Seminariet om yttrandefrihet i EU-parlamentet den 21 juni var väl arrangerat av de båda EU-politikerna Marietje Schaake och Alexander Graf Lambsdorff. Med ett brett register av infallsvinklar.
Jag fick äran att inleda med att säga något om mitt eget fall och om mina erfarenheter om yttrandefrihetens problem i konsten. Min huvudpunkt handlade om att kontexten lätt blir negligerad och att när ett konstprojekt kommer ut i den verkliga världen utanför konstvärlden är detta praktiskt taget alltid fallet. Eftersom seminariet handlade om yttrandefrihet hade jag med teckningen och visade den under en ytterst kort stund. Mitt bidrag finns ännu inte på video (om nu EU klarar den blixtsnabba glimten av det känsliga objektet) men hela seminariet skall enligt uppgift läggas ut inom kort.
Författaren Naema Tahir med pakistansk bakgrund skriver om och för muslimska kvinnor, särskilt i Pakistan. Hon berättade att hon i en av sina böcker hade benämnt en person Muhammed och en annan Aisha. Hon bestämde sig för att ta bort dessa namn eftersom de kan uppfattas som provocerande. Likaledes tog hon bort beteckningen ”Allah” och ersatte den med ”Gud”. Hennes avsikt var att undvika att stöta bort sina läsare. En pakistansk journalist frågade om inte hennes skrivande ledde till ökad främlingsfientlighet.
Huvudnumret var självklart Julian Assange från WikiLeaks som bland annat diskuterade fallet med Bradley Manning. Manning har läckt material till Wikileaks, t ex den omtalade video som visar hur en amerikansk helikopter 2007 med dödlig utgång beskjuter en oskyldig människosamling i Bagdad.
WikiLeaks publicerar systematiskt hemligstämplade dokument och material.
Ytterligare deltagare var Flemming Rose som på en video talade om Jyllands-Postens karikatyr och Alistair Mullis som talade om yttrandefriheten utifrån juridisk synpunkt. Mullis och Assange hamnade i dispyt angående vem som borde bära bevisbördan. I många fall kommer påståenden om allvarliga missgrepp att bli föremål för domstolsprövning. Företag och statliga institutioner kan driva processer som är dyrbara för motparten och kräva gigantiska skadestånd. Svårigheten för den som utmanar makthavarna finns inte enbart i det ekonomiska risktagandet utan också i att de måste bevisa sina påståenden och alltså inte tvärtom.
Seminarierummet med publik
Ingen törstar och svälter i EU-parlamentet. Under seminariet serveras kaffe och te i EU-koppar. Efteråt var det mousserande reception.
Lars hur var vädret i Bryssel?
Till skillnad från signaturen ”Tarkan” som uppenbarligen är mer intresserad av vädret än vilka prognoser som går att ställa gällande våra framtida fri och rättigheter inom området yttrandefrihet, så framför jag mitt tack till dig Lars som modigt vågar stå rakryggad trots att det blåser allt kraftigare religiösa vindar!
Intressant att EU tar upp detta med yttrandefrihet och att du Lars får deltaga. Samt även fått visa teckningen. Inte blev du väl hotad?
Men, har någon svensk tidning refererat från detta seminarium?
js. I EU-parlamentet blir man inte hotad. Att komma in där kräver särskild legitimering och säkerhetskontroll. Segregeringen är total.
Svenska tidningar är inte intresserade.