrerna kvar.

  13. Boddisatva skriver:

    Det finns en tendens av självspäkning i västvärldens rasistdebatt. Kanske beror det på att vi har försökt att göra upp med vår rasistiska historia (och kanske inte lyckats helt). Själv är jag av uppfattning att rasismen är universell, alla kulturer, religioner, raser, nationer bär mer eller mindre rasistiska inslag. Dom värsta rasisterna i det rådande världpolitiska läget är i min mening islamisterna som idologiskt går att beskriva som vår tids nazister. Judehatande, totalitära, indoktrinerande av sina ungdommar och med en ideologisk skrift (koranen) som på inget sätt kan ifrågasättas.

  14. Pingback: Society of Contemporary Art Historians | e-flux journal 21 and 22

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.