Sig likt, långa arbetsdagar men här är en liten och inte alls obetydlig notis angående konstens svårigheter att komma ur sin ”på stället marsch”.
”Where is the duende? Through the empty archway a wind of the spirit enters, blowing insistently over the heads of the dead, seeking new landscapes and unknown accents.”
Citatet är från García Lorcas Havanaföreläsningar 1930. Flödet, spontanitetens kraft. Den som skär som en het kniv genom smör, fräsande. Att institutionalisera, att curatera, att inordna i ett politiskt korrekt landskap, det är den utsatta situationen för el duende.
Jag säger som, Barnett Newman: — ”The impulse of modern art is the desire to destroy beauty” !!!
Jag försöker hålla duenden vid liv – de jordiska blodådrorna – fast jag måstet medge. Det är inte lätt. Det är liksom så svårt att hitta såna mötesplatser – där man kan utbyta lite duende-grejer. Men det allra svåraste är att finna tid. För den måste ägnas åt så mycket annat.