Del 767: Det antropologiska konstbegreppet, Sundsvall och Arto Lindsay

Under min tid på Konsthögskolan i Bergen (1997-2003) kom jag med ett förslag till undervisningen i samtidskonst. Jag menade att det behövdes en översiktlig text för att de huvudsakliga linjerna och kronologin skulle kunna följas. Texten skulle omfatta perioden 1980 och fram till skrivandes datum, då år 2000. Skolan publicerade för övrigt texter som i regel hade föga allmänt läsvärde och de ansvariga blev intresserade. Texten blev också skriven och godkändes för publikation men det skulle visa sig att det tog tid att komma någonvart. Efter två år fick jag uppdatera texten och levererade ännu en gång materialet, nu översatt till engelska. Dock hände ingenting och efter några fruktlösa påstötningar gav jag upp projektet. Texten, i en äldre version och på svenska, finns tillgänglig på den här sidan. Så gick tiden. I fjor kom oväntat en e-post som meddelade att pengarna till tryckningen fanns kvar. Eftersom åren hade gått föreslog att jag skulle göra en summarisk uppdatering fram till 2008. Så blev det också och den nya versionen levererades under våren 2008. Men ordningen för tryckning av texter hade ändrats och det skulle visa sig att man hade infört ett akademiskt regelverk. Jag har just fått veta att man inte kan trycka texten emedan den saknar fotnoter och litteraturhänvisningar. Alla citat i min text har enkla hänvisningar i själva texten, men är självklart inte godtagbara om man ser det från ett forskningsperspektiv. Men så var det inte tänkt när det skrevs. Den lathundstext som jag skrev blev i slutändan föremål för en akademisk behandling.

Hur som helst har bedömningskommittén också gått in på innehållet vilket har sitt intresse. Kommittén vill t ex inte riktigt tro på socialkritikens framväxt som dominerande under den senaste 15-årsperioden och inte heller att den sedan några år är i avtagande. Men ännu intressantare är att jag äntligen kunnat se ett klart tecken på konstvärldens konstuppfattning. Den institutionella teorin har varit aktuell inte minst under den senaste tiden och man kan få för sig att konstvärlden är samstämmig i uppfattningen att det är den enda möjligheten att definiera konst. Jag har alltid reserverat mig mot det och hävdat att konstvärlden har två uppfattningar på samma gång, den institutionella och den essentiella.

I kommitténs uttalande om min text lanseras den intressanta termen ”det antropologiska konstbegreppet”. Detta begrepp är nog exakt detsamma som modernismens konstbegrepp men låter lite bättre. I varje fall hänvisas till en ”bildtradition som går tillbaka till grottmålningarna”. Onekligen en värdefull upplysning och säkert också en generellt gångbar uppfattning i konstvärlden. Dels har vi alltså den institutionella konstteorin som säger att konstvärlden skapar konsten och dels har vi ”den antropologiska teorin” som säger att den inte gör det. Framkastandet av ”det antropologiska konstbegreppet” är en kritik av min utgångspunkt, alltså att man kan ta den institutionella konstteorin för given. Det kan man alltså inte i konstvärlden.

Något helt annat: Om någon är i Sundsvall så är det på lördag kl 12 dags för öppnandet av Galleri Granen, samtidskonst i Sundsvall. Jag har fått äran att hålla ett anförande i samband med denna konstens högtidsdag i Norrland.

Vidare är det dags för en ny konstnär i Ladoniabiennalen. Ytterligare en konstnär insprungen från musikbranschen, Arto Lindsay, som i Venedig skall glädja pressuppbådet med en parad. Ingen kritiker lär missa den. Han har tidigare skapat en parad i Frankfurt. Vassast ändå i Ladonia där det rör sig om, inte hundar som var på tapeten i Frankfurt, utan elefanter.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Projekt, Venedig 09. Bokmärk permalänken.

6 svar på Del 767: Det antropologiska konstbegreppet, Sundsvall och Arto Lindsay

  1. Petter Helje skriver:

    Intressant, Lars. “Det antropologiska konstbegreppet”… Vad är det för människor som sitter i bedömningskommittén? Representerar de konstvärlden och/eller den akademiska? Fick du alltså skriva om din text och ta hänsyn till deras uppfattning?

  2. Lars skriver:

    Att skriva om den är en i det närmaste ogörlig uppgift. Det skulle betyda att jag får gå genom alla citat och leta fram källhänvisningar. Jag har angett t ex tidskrift, år och nummer men inte sidhänvisning. Det gjordes inte som något akademiskt forskningsprojekt utan var tänkt som en översiktlig vägledning för att underlätta undervisningen i samtidskonsten från 1980 och framöver. Dessutom var allt klart men något hände upp sig.

    Kommittén hade också synpunkten att jag inte hade tagit upp den utomeuropeiska konsten. Det handlade inte om samtidsperspektivet utan tydligen om sådant som hänger samman med det antropologiska konstbegreppet.

  3. Rasmus skriver:

    Arto är en mycket trevlig prick, annars..
    Lars, har du inte funderat på att ge ut den någon annanstans? Det borde ju låta sig göras.

  4. Lars skriver:

    Inget fel på Arto, Rasmus. Men det är det enkla konceptet: Nu skall vi ha en parad igen! I Frankfurt regnade den bort. En annan intressant sak är hur det går för musiker i konstbranschen. Vilket är de mest: konstnärer eller musiker? Gränsridare sitter på en och en halv stol.

    Jodå, texten kan ges ut på annat håll. Jag har tänkt på det länge men Bergen har haft rättigheterna till översättningen. Nu skall väl det hindret vara borta.

  5. Rasmus skriver:

    Yes, det är intressant med gärdsgårdspositionen.. Fördelen med Arto är väl just att det är just, ett enkelt koncept med oändliga variationsmöjligheter och det intressanta i det specifika fallet var väl hur det tog sig tillsammans med den övervägande delen av stela laptop-konstnärer som går i Frankfurt. Arto plockar nog en hel del sympatipoäng genom sitt sätt att vara, kan jag tänka mig.

  6. Lars skriver:

    Och intressant. Han spelar bossa nova för konstvärlden – och med en experimentell bakgrund som gör det seriöst. Oförargligt. Konstvärlöden vill också ha sin underhållning. Vad vore en utställning utan musik och ljudeffekter?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.