Del 734: Konstteori och hemma hos

En liten konstteoretisk fråga dyker upp i danska Politiken där Det Kongelige Danske Kunstakademiets rektor Mikkel Bogh får frågan om Kurt Westergaards Muhammedteckning kan bli ett konstverk. Rektorn svarar:

“Denne her tegning har ikke været tænkt ind i en kunstsammenhæng, og jeg kan ikke se, at det pludselig skulle blive kunst af, at tegneren sætter sin signatur på.”

Journalisten och konstnären Uwe Max Jensen har skrivit en kommentar där han gör en jämförelse med Leonardo da Vincis skisser. ”anså for eksempel ikke sine skitser for kunst”.

Rektor Bogh har alldeles rätt för sig. Westergaard är inte konstnär utan karikatyrtecknare. I konsthistoriska översikter finner man ibland rubriker som t ex ”publicistiska bilder”. Så får man nog tänka sig den konsthistoriska placeringen av Westergaard. Det är inte omöjligt att han kan värderas annorlunda i framtiden men jag tror det knappast. Varför skulle inte ”publicistisk bild” eller karikatyrteckning vara bra nog? Westergaard är inte verksam i konstvärlden. Men det rör ändå vid konsten mest beroende på att stora delar av konstvärlden inte vill se någon avgörande skillnad mellan konst och bild. Genom att bilder från andra områden som t ex journalistik eller serieteckningar förs in i konstvärlden händer det att de får status som konst. Man skall vara observant på att det inte är särskilt intressant med ett gästspel. Intressant blir det först när något får en verklig kvalitetsstatus.

Uwe Max Jensens exempel med Leonardo handlar om hur konstvärlden hanterar olika bilduttryck. Först att Leonardo blir konstnär i vår bemärkelse vilket han blev utan svårigheter under 1800-talet. Skissen som konstverk tillkom senare. Det tog en del diskussion innan den proceduren blev genomförd och självklar. Men skisser till konstverk eller konstprojekt bildar ingen självständig kategori. Inte minst mot bakgrunden av att otaliga konstverk är utförda i skissaktig stil gör det omöjligt att dra någon vettig gräns. En av de största manifestationerna av skissen som konst finns på Skissernas museum i Lund.

Men det handlar alltså om vad konstvärlden bestämmer sig för att se som kvalitet i konsten.

Idag kan för övrigt bjudas på ett hemma-hos-reportage. En dag med konstnär Vilks kan man se i SVT 2, Sverige mellan kl 18 och 19.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori. Bokmärk permalänken.

5 svar på Del 734: Konstteori och hemma hos

  1. Crowd-pleaser skriver:

    SVT 2 idag Kl 18:

    “Sverige!” har tillbringat en dag med konstnären Lars Vilks som har utmanat både den muslimska världen och svenska myndigheter med sin konst”.

    Missa inte det.

  2. Min moders enda dotter skriver:

    Lars: “Det stora problemet är att han är en olycka för muslimerna eftersom han på intet sätt kan sägas vara en vinnande ambassadör för deras sak”.

    – Han (Andreas Malm) är inte en olycka för muslimerna. Han är en viktig och välbehövlig bundis i det här skedet. Historien har visat att alliansen mellan vänsterkrafter och muslimer kan vara mycket framgångsbringande (för muslimer alltså). I slutet på 70-t gjorde den iranska vänstern och muslimerna gemensam sak och lyckades ta över makten. I nästa steg gjorde muslimerna upp med sin bundsförvant. Vänstern blev en munsbit för de martyrskapstörstande revolutionisterna. Konsekvensen av det hela blev en katastrof för kvinnorna där som pågår än idag.
    Varför skulle det som hände i Iran då inte hända igen i Sverige?
    Andreas Malm är inte en olycka för muslimerna. Han är snarare en olycka för sig själv, för de han representerar och för alla andra som inte lär sig något av historien.

  3. Lars skriver:

    Min moders… Det är inte fråga om något sådant i fallet Malm. Här har vi en solokarriär för en ren vänsterinriktning. Det finns inget uppbåd av aktivister från vänstern som skulle kunna åstadkomma någonting och inte heller tillräckligt med fundamentala muslimer.

    Nej, det är bara fråga om att göra det svårare med integrationen.

  4. Min moders enda dotter skriver:

    Lars: “Det finns inget uppbåd av aktivister från vänstern som skulle kunna åstadkomma någonting och inte heller tillräckligt med fundamentala muslimer”.

    – Det är riktigt. Men det är bara en tidsfråga att muslimer blir majoritet i Sverige om importen av muslimer fortsätter i samma takt som det har varit de senaste åren. Muslimerna är ju liksom vänstern också medvetna om detta. Deras taktik går därför i föreliggande skede ut på att strida för att behålla status quo som gör fortsatt import av muslimer möjligt. Så länge de nuvarande sju etablerade PK-partierna fortsätter dominera riksdagen finns det knappast någon risk för en lagändring som kan stoppa muslimimporten. Deras största skräck är att svenska folket skulle vakna till insikt innan de har fått tillräckligt med uppbåd för att ta över.
    Frågan är: Kommer svenska folket att vakna till insikt om faran med den okontrollerade importen av muslimer innan det är för sent?!
    Min moders enda dotter är inte särskilt optimistisk på den punkten. Okunskapen om islams brutala natur och dess blodiga historia och nutid är monumental i Sverige. Okunskap har ju alltid varit mänsklighetens största gissel men det är nog inte det som är det värsta. Det värsta är arrogansen och oviljan att skaffa sig kunskap.
    Om ens inte historiens makabraste terrordåd den 11 sep 2001 kunde få folket att vakna till insikt då vet jag inte vad som skulle behöva hända för att de ska göra det!

  5. Min moders enda dotter skriver:

    Lars: “…det är bara fråga om att göra det svårare med integrationen”.

    – Integrationen av muslimer kan inte göras svårare!
    Ni svenskar vill integrera muslimerna i er kultur. Muslimerna vill å sin sida integrera er i sin tro .
    Frågan är vem kommer att integrera vem?
    Det mesta tyder (i dagens läge) på att det kommer att bli muslimerna som drar det längsta strået.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.