Del 441: Stahre och hund

Säga vad man vill om Ulrika Stahre men skriver det gör hon. Medan den övriga delen av konstvärlden avvaktar händelseutvecklingen tar hon i Aftonbladet för sig av Min husses hund, utställningen på Tegen 2 där bland andra min vedersakare Carl Mikael von Hausswolff och Dror Feiler framträder. Med hundar.

Stahre har problem med rondellhundsbegreppet. Det var ju så fint tidigare, men inte längre:

”Rondellhund kom att bli den tidiga höstens jobbigaste ord. Det var lite ironiskt att just den, vars förhistoria var radikalt folklig, blev en islamofobisk och rasistisk symbol.”

Tala om att ta i så det knakar. För mitt rondellhundsprojekt kan jag bara tacksamt ta emot en så föredömligt eruptiv stämma från konstvärlden. Jag tror också det är på tiden att inse att ”islamofobisk” också bör inkludera användningen av ordet. Brukarna är som bekant flitiga i att leverera detta ord och jag menar att det är mer än befogat att tillfoga betydelsen:

Islamofobisk = Sådan skribent eller talare som ofta begagnar detta ord.

Eslövsbiennalen går vidare och om Uwe Max Jensens projekt Erased Vilks kan man läsa i Jyllands-posten.

Slutligen skall jag nämna att jag i nästa vecka deltar i utställningen Land Grab på Apexart i New York. Inga hundar där, men lite byggande kommer det att bli.

jensen-uts-vilksmindr.JPG
Uwe Max Jensen raderar

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Muhammedsaken, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

32 svar på Del 441: Stahre och hund

  1. Gote skriver:

    — Om Islamofobi —

    Ordet levde en undanskymd tillvaro i min vokabulär innan Vilks muhammedrondellhundsteckningsprojekt började ta form. Numera har jag betydligt bättre koll på ordet, ja så bra koll att jag anser mig kunna agera språkpolis!

    Ordet är som bekant extremt missbrukat i dessa dagar, och frågan är vilken strategi man skall använda i ett sådant läge? Tre huvudalternativ kommer upp i mitt medveteande direkt; att ignorera det, att återta det och värdeladda det på ett sätt jag anser vara riktigare än den vedertagna eller att argumentera mot dess giltighet överhuvudtaget.

    På hemsidan Sverige mot rasism ( http://www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal____2551.asp ) skriver man bla:

    “Termen islamofobi anspelar på en rädsla för religionen islam och denna religions anhängare, muslimer. Begreppet islamofobi inbegriper inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en anti-islamisk reaktion riktad mot muslimer.”

    Man kan först och främst konstatera att det faktum att organisationen Sverige mot rasism tar upp ordet på sin hemsida, innebär ett problem för oss som ifrågasätter det. Genom samma ryggmärgsreflexmässiga reaktion på amöba-nivå, som ofta genomsyrar den politisk korrekta debatten, kan man lätt få en stämpel som rasist bara genom att andas så mycket som ett tvivel på begreppets giltighet.
    Detta utnyttjas såklart fullt ut av islamisterna under ivrigt påhejade av halalhippisarna på vänsterkanten, och övriga religiösa grupperingar över hela fältet. Om jag vill ha ett jobb i statlig eller kommunal förvaltning bör jag nog passa mig jävligt noga för att säga “fel”saker i frågan.

    Strategin att ignorera ordet kan vara det politiskt säkraste sättet att protestera mot missbruket. Frågan är bara om det är en hållbar strategi i längden. En debatt kan bli ganska konstig om man hela tiden låtsas som man inte ser eller hör ordet, och svarar som om det inte fanns i motpartens argumentation.

    Strategin att återta ordet är kämpig, eftersom den måste innebära att man hävdar att man ÄR islamofob OCH att man har goda skäl för det. Vi har ju en sign “islamofob” bland debattörerna här på Vilks blogg, och han verkar ha antagit den ståndpunkten. Problemet är att det sammansatta ordet islamofobi innehåller ordet -fobi. Fobi är ett sjukdomstillstånd, och även om det används i många andra sammanhang där man inte beskriver sjuklig fobi, tycker jag att det känns problematiskt att låta sig kallas fobiker.

    Den tredje strategin liknar den andra genom att man argumenterar för sina skäl till att vara oroad över islams utbredning, men med den skillnaden att man inte accepterar att det skall kallas betecknas som något speciellt, som om det vore en avvikelse. Det handlar om en rationell rädsla för en av världens största förtryckande, diskriminerande, antidemokratiska våldsideologier, och den rädslan skall inte betecknas som en sjukdom.

    Hotet från politisk islam kan i detta läge endast lösas genom opinionsbildning på svensk och europeisk nivå. I en del andra länder kan detta stadium vara passerat för länge sedan och väpnad konflikt är det enda som återstår. Så länge vi har möjligheten till opinionsbildning måste vi koncentrera oss på det. Det viktiga är att informera den stora massan som inte har någon genomtänkt uppfattning i frågan. Att påverka halalhippisarna är också viktigt eftersom det ofta är de som är mest högljudda, har politisk och medial makt, och därmed kan göra mest skada. De trojanska hästarna som redan tagit sig in i det svenska politiska systemet kan man förmodligen inte göra mycket åt i detta läge, mer än att informera om allt de har gjort/sagt och gör/säger, samt att inte rösta på de partier där de befinner sig.

  2. TJ skriver:

    “Och han med rondellhundsteckningen, han är demonstrativt frånvarande.”

    Hej Lars, vad betyder den meningen från AB-artikeln? Kan knappast tydas på annat sätt än att du var inbjuden men tackade nej – men jag gissar att den tolkningen är fel, så vad menas, vet du det möjligen?

  3. Lars skriver:

    TJ. Nejnej, jag var naturligtvis inte inbjuden. Utställningen skall snarast ses som något som indignerat riktas mot rondellhundarna. Vi minns säkert Hausswolffs utbrott på detta forum.

    Stahre avser nog att jag inte blir nämnd eller ens antydd. Det är svårt att avgöra med vilken vinkling hon skriver det.

  4. js skriver:

    På sajten Tegen2 står det om utställningen Min husses hund:

    “Kring en text av Orhan Pamuk ur romanen “Mitt namn är röd” kretsar utställningen “Jag, min husses hund”. Här kommer själva hunden till tals – “skällande” från historiens bakgårdar. I det symboliska mötet, ja själva brytningspunkten mellan väst (“oinskränkt” yttrandefrihet) och öst (“villkorad” yttrandefrihet). I utställningen möter vi hunden och “hundlivet”, i den muslimska respektive västerländska världen beroende på vem du är, vad du gör och vilken hund du är. Med andra ord en utställning som vill utmana allas vår malliga självgodhet, och de fördomar vi inte anser oss besitta, oavsett om vi kommer från väst eller öst, är jude eller arab, svensk eller blatte. ”

    Valet är alltså tydligen mellan väst (“oinskränkt” yttrandefrihet) och öst (“villkorad” yttrandefrihet).
    Men är villkorad yttrandefrihet verkligen yttrandefrihet? Vore det inte bättre att helt enkelt kalla det
    “censur”?

  5. Fredrikzon skriver:

    Vilks vill omdefiniera ordet islamofobi enligt föjande:

    “Islamofobisk = Sådan skribent eller talare som ofta begagnar detta ord”.

    Jag fattar inte riktigt logiken. På samma sätt skulle man kunna ändra innebörden av det populära invektivet “politisk korrekt” till att den som ofta användar det faktisk är politiskt korrekt. Va?

    Och till js: Yttrandefrihet ÄR inte antingen/eller. Vår yttrandefrihet i väst är begränsad och villkorad på ett antal punkter, kalla det censur om du vill. Man kan förmodligen påstå att vi har färre begränsningar i väst, men principen är den samma.

  6. Bagdad-Bob skriver:

    Då den politiska turbulensen lagt sig och det politiska/journalistiska etablissemanget framgångsrikt lyckats lägga en våt filt över den viktiga debatten om våra friheter genom att se det som en icke-fråga som inte ska diskuteras, ser vi att debatten endast förs inom konstvärlden. Och den debatt som förs är i sann politisk korrekthets anda. Lars, som kanske även tidigare betraktades som en särling, är nu persona non grata i Sverige. Debatten(huvudfåran i Sverige) inom konstvärlden diskuterar tyvärr inte huvudfrågan avseende friheterna utan endast hur olämpligt Lars rondellhundsverk är i en islamofobisk kontext. Tyvärr ser jag att diskussionen sakta men säkert avtar och precis som jag skrivit lång tidigare kommer Lars att stå ensam kvar med hoten, med otillräckligt stöd från samhället. Problemet kvarstår men är tillfälligtvis sopat under mattan.

    Låt Trelle få valpar!

  7. Fredrikzon skriver:

    Bob! God afton.

    Uttrycket “politisk korrekt” ingår snart i varenda kommentar här. Här får du en uppgift: Förklara uttrycket, tack!

  8. Muhammedanismofob skriver:

    Sätt yxan till roten: Kriminalisera Muhammedanismen!

    Till Fredrikzon, (som egentligen heter: Mehmatullah Alshaytan Binladusama Abduljihad Al-Kafirin)!

    Ordet “Islamofob” är ett verbalt tillhygge som, i brist på argument, används med syfte att censurera all kritik mot Muhammedanismen; denna primitiva barbariska livsfientliga antidemokratiska lära från 500-talets arabiska öken!
    Ordet “Islamofob” är inget argument!

    Förstått?!

    För övrigt anser JAG att Mecka bör förstöras!

  9. Gottfrid G skriver:

    Fredrikzon verkar inte förstå hur språket fungerar! Han inbillar sig att han har ensamrätt till orden och monopol på rätten att tolka dem! Därför blir han både upprörd och förvirrad när någon använder ett ord på ett sätt som inte behagar honom!

  10. mellis skriver:

    Har viss förståelse för Ulrika Stahres utbrott. Hon tillhör förlorarna. Hon skriver uttryckligen att rondellhund kom att bli den tidiga höstens jobbigaste ord. För henne vill säga. Den svenska vänsterns sympati med muslimer är väl endast grundad på hat mot Bush och israeliska judar. “Min fiendes fiende är min vän”. En obeständig grund för vänskap när det stramar till. Vänstern har även anledning vara besviken på hur de muslimska “vännerna” skött situationen.

    Fredrikzon, hjälp finns här
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Politisk_korrekthet

  11. Bibbi Hansson skriver:

    Kanske kan LV ses som en egocentrerad person vars intressen råkat sammanfalla med en tilltagande protest mot orimligheter inom det svenska systemet.

    Hoppas dock att han kan lyfta sig själv.

    Saknar några tidigare lästa men senare utlyfta kommentarer som involverade LV:s syn på “kvalitet”. LV har vad jag förstår i skrift framfört att konstnärens publicerandeförmåga måste inbegripas i kvalitetsbegreppet avseende den konst han/hon producerar. “Kvalitet” inbegriper alltså, enligt LV, konstnärens förmåga att offentliggöra sina verk – PR, sälj dig etc.

    Kommentatorn påpekade då att konstnärens “förmåga” till publicering av sina konstverk var avhängig av den rådande politiska maktstrukturen, i en skala från total åsikts- och yttrandefrihet till total fascism. Kommentatorn menade att graden av symbolism tilltar under en fascistisk maktstruktur eftersom konsten i densamma inte tillåts kritisera den rådande makten. Kommentatorn angav att konstnären i en totalitär, fascistisk stat var hänvisad till att antingen underkasta sig makten och producera “konst” som stödde densamma ELLER producera en konst som är så extremt symbolisk att makten inte befriper kritiken i densamma.

    Antog att LV skulle replikera att det var just detta han – själv utsatt för munkavle i den samtida och med avseende på publiceringsmöjligheter halvfascistiska staten Sverige – ville åstadkomma en debatt om.

    Antog att LV skulle omformulera kvalitetskravet från “konstnärens förmåga” till “konstnärens möjlighet” att publicera sina konstverk i det rådande politiska systemet.

    Men inlägget försvann. Och ingen kommentar kom från LV själv.

    Så: är den politiska kontexten alltså helt betydelselös för konstens kvalitet, Lars Vilks?

  12. ln skriver:

    Hallå alla här cirkulerande halal-hippies och islamkramare, visste ni att det finns två sorters Islam?

    Och då snackar jag inte om den så kallade ‘moderata’ respektive ‘radikala’ Islam, ej heller om ‘sunni’ och ‘shia’ – nej, det handlar on två helt skillda grupperingar…

    Den ena är den traditionella ISLAM, den som innebär ovillkorlig kapitulation för Allah i höjden samt för hans springpojkes (budbärares) Mohammed lagar, så som dom framställs i koranen och haditherna, innebärande att du ger upp dina frihetliga rättigheter, din genusjämställdhet (så heter det väl numera?), ditt tänkande och din valfrihet och i princip anammar det betraktelsesätt och den världbild som företräddes av en enligt vårt moderna synsätt kriminell arab på 700-talet.

    Den andra är I.S.L.A.M. (International Survivor’s League Against Mohammedanism), bristfälligt översatt till svenska: Interntionella Förbundet av Överlevare mot Mohammedanismen.

    För att enrollera dig i den första måste du två (eller tre?) gånger inför en imam bekräfta din tro på att “det inte finns någon gud som är större än al Lah samt at Mo var hans allra sista profet” och om du i övrigt bedömes lämplig, så ingår du nu i den islamiska härskaran som är avkrävd total underkastelse för resten av livet. Du har blivit muslim.

    För att enrollera dig i den andra måste du två gånger inför en annan medlem bekräfta din tro på att
    “det inte finns något större bedrägeri på denna jord än al Lah och att Mo är missdådarnas missdådare” samt lägga benen på ryggen och springa för livet. Du ingår därmed i rullorna för det andra slagets I.S.L.A.M. (International Survivor’s League Against Mohammedanism). Du gratuleras till din nyvunna andliga frihet. Du är nu en helt fri människa.
    – – – – –
    fritt efter: http://beta.kimcm.dk/index.php/2007/10/26/the-two-kinds-of-islam/

  13. mellis skriver:

    Fredrikzon,
    Angående din muslimske kompis A som uppger sig ha skaffat sex barn i det överbefolkade Bagdad. Du ondgör dig över att två av hans söner inte får inresetillstånd till Sverige. Men tycker du att en rimlig lösning på våldet i Bagdad är att tömma staden på folk och flytta dem hit? Skulle våldsbenägenheten avta efter att som vuxen tvingas ställa om till ett nytt land med främmande kultur och språk?

  14. Fredrikzon skriver:

    En senkommen och fördomsfull reaktion från mellis.

    Att tömma Bagdad vore i och för sig en bra lösning. En annan är att du åker dit och lär dem fred.

  15. js skriver:

    Till Fredrikzon

    “Och till js: Yttrandefrihet ÄR inte antingen/eller. Vår yttrandefrihet i väst är begränsad och villkorad på ett antal punkter, kalla det censur om du vill. Man kan förmodligen påstå att vi har färre begränsningar i väst, men principen är den samma.”

    Jag föstår ditt resonemang. Det är finns vid närmare eftertanke inskräkningar.
    Det betyder att Tegen 2 :s förklarings modell haltar. De skriver “väst (”oinskränkt” yttrandefrihet) och öst (”villkorad” yttrandefrihet)”. Men de kanske har gjort en generalisering för att underlätta sin förklaring.

    Vi skulle kunna säga mer eller mindre yttrandefrihet?

  16. stefan peterson skriver:

    js skrev
    “”Vi skulle kunna säga mer eller mindre yttrandefrihet?””
    Det tycker jag inte att man kan säga.
    Antigen har man yttrandefrihet eller så har man det inte.

    I de flesta delar av världen har man “begränsad, politiskt korrekt” yttrandefrihet, så även i Sverige
    snyggt på papperet, men det är ju i pratiken inte Yttrandefrihet, bara nästan.
    men det är väl kanske så det skall vara ?
    MINDRE eller vilkorad eller begränsad yttrandefrihet = ingen yttrandefrihet ?
    Oinskränkt yttrandefrihet = en utopi ?
    MER yttrandefrihet ?
    sedan kvarstår ju problemet med olika önskemål om “begränsningar” inom olika delar av samhället
    tex för religionen, politiken, idrotten och konsten. Varierande med TIDEN. just nu rondellhundar i morgon ?

  17. mellis skriver:

    Fredrikzon, jag är fördomsfull därför att jag fått mina “fördomar” bekräftade. Det var inga fördomar.

    Har för övrigt ingen som helst önskan att bli svensk legosoldat i Bagdad och “lära dem fred”. Det är skadligt för Sverige att ha legosoldater i Afghanistan.

  18. Fredrikzon skriver:

    mellis

    Tillåt mig ett geografiskt korrekt påpekande:

    Bagdad ligger i Irak, inte Afghanistan!

  19. js skriver:

    En finsk muhammedaffär?????

    Hämtat från Sydsvenska Dagbladet

    “Finsk bok retar muslimer i Syrien
    Av TT-FNB
    Först publicerad: 5 november 2007 11:40
    Senast uppdaterad: 5 november 2007 11:43

    Den finländska författarinnan Leena Lander har retat upp fundamentalister i Syrien.

    Åbo. En översättning av romanen De mörka fjärilarnas hem stämplas som omoralisk av muslimska ledare, berättar hon för Åbo-tidningen Turun Sanomat.

    Lander vet ännu inte exakt vad i boken som har väckt anstöt eller vilka följder det kan få, säger hon.
    Den syriska regeringen hade godkänt boken, men senare fördömdes den av de religiösa ledarna.

    Lander var på besök i Syriens huvudstad Damaskus i slutet av oktober för att göra reklam för översättningen då boken plötsligt ifrågasattes.
    På grund av incidenten inställdes hennes övriga framträdanden i Syrien.
    Boken gavs ut år 1991 och var Landers litterära genombrott.

    Den har översatts till ett tiotal språk. Boken handlar om pojkar på samhällets skuggsida, om pennalism och om vänskap trots allt.”

    Det är tur att de religiösa ledarna i Sverige inte har sådan makt. Inte ens en diktatur som Syriens står emot religionens makt.
    Hur ska vi ha det i vårt land, ska religionen eller demokratin bestämma? Svaret är väl givet.

  20. mellis skriver:

    Fredrikzon, tillåt mig ett förtydligande för din räkning. Jag anser att det är skadligt för Sverige att ha legosoldater i muslimska länder som Afghanistan (eller Irak). Särskilt om vi tvingar på muslimerna våra värderingar i deras länder, som exempelvis att kvinnor är lämpade som soldater. http://www.aftonbladet.se/debatt/article357198.ab

  21. Gote skriver:

    Till mellis och Fredrikzon

    Jag vet inte om mellis är ironisk då han skriver:

    “Jag anser att det är skadligt för Sverige att ha legosoldater i muslimska länder som Afghanistan (eller Irak). Särskilt om vi tvingar på muslimerna våra värderingar i deras länder, som exempelvis att kvinnor är lämpade som soldater”

    Anser mellis att kvinnor inte kan vara soldater, eller är jag överkänslig? Självklart skall man ställa samma krav på kvinnliga som på manliga soldater, och jag vet att det utan problem går att skramla ihop en inte helt oansenlig grupp kvinnor i Sverige som klarar de grundläggande fysiska och psykiska kraven som krävs av en soldat.
    Det är dock inte en mänsklig rättighet att bli soldat och man måste vara beredd att försaka ett och annat. Detta gäller tyvärr inte i nuvarande PK-Sverige, och militärtjänstgöringen används istället som ett idiotiskt integrationprojekt: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article499620.ab

    Jag kan däremot (utan att fråga mig vad han verkligen menar) hålla med mellis om att det inte är helt självklart att Sverige skall ha trupp i Afghanistan. All militär intervention i utlandet är ytterst riskabel, och historien borde ha lärt oss detta.
    Problemet i Afghanistan skulle kunna ha lösts på ett smartare och billigare och mera humant sätt, om en samsyn hade funnits i väst. Samma sak tror jag gäller för Irak – stora ekonomiska och humana uppoffringar har gjorts för ingenting! Läget är om möjligt än värre än tidigare. Hökarna i Pentagon och försvarsindustrin med dess politiska hantlangare är ansvariga.
    Missförstå mig inte! Jag menar inte att man skulle ha lutat sig tillbaka och gjort ingenting. Man skulle däremot ha förlitat sig mera på hjärnkraft än muskelkraft(=pengar i fickorna på försvarsindustrin).

    Om jag vore i 20-30 årsåldern idag, skulle jag tänka mig för mer än en gång innan jag tog värvning och riskerade livet i en svensk utlandsstyrka. Den nytta man gör där är försumbar i förhållande till den nytta man kan göra genom politisk-, lobby- och opinionsverksamhet hemma i Sverige.

  22. Omar skriver:

    Hej
    Jag har hittat en bra bild, mohammed och den heliga dildon på http://mohammedbilder.blogspot.com

  23. Christer Eriksson skriver:

    Ulrika Stahre skriver:

    ”Rondellhund kom att bli den tidiga höstens jobbigaste ord. Det var lite ironiskt att just den, vars förhistoria var radikalt folklig, blev en islamofobisk och rasistisk symbol.”

    Det är intressant att Stahre har övertagit muslimernas värderingar, men för oss dödliga vill nog hunden, också i framtiden, vara människans bästa vän!

  24. Cecilia skriver:

    Hon menade nog rodellhunden som folklig konstyttring. Väldigt pk. Var den… Precis lagom, eller hur?

    Nu har vi ju en skydd hund även i Sverige :-).
    Märkligt så snabbt föränderlig verkligheten är?

    Sen är ju “jobbiga ord” inte samma för alla. Tycker Ulla Stahre har en lätt börda att bära där.

  25. Christer Eriksson skriver:

    Det kanske är möjligt att förändra på dem som är medvetna om sin politiska korrekthet, men det är värre att försöka påverka någon som pga sitt kontextuella sammanhang är PK utan att vara medveten därom.

  26. Cecilia skriver:

    Ja, fast egentligen kan det gå snabbt. När pk förändras, så gör de det med 🙂

  27. Christer Eriksson skriver:

    Ja, när vi svenskar bestämmer oss för en förändring så gör vi det med en gemensam kraftansträngning som är urstark, men det brukar ta lite tid innan vi kommer överens och fattar beslutet 🙂

  28. Cecilia skriver:

    Fast trögheten har ju fördelar med – hur irriterande den än är ibland…
    Isch, hur man än vänder sig har man pk bak!
    Även om inte alla ser den… äsch, de är nog bara tröga…! 🙂

  29. Christer Eriksson skriver:

    Tja hur gick debatten idag i Eslöv?

  30. Bibbi Hansson skriver:

    Det är märkligt, om än ej förvånande, hur kommentatörerna här dukar under för konstmaffians maktstrukturer.

    Istället för att dryfta konstens villkor, hänvisar man till inlägg av konstetablissemanget.

    Sorgligt.

  31. Bibbi Hansson skriver:

    Så – “KONSTÄLSKARE” – vad är ni så rädda för?

  32. svante skriver:

    Nu är det dags! Sverige måste gå med i Nato och stödja den någorlunda civilicerade delen av världen och freden.

    Jag är väl påläst och vet att krig är den sista -och sämsta- utvägen när alla förhandlingsmöjligheter är uttömda.

    Krig är sålunda en dålig lösning men tyvärr ibland nödvändig. Hot mot demokrati och mänskliga rättigheter kan ta sig olika skepnader – Och jag vill betona, att som ju många med mig har insett kan skifta snabbt! Tänk: Det är bara ca 20 år sedan Berlinmuren föll och nu talas det om en återgång till “det gamla” i Ryssland.

    Inbördeskriget är redan här i form av mord våldtäkter och rån som drabbar de svaga i Sverige på gator och torg.

    Om Svenskarna vill behålla sitt land är det hög tid att agera! Sprid budskapet vidare! Blogga.

    Håll dig till de sunda partierna som arbetar för Verklig demokrati istället för de cementerade betongpartierna som kommer att göra ett “grandiost nederlag” i nästa val.

    Jämför med hur det är i Danmark. Dansk Folkeparti kommer att bli ännu större och förhoppningsvis har vi en motsvarighet här efter nästa val.

    Till alla fosterlandsvänner: Det händer INGENTING om vi inte enas och arbetar i samma riktning.

    Svante

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.