Del 480: Tabueringarnas dans

Etnologen Karl-Olov Arnstberg har i sin senaste bok Svenska tabun återigen kommit med en del obekväma synpunkter. Han säger bland mycket annat:

”…tabueringar i den meningen att detta är frågor där det politiska samtalet tystnat, om inte politiska motståndare lyfter fram dem och tvingar fram en debatt”.

Beskrivningen täcker nog Rondellhundsprojektet. En fråga som man inte vill debattera blev debatterad. Fördelar fanns eftersom projektet kom från konsten och inte utan vidare kunde hänföras till den församlade ondskan som man tänker sig finns i tabubrunnens mörkaste djup. Inte för att konstnär Vilks kom att framstå som neutral. Han skulle slungas ned i mörkerbrunnen men det var långt ifrån självklart att han verkligen hörde hemma där.

Så kan man fråga sig, varför får man inte debattera? Skulle det vara så att de många debatter som utlöstes fortlöpande under flera månaders tid var till den största nackdel för dem som förespråkar långtgående tolerans och förståelse för det mångkulturella svenska samhället?

Går man genom de otaliga inläggen får man intrycket av att tabuförsvararna befinner sig i klart flertal. Om jag ser över de större debatter jag själv deltagit i kan man lista följande. Den första var i Berwaldhallen i Stockholm den 18 september. Den arrangerades av Humanisterna och Ex-muslimerna. Genom Ex-muslimernas närvaro hävdes taburegeln i avseendet att dessa äger rätt att debattera, däremot hävs inte tigandet från den politiskt korrekta taburegimen.

Men i övrigt borde det inte finnas någon orsak att klaga. På bokmässan i Göteborg den 26 september ordnade Publicistklubben debatt och där satt jag omgiven av 5 motståndare och moderator Guillou som också sällade sig till dessa. Den 15 november i Uppsala var siffrorna jämnare då jag och Ulf Johansson försvarade yttrandefriheten mot 3 motståndare. Och i Linköping den 28 november var siffrorna 2 – 2.

Man kan fråga sig var problemet finns. En sida av saken är att en debatt snart gör det klart att det inte går att avfärda alla kritiker som islamofobiska mörkergestalter som osorterat huserar i tabubrunnens becksvarta skrymslen. Det är väl där vi har pudelns kärna. Om det framkommer att det finns skikt och mellanlägen kan det lättledda folket drabbas av oro varvid världen hotar att gå under.

Tills vidare kan vi säga att Tystnaden kvarstår som rekommenderar åtgärd. En konstnärskollega skrev till mig häromdagen:

”Jag blir lite irriterad av dessa julkrönikor i DN Kultur. Där listar kritikerna sina viktigaste konsthändelser 2007 och undviker ditt projekt så att det nästan liknar censur.
Det är synd, jag tycker Rondellhunden har skapat en väldigt bra diskussion om gränsdragningar, samtidskonst och religion.”

Jodå, men när vi har tabu hjälper det inte med en bra diskussion. Vi skall inte ha någon diskussion över huvud taget.

arnstberg-tabun.jpg

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Muhammedsaken. Bokmärk permalänken.

17 svar på Del 480: Tabueringarnas dans

  1. Cecilia skriver:

    Lars – !

    Det långsamma framåtskrindandet lägger gott lock över de flestas ögon. Tack för dina klara.

  2. Pinpoint Bombing skriver:

    Apropå Fred Torssanders Läroresa!

    Jag föreslår att vi skickar honom med enkel biljett (One-way ticket) till Tora- Bora!

  3. Christer Eriksson skriver:

    Lars

    “Går man genom de otaliga inläggen får man intrycket av att tabuförsvararna befinner sig i klart flertal.”

    Ja, det verkar som media och makthavare har gjort en yttrandefrihetsfråga till en diskriminerande invandrarfråga, och därför stämplas kanske “tabumotståndarnas” inlägg oftare som invandrarfientliga och blir därmed censurerade.
    När man däremot diskuterar sakfrågan bland folk flest så tycker jag att det ser lite annorlunda ut även om en del ibland är försiktiga med att ta ställning.

    Ser man annars på utländska kanaler såsom engelska BBC så tycker jag att man finner en större opartiskhet bland programledare och journalister som inte är rädda för att närma sig sakfrågan på ett mer öppet och direkt sätt, vilket jag anser är mer konstruktivt och ärligt!

  4. Cecilia skriver:

    Framför allt konstruktivt :-)!!!

    Jisses, så ledsen man bli ibland. När välvillighetens slöjor lägger sig över den krassa verkligheten… förresten, vet ni att Bhutto blev mördad idag?

  5. js skriver:

    Det är uppenbart att ditt Rondellhundsprojekt har brutit ett tabu.
    Men det återstår fortfarande att ständigt byta detta tabu innan dessa frågor kan diskuteras mer öppet utan debattdödande utrryck som “rasist” och “SD”.
    Precis som du skriver “Tills vidare kan vi säga att Tystnaden kvarstår som rekommenderar åtgärd.”

  6. Kurdisk Flykting från Qanaquin skriver:

    Dystra Nyheter!

    De mörka krafterna fortsätter attackera demokratin!

    1. Benazir Bhoto mördas av muhammedanistiska terrorister!
    Ännu ett bevis på hur svårt det är att etablera fred och demokrati i ett Allah-land. Ett Allah-land vars huvudstad till på köpet heter Islamabad (Islamstaden) kan omöjligt bli ett fredligt välfungerande demokratiskt land. Yxan måste sättas till roten av det onda: Muhammedanismen måste först utrotas för att det ska bli något hopp för landet om fred och demokrati!

    2. Den imperialistiska muhammedanistregimen i Turkiet, som ockuperar halva Cypern och norra delen av Kurdistan, attackerar den gryende demokratin i den enda (relativt) självständiga delen av Kurdistan som ligger inom Iraks gränser! Tusentals människor flyr sina hem i Qandil-bergen!
    Omvärlden reagerar, som alltid när kurder attackeras, med likgiltighet och tystnad!

    Ps Det finns anledning att misstänka att Fred Torssander och resten av vänsterpacket jublar i andanom av glädje över dessa nyheter!

  7. PerOla Axelsson skriver:

    En viktig komponent i en intelligent debatt är bra begrepp. Timothy Garthon Ash föreslår en ny term för Islamister som använder våld som metod: Jihadister. Detta för att kunna skilja dem från t ex fredliga men reaktionära islamister, och framför allt vanliga fredliga muslimer. Det var alltså jihadister som mördade Benazir Bhutto, inte vilka islamister som helst.
    Se artikeln här http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=728047

  8. Cecilia skriver:

    Jiahad har väl varit på gång ett bra tag nu… – så jihadister, är väl en bra term.

    Lite bakfot har han väl i början, Timothy Garthon Ash – men tar sig mot slutet :-D.

  9. Gote skriver:

    Oavsett om vi kallar dem jihadister, islamofascister eller islamister, så kvarstår faktum – islam är en religiös ideologi med ett inbyggt försvar mot den reformering som absolut krävs om den inte skall gå under, alternativt “our way of living” skall gå under.

    För att knäcka den nöten skall man använda ord, men ibland även kulor och krut.

  10. Tom skriver:

    Var inte “islamister” tänkt att vara termen för de icke-extrema muslimerna en gång i tiden? Det verkar onödigt att förlänga skalan, vad vill “jihadisterna” som inte “islamisterna” vill? Eftersom många muslimer uppenbarligen sympatiserar med islamisternas mål och medel kanske det enklaste vore att slopa även den distinktionen, snarare än att införa en ny.

    Låt oss bortse från den internationella muslimska världens hat, hysteri och hot dock och vända blicken hemåt. Det intressanta är snarast att rondellhunden, i all sin blidhet och nästan tomhet på mening, varit också ett grundskott för det kulturprojekt som blivit så stort att det inte längre syns, multikulturalismen. Istället för ett försvar för yttrandefrihet och konstnärlig frihet som vi fick se på Rushdies tid, för endast så där tio-femton år sen, så hördes nu endast bannlysningar eller föraktfulla fnysningar. Den svenska kultureliten har helt enkelt visat sig vara politiska målvakter för det stora projektet, inget annat. Kanske aningen för likt Sovjetunionens författarakademier för att det ska vara riktigt bekvämt.

    Hisnande nog verkar detta också ta tempen på hela den svenska samtiden. Så en applåd för att Vilks med sitt välkonstruerade bete har fångat tidsandan.

  11. anna skriver:

    har jag förstått det rätt att Lars Vilks konverterat till islam?

  12. Fred Torssander skriver:

    Visst förekommer det även etablerade borgerliga intressen som ogillade presskampanjerna vilka lanserade Lars Vilks “Profeten Muhammed som rondellhund”. Den monolitiskt eniga borgarklasen försvann även den när hotet om detronisering lättade. Så finns det idag motsättningar mellan sådana monopolkapital för vilka de arabiska/muslimska länderna utgör viktiga marknader som till exempel Arla och sådana som behöver den svenska hemmafrontens stöd för “kriget mot terrorn”, som det militärindustrilella komplexet, Bofors etc. Dessutom tillkommer de separata intressena från de allt viktigare oljebolagen – minns var utrikesministern hämtades – vilka behöver svensk trupp i Sudan och goda kontakter med GAZPROM. Och så har vi de svenska gruvorna och stålindustrin som går på högvarv i rustningskonjunkturen.

    Det kan inte vara lätt för en småborgare som vill framstå som lite lagom radikal att förhålla sig till den svenska kapitalismen idag. Det går knappast ens att vara sams med alla. Och inte ens att ta avstånd från krigsaktivismen – till exempel som borgerlig pacifist – uppfattas ännu som lagom radikalt. Det utrymme som finns ligger i den andra änden av spektrat, att – oviktigt varför – bidra till att återetablera myten om den vita rasens – europeiska kulturens – sekulariserade kristendomens – kapitalistiska demokratins – överlägsenhet.

    Att kampanjerna kring Lars Vilks projekt dessutom påstod sig vara ett försvar av yttrande- och tryckfriheten var närmast ett genidrag. Det maskerade hur den svenska överheten och dess rikdsag redan har övergivit sina egna planer (se Grundlagsutredningen) på en betydande försämring av bland annat just tryckfrihetsförordningen till förmån för EU:s nya fördrag. Vilket skall komma att godkännas av sittande riksdag – utan mellanliggande val.

  13. Christer Eriksson skriver:

    js skriver: “Men det återstår fortfarande att ständigt byta detta tabu innan dessa frågor kan diskuteras mer öppet utan debattdödande utrryck som “rasist” och “SD”.”

    Detta förefaller vara en viktig poäng, eftersom undfallenhet gentemot religiösa dogmer annars kan leda till sådana orimliga krav som t.ex. straffrabatt för hedersmord!

  14. America Alone skriver:

    Berlingske.dk Sidst opdateret Torsdag den 27. december 2007, 22:25:

    “Muslimer anklager canadisk forfatter

    Mark Steyn er en yderst populær canadisk forfatter. Hans bog »America Alone« er et hit. Nu forsøger Canadas muslimske organisation at få ham dømt for »hate speech«.

    Af Bent Blüdnikow

    Mark Steyns bog »America Alone. The End of the World as We Know It« lå i ugevis på de amerikanske bestsellerlister og har i månedvis toppet listen i Canada. Nu er den i fare, for den canadiske sammenslutning af muslimske organisationer har trukket Mark Steyn i retten med anklage om forhånelse og krænkelse af muslimer og islam.

    Mark Steyn er en populær kommentator i en lang række aviser og magasiner verden over. Han er født i Canada i 1959, men har levet en del af sit liv i England.

    Han tilhører den borgerlige fløj og lægger ikke fingrene imellem, når talen falder på truslen fra islamismen og Vestens vaklende modsvar. Hvad der adskiller ham fra mange andre politiske kommentarer er, at han er elementært morsom og samtidig gennemtrængende spids.

    Det er sjældent at se denne kombination, hvilket har gjort ham til en ofte anvendt skribent. Han har skrevet artikler til den engelske magasin Spectator, det amerikanske månedsblad Atlantic Monthly, til webmagasinet National Review, til aviser som Daily Telegraph, New York Sun og Washington Times og til det canadiske tidsskrift MacLeans.

    Europa er fortabt

    Egentlig startede Steyn sin virksomhed som musikkritiker, men han dækker nu en lang række emner.

    Det er specielt Steyns kritik af islam og islamisme, der har vakt muslimers vrede. Han er modstander af multikulturalisme og mener, at Europa er dømt til fortabelse, dels fordi Europas forældre får for få børn, dels fordi de europæiske demokratier ikke synes at være parate til at kæmpe for egne værdier. I »America Alone« skriver han:

    »Hvorfor kollapsede Bosnien, og hvorfor oplevede vi det værste myrderi i Europa efter Anden Verdenskrig? I 30 år før kollapset var de bosniske serbere svundet ind fra 43 procent til 31 procent af befolkningen, mens de bosniske muslimer var steget fra 26 procent til 44 procent. I en demokratisk tidsalder kan man ikke købslå med demografi ­ undtagen gennem borgerkrig. Serberne fandt ud af det, som andre lande på det europæiske kontinent vil i de kommende år: Hvis man ikke kan slå fjenden ved at føde flere børn, så kan man konfrontere dem. Problemet for Europa er, at den bosniske demografiske profil nu er model for hele kontinentet.«

    Steyn har svaret på kritikken af denne passage ved at fastslå, at hans bog ikke handler om, hvad han ønsker skal ske, men om, hvad han tror, der vil ske:

    »Det er ikke svært at se, at et neo-nationalt oprør allerede er på vej i dele af Europa og på et eller tidspunkt vil antage voldelige former.«

    Had og foragt

    I december blev Steyn tiltalt efter at det canadiske blad Mac- leans trykte kapitler fra Steyns bog. Artiklen i Macleans bar overskriften »Fremtiden tilhører islam«. Sagsøgere krævede på vegne af den Canadian Islamic Congress, at tidsskriftet blev straffet for at sprede »had og foragt« mod muslimer.

    Anklagen lød også på, at Steyn og MacLeans udviste foragt for islam ved indirekte at hævde, at islamisk kultur er uforenelig med vestlig civilisation. Sagen skal høres af en række menneskerettighedsorganisationer.

    Man kan følge optakten til høringen på Mark Steyns egen hjemmeside, hvor han bl.a. skriver:

    »Jeg accepterer ikke, at frie canadiske borgere behøver tilladelse fra den canadiske stat til at læse mine kommentarer.«”

  15. Cecilia skriver:

    Hur många mer måste bli mördade? För att det västerländska samhället ska förstå att livet är verkligt. Utsatt. Och inte för-givet.
    Inte rart och Bullerby-intellektuellt. Utan ständigt pågående. Att det finns andra där ute, som inte tänker så snällt. Som har det vi i väst skulle kalla för “problem”… 🙂

    Och du Fred, förresten. Du har mer Bullerby-syndrom än de flesta. Kom tillbaks när du har levt och utsatt dig för verkligheten.
    Ser fram emot att få prata och utbyta funderingar då.
    Betalar gärna en biljett till resmål efter din önskan.
    Jag menar det.

  16. js skriver:

    Ibland kommer det kloka ord från Jan Björklund:

    Notera speciellt “överdriven politisk korrekthet hos personer i det svenska etablissemanget”.

    “………………………

    Jag tror inte att man på något sätt främjar ökad tolerans genom att säga att vi ska avskaffa våra kulturella traditioner.

    Tvärt om finns det en stor risk i det.

    Om effekten av att vi välkomnar många nya svenskar i vårt land blir att de gamla svenskarna känner att man måste utplåna sina egna traditioner, då kommer folk att vända sig emot invandring.

    Rasisterna i Sverige säger redan att invandringen leder till att vi måste ge upp vårt kulturarv.

    Tolerans mot andra är inte att utplåna sin egen identitet. Tolerans är att respektera andras kulturella identitet lika mycket som vi vill att andra ska respektera vår.

    Jag möter aldrig invandrare som kräver att vi ska utplåna våra traditioner. Det är snarast ett utslag av överdriven politisk korrekthet hos personer i det svenska etablissemanget att driva sådana ståndpunkter.

    Sverige måste vara ett land som både är tolerant mot de människor som kommer hit och som vårdar det kulturella arvet.”

    Läs hela artikeln på http://www.regeringen.se/sb/d/9541/a/94667

  17. Fred Torssander skriver:

    Cecilia visar att hon inte är anhängare av människors lika värde, när hon klagar att “Hur många mer måste bli mördade? För att det västerländska samhället ska förstå att livet är verkligt. Utsatt.” . Fast jag kan ju ha missuppfattat. Hon kanske faktiskt räknar in icke västerländska människor bland de mördade, och avser att även beklaga västerländska staters krig och folkmord?

    Cecilias text framstår dock inte för undertecknad som någon som helst tänkbar omskrivning av Rosa Luxemburgs – eller numera Hugo Chavéz “Socialism eller barbari!” http://www.fib.se/visa_info.asp?PostId=266&Avdelning=039&Sidrubrik=nr%2012/2005&e=e003

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.