Del 586: Just nu i den internationella samtidskonsten

En av de centrala uppgifterna för texterna på den bloggen är att fånga upp tidens tendenser i samtidskonsten: Hur ser det ut just nu och vilka intressesfärer kommer vi att se växa till sig under de närmaste månaderna?

Sedan en längre tid har alltså socialkritikens dominans brutits av en något obestämd tendens där vi har fått se mera av konstnärliga personligheter och fantasi, nya curatoriska grepp (som har kommit att bli uttryck för konstnärlig kvalitet) och naturligtvis den allt överskuggande marknadsboomen som har lagt ett järnband över konstens utveckling.

Lite morgonluft för konstnärer som befinner sig utanför huvudströmningarna. Moma visar sig upp sig med Glossolalia. Men lika lite som Modernas Eklips eller Malmö konsthalls Hamsterwheel är det uppenbart att det ändå inte räcker till. Inte nog för att kunna fabricera det så nödvändiga nya.

Sydneybiennalen som öppnade den 18 juni har curatorn Carolyn Christov-Bakargiev tagit fasta på konstnären som revolutionär visionär:

“artists are visionaries, and the leaders of our imagination. At every point in time where there has been a revolution, it is artists who have seen it and articulated it first. In this Biennale I wanted to show this by bringing together some of the most revolutionary moments in art from the past century and today.”

Redan detta uttalande är väl smörat och efter en dos till kan man på goda grunder betvivla att det kommer att bli något mer än en god intention:

“The impulse to revolt. Revolving, rotating, mirroring, repeating, reversing, turning upside down or inside out, changing perspectives. Through installations, performances, films, texts, an evolving online venue, conversations and other events, Revolutions – Forms That Turn articulates the agency embedded in forms that express our desire for change. Such literal and formal devices are charted for their broader aesthetic, psychological, radical and social perspectives. This Biennale is a constellation of historical and contemporary works of art that celebrates and explores these dynamics, both in art and life.”

I Santa Fe öppnas Lance Fungs biennal Lucky Number Seven (det är den 7:e biennalen i ordningen) den 22 juni. Här handlar det om mindre kända konstnärer som knyter an till det lokala, installationerna skall efter utställningen gå på återvinning. Den kommer inte att gå till historien. Orkar vi förresten med ett site specific-projekt till?

Konstkritikern Jörg Heiser har just publicerat boken All of a Sudden. Things that Matter in Contemporary Art:

“Some art professionals reach for the revolvers of cultural pessimism: Mass Stupidity Is Killing Great Art! Others (often the same people a short while later) defect with all the greater abandon to the alleged enemy. The entrenched battle between defenders of art’s autonomy and champions of its merging with entertainment culture continues. There is more of everything, with one exception: criteria with which the art of the moment can be understood, judged, praised and, if need be, damned—without getting bogged down in this eternal trench warfare.”

Javisst, och vad skall vi göra åt det? Kan man tänka sig att Okwui Enwezor kommer att lyckas med sin Gwangjubiennal i höst? Han satsar stort, mycket stort på regionalpolitik i stor skala. Asien kommer, menar Enwezor och tydligen har han fått en kolossal budget för att framföra detta budskap. Hela utställningar från USA och andra platser kommer att rekonstrueras i Sydkorea och det är ändå bara en del av det stora programmet.

Konstens framtid i Asien? När konsten i Asien importeras från väst (så går det ju till) genomgår den en förvandling till festivalkonst och inte ens den inbitne socialkritikern Enwezor lär kunna ändra på det förhållandet.

Tidigare, och det rör sig bara om några decennier, kunde konsten åtminstone genomföra interna revolutioner: Konsten revolutionerar konsten. Nu har också detta tagit slut. Åtminstone tills vidare.

enwezor-korr.JPG
Enwezor håller presskonferens om sin biennal i New York

heiser_cover_mind.JPG
Jörg Heiser: All of a Sudden. Things that Matter in Contemporary Art:

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, om utställningar m m, Tillståndet i konsten 2008. Bokmärk permalänken.

6 svar på Del 586: Just nu i den internationella samtidskonsten

  1. En tänd bomb i turbanen skriver:

    Snaphanen:

    ““We were quite sure that the Danish judiciary would not be fair to Muslims”

    Det går nøjagtigt som ventet. Temmelig grov beskyldning mod et dansk retsvæsen, der følger helt normal praksis og iøvrigt helt uhørt pression mod Danmark. Sig det dog som det er: “Vi hverken accepterer eller respekterer dansk retsvæsen og vi bliver ved til vi får det ændret.” Klar tale, tak! :

    Danish Muslims are planning to take Denmark’s Jyllands-Posten daily to Europe’s highest human rights court over the publication of satirical drawings of Prophet Muhammad (peace and blessing be upon him).
    “[Danish] Muslim organizations intend to take the case to the European Court of Human Rights,” Muslim leader Mohammed Khalid Samha told IslamOnline.net on Friday, June 20.The move comes a day after a Danish court rejected a suit by seven Muslim groups against newspaper editors for publishing the offensive cartoons.

    “We were quite sure that the Danish judiciary would not be fair to Muslims,” said Samha.”

    http://snaphanen.dk/2008/06/20/we-were-quite-sure-that-the-danish-judiciary-would-not-be-fair-to-muslims/

  2. En tänd bomb i turbanen skriver:

    Om ytringsfrihed:

    “Den vanskelige ytringsfrihed

    Af Ole T. Krogsgaard, direktør, Gentofte

    Offentliggjort 21.06.08 kl. 03:00

    Hvorfor kan krænkende ytringer rejse stærkere og mere følelsesladede protester end krænkende handlinger og overgreb på menneskerettigheder, spørger dagens kronikør.

    »Hvo som laster Kongen eller Dronningen til beskæmmelse ?. har forbrudt ære, liv og gods, den højre hånd af ham levende afhugges, kroppen parteres og lægges på stejle og hjul, og hovedet med hånden sættes på en stage«. »Hvo som laster Gud eller bespotter hans hellige navn, ord og sakramenter, af ham skal tungen af hans mund levende udskæres, dernæst hans hoved afhugges og tillige med tungen sættes på en stage«. »Har nogen troldmand eller troldkvinde forbandet Gud og sin hellige dåb og kristendom og hengivet sig til Djævelen, den bør levende kastes på ilden og opbrændes«. Således beskriver Kong Christian V’s Danske Lov fra 1683 i moderniseret sprog den måde, hvorpå man i Danmark sikrede respekten for Konge og Gud. Med tiden mildnedes sæderne, og i 1800-tallet kunne man nøjes med fængsel og dertil hørende straffe og landsforvisning.”

    http://jp.dk/meninger/kronik/article1374745.ece

  3. En tänd bomb i turbanen skriver:

    Flemming Rose interviewer tuneser:

    “Udvist dyrkede omstridt imam

    Af MORTEN VESTERGAARD | FLEMMING ROSE | PETER ERNSTVED RASMUSSEN

    Offentliggjort 21.06.08 kl. 11:14

    Nye oplysninger kom frem, da Højesteret fredag skulle tage stilling til den fortsatte varetægtsfængsling af to tunesere, som ifølge PET planlagde at dræbe Jyllands-Postens tegner Kurt Westergaard.

    Imam Shaykh Raed Hlayhel er et forbillede. Det mener den 25-årige tuneser KS, som står til udvisning af Danmark for planer om at myrde Morgenavisen JyllandsPostens tegner Kurt Westergaard.

    Raed Hlayhel er bl.a. kendt for sine omstridte prædikener i moskeen på Grimhøjvej i Gellerup vest for Århus og ikke mindst for klientellet i moskeen, som bl.a. talte Guantanamo-fangen Slimane Hadj Abderrahmane.

    I et interview med Jyllands-Postens kulturredaktør, Flemming Rose, fortæller KS, at han kom jævnligt i moskeen på Grimhøjvej, og at han anser Hlayhel for en klog mand.”

    http://jp.dk/indland/krimi/article1374974.ece

  4. En tänd bomb i turbanen skriver:

    Danske Jyllands-Posten om Sverige:

    http://jp.dk/meninger/leder/article1375139.ece

  5. "Ytringsdumhed" skriver:

    Snaphanen:

    “Nederlagets helte : “Ytringsdumhed”

    I Norge står intelligentsiaen i kø for at blive af dyrt erhvervede rettigheder som led i den pågående bortgivelse af landet, ( næppe nogen overdrivelse at kalde mellem 1,1 og 2,6 millioner tilvandrede i 2060.) Herregud, et frit åndsliv, det billige skidt, det er alligevel ikke noget man bemærker, før det er væk. Som om det drejede sig om at påtvinge Pakistan vores diskurs – som det hedder når man har gået lidt på undervisitetet. Det må de da fuldstændig selv om, det går jo så fint dernede. Men vi skal overtage deres. Og hvor langt skal vi så det ? Skal det også gælde kunsten, videnskaben, undervisningen – eller kun avistegnere ? De må ha´spist søm, for at få de professortitler. Det er udmærket at være civilliseret, men går det ud over en vis grænse, lader folk til at implodere intellektuelt. Hvis dagens Norge har en Nordahl Grieg, en Jan Høeg, en Max Manus, en Peter Moen, så er det ikke i pressen vi møder dem. Det er på nettets Hege Storhaug, Hans Rustad, Nina Hjerpset, Fjordman og brødrene Anfindsen:

    “VI TRENGER debatt om dumme ytringer som også er farlige ytringer. Når Adresseavisens redaktør mener at en tegning av en avkledt mann med ammunisjonsbelte og som bærer navnet Muhammed må forstås ironisk og at lesere av avisen helt sikkert vil forstå den slik fordi de kjenner Adresseavisen, er det bevis på at man ikke har forstått at verden er større enn Trøndelag.”

    http://snaphanen.dk/2008/06/22/nederlagets-helte-ytringsdumhed/#more-2975

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.