Del 211: Den institutionella julteorin

Julen har kommit, väl? Men hur skall man avgöra vad som är jul och inte? En traditionell möjlighet är att förnimma om något förmedlar julstämning eller ej; att det skall finnas något inneboende i ett visst julobjekt som utlöser julkänslor hos mottagaren. Metoden är synnerligen osäker och kan leda till en rad missförstånd och motsägelser. Hur skall vi t ex lösa problemet med en köttbulle som kan serveras såväl som julköttbulle som helt vanlig – utan att något ändras i dess konsistens? Sammanhanget avgör säger kanske någon. En köttbulle på ett julbord blir en julköttbulle. Men inte ens det räcker, t ex är de flesta uppläggningsfaten på ett julbord är helt vanliga fat och är därför inte specifika julfat.

En enklare lösning är att utnyttja den institutionella teorin som varit så framgångsrik i konsten. Det innebär att det som julvärlden kallar för jul är jul. Julvärlden utnämner köttbullar, tomtar, glitter, granar etc till ”julverk”. Detta senare begrepp är ännu inte helt etablerat men gör det enklare att reda ut vad som är jul eller inte. Skillnaden mellan en köttbulle och en julköttbulle är alltså att den senare utnämnts till julköttbulle av julvärlden.

Och vem tillhör julvärlden? Ja, det är i princip alla som känner till något om julen. Men självfallet kan man tala om en internationell julelit. Juleliten, har, i motsats till den elit som finns i konstvärlden, lyckats nå en genuin folklig förankring. Så har Disneys produktion av Kalle Ankas jul fått ett fullständigt genomslag i vida kretsar, liksom Santa Claus-versionen av jultomten som lanserades av Coca-Cola. Men den internationella eliten är trendsättande inom julvärlden endast i begränsad omfattning. De nationella trenderna är minst lika starka. Och i motsats till konsten är förnyelsen inte någon överdrivet stark faktor. Den förekommer dock påtagligt i nya former av ljusarrangemang med vilka julvärldens medlemmar fyller sina trädgårdar och balkonger och självfallet i julklappens inpackning och innehåll.

Hur gammal är julen och julvärlden? En spridd uppfattning är att det är en gammal tradition. Emellertid beror det på hur man vill definiera julen. Om man tar som utgångspunkt den moderna julen där vi självklart förutsätter jultomte, julgran, julklappar, julmat och tillbakablickande jultraditioner kan man utan vidare slå fast att julen inte kan vara mycket äldre än knappa 200 år.

Stridslinjerna i julvärlden löper mellan den kommersiella julvärlden och den traditionella. Båda sidor utropar alltid den senare som den egentliga vinnaren. En tredje fraktion, de fundamentala, som avvisar tomten som okristen, har inget större inflytande.

Men är det då så enkelt att vem som helst kan lägga en köttbulle på sitt julbord och utnämna den till julköttbulle? Nej, man måste ha auktoritet som utnämnare, t ex att man är restaurangägare, gastronom, matexpert eller i övrigt inflytelserik inom sektorn. Först därigenom uppnår julköttbulle den erforderliga kvaliteten för att kunna beaktas som intressant.

Det går nog att säga att behovet av den institutionella julteorin alltjämt inte är särdeles stort. Orsaken är att julvärlden är ett uttalat lågdiskursområde och inom ett sådant är intrikata definitionsproblem i regel lågprioriterade. Om man föreställer sig att julvärlden vill häva sig från lågdiskurs till högdiskurs kommer den institutionella julteorin att bli ett riktmärke för varje julfirare.

julgran1LIT.JPG
En julgran av den här typen ger en stark indikation på att det rör sig om ett julverk. Den liknar andra, redan utnämnda julgransverk, och behöver därför ingen markant utnämning Men det kan vara en fake. Man kan föreställa sig att någon arrangerat verket för att det skall likna en riktig julgran. Och det är lätt att bli lurad.

köttbullar.jpg
Dessa köttbullar är problematiska som julverk. Liggande på fatet, flankerade av tomater och salladsblad kan det utan vidare handla om ordinära köttbullar. Först genom utnämning kan de ta steget in i julverksvärlden.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

19 svar på Del 211: Den institutionella julteorin

  1. Rikard skriver:

    Ett bättre tillfälle får jag nog leta efter: Jag tänkte helt enkelt passa på att önska Lars Vilks, och alla andra för den delen – men mest sidans initiativtagare, bara för sakens skull – en riktigt god jul, och även passa på att säga att läsningen har varit stimulerande. Jag hoppas givetvis på mer konstteori under 2007, även om det säkert hinns med en del författande innan det nya året rings in. Får man vara så fräck att här dagen före dopparedagen lägga fram en liten önskelista till sidans webmaster(?):

    Vad jag helst vill läsa på Vilks.net under 2007:
    * En intervju med Lars Vilks av Lars Vilks där alla frågor kring Lars Vilks institutionella teori (för visst är din teori en aningens modifierad från Dickies) kan tydliggöras. Intervjun får gärna innefatta pedagogiska distinktioner mellan Danto och Dickie och likväl Vilks.
    * Jag vill även läsa vad du gillar för konst. Bara rakt upp och ner. Lite namedropping och hur och varför.
    * Jag vill också läsa lite mer om vad du tror blir BOMBEN efter det du kallar socialkritisk konst? Kommer det komma något annat som så att säga blir en internationellt rådande trend?

    Tjingeling, och på återskrivande!

  2. Rasmus skriver:

    Jag bestrider starkt den institutionella julens påstående. Alla vet vi hur DEN RIKTIGA julandan infinner sig när alla ljusen är tända, klapparna fint satta under granen och julmaten inmundigas. Samtidigt som vi med god aptit glufsar i oss, blir vi påminda om alla dem som INTE har det lika bra ställt, de som INTE får fira jul. Julen är viktig för ALLA och den riktiga julstämingen infinner sig absolut inte på någon komittés beställning. Det är SYMBOLERNA som räknas. Man kan också bestrida huruvida julen är ett lågdiskursområde eller ej. Som redan tidigare påpekats så belyser julen viktiga spörsmål angående de som inte är lika bemedlade. Man tar även till religionen som med sin tungdiskurs lätt kan påvisa julens existens och syfte/orsak.

    Därmed önskar jag alla julefrid.

  3. David 27 London skriver:

    Modigt av dig Rasmus! Du vet val hur hal is man ar ute pa nar man blir sadar allvarlig inne pa Vilks hemsida…
    Av tomten Vilks fortsatter jag att oenska mig nagon text om “konstnarsromanen”. garna om tidigt 1900-tal.
    Ett stort juletack till Vilks intressanta texter o debatter som jag nyfiket foljt. Har tyvarr inte kunnat bidra med mycket sjalv.

  4. Johan Lundh skriver:

    “Man is what he believes” Anton Chekhov.

  5. Lars skriver:

    Tack för kommentarer! Jag skall göra mitt bästa för att effektuera framlagda förslag. Var så säker: Det kommer mera. Vi kan också vara säkra på att 2007 blir ett särskilt intressant konstår. Det är givet att NÅGOT MÅSTE HÄNDA.

  6. Alfred skriver:

    Jul = Den bibliske personen Jesus födelsedag… räcker inte det?

    Angående 2007: Vad ska då komma att hända? Har inte nånting behövts hända ganska länge utan att det egentligen hänt?

    God Jul & Gott Nytt år!

  7. Lars skriver:

    Alfred. En sak kan vi vara säkra på. Jesu födelsedag inträffade inte den 24 dec. Och om den skulle ha inträffat den dagen skulle dagen varit den 21 dec.

    Tillförsikt för övrigt. 2007 är ett säkert år, då kommer något som blir tillräckligt tydligt.

  8. Alfred skriver:

    Men det spelar ju ingen roll…jag skrev bibliske och inte historiska.

    Kan man gå på vatten?

    vänlig hällsning

  9. Lars skriver:

    Alfred, tja, den bibliske och bibliske. Om du läser de bibliska texterna finns det inte någonstans ett ljud om när födelsedagen skulle ha inträffat. Det är ett senare tillägg.

  10. Dorinel Marc skriver:

    Hej Lars!

    Det var synd det där med kraschen i mellandagarna för det hade varit intressant att vara med och debattera den institutionella julteorin. Nu verkar det som debatten har ebbat ut men jag gör ändå ett försök.

    Jag som tror att konsten fanns innan konstbegreppet tror också att religionen fanns innan kristendomen och i konsekvensens namn tror jag också att innan julfirandet infördes så firade folk en “hednisk” högtid under den perioden som natten var som längst. Om det inträffade den 21 eller den 24 december spelar inte någon större roll när vi pratar om seder kopplade till årstiderna/solståndet och som pågick långt innan vårt sätt att räkna blev norm.
    Om man tittar omkring i juletid så förstår man att högtiden inte handlar så mycket om att fira Jesus födelsedag utan om att hylla stjärnorna och planeterna. Att det var just en stjärna som ledde de tre vise männen till platsen för Jesus födelse kan bara ses som ett bevis på att man ville ha med stjärnkulten även i den nya religionen (kristendomen). Nåt som liknar julgranen finns även i andra kulturer i form av livets träd.

    Att julen är en socialkonstruktion är det ingen tvekan om. Men julen är en del av religionen som är inflyttelserik trots lågdiskurs och vi blir påverkade av den vare sig vi tror eller inte.

    God fortsättning!

  11. Dorinel Marc skriver:

    Hej Alfred!

    Visst kan man gå på vatten. Det har inte varit skärskilt svårt att göra det på våra bredgrader så här års, men det blir svårare och svårare med den ökande växthuseffekten.

    God fortsättning!

  12. Lars skriver:

    Dorinel, din utläggning om religion och julfirande behöver inte vara så spekulativ. Det är mer än välkänt att man långt tillbaka i tiden har firat ljusets återkomst och att man lyckats väl med att bestämma den precisa dagen. Men det gäller ju folk som inte bor för nära ekvatorn eftersom årstiderna är mindre intressanta där, åtminstone i ljushänseende.

    Naturligtvis fanns det religion före kristendomen, men knappast kristendom före kristendomen.

  13. Andaria skriver:

    “Den 25 December utvaldes att bli Jesus födelsedag, för ingen visste när hans riktiga födelsedag var.
    Att det är just i slutet av december som julen firas har med romarna att göra. I den tidiga kyrkan var födelsedagar inget man firade ochs särskilt inte Jesus födelse. Däremot firade i östkyrkan “Gud uppenbarelse” eller Epifania den 6 januari. På något sätt övergick detta firande runt 300-talet till att handla om Jesus födelse eller dop. ”

    haha o nåt roligt om tomten är att han va en reklamsymbol för nåt jävla företag, julbocken ska föreställa djävulen som var med St Nikolaus den 6dec o delade ut julklappar till folk. O hela den här jävla julen handlar bara om att folk vill ha julklappar, neka itne ens till de, de enda folk kan säga om julen är “åå va fick du jag fick de o de” o vad de fick avgör hur bra deras jul blev.

    För fan folk vet ju inte ens varför julen firas, de kommer me skitsnack som “gemenskap o familjen o balbalabla” men för i helvete om gemenskapen är så jävla viktig med familjen varför då träffas en gång om året på just den dagen ?? som egentligen handlar om jesus födelse o är avsedd för de riktigt religiösa !! Nej ush o fy, jag hoppas folk inser saker o ting o slutar fira den jävla julen o lägger ner den falska jävla glädjen som de sätter på sej varenda jävla jultid.

  14. Andaria skriver:

    Kan inte du göra texten lite större ? jag har redan glasögon på mej =/

  15. Andaria skriver:

    Rasmus -“Jag bestrider starkt den institutionella julens påstående. Alla vet vi hur DEN RIKTIGA julandan infinner sig när alla ljusen är tända, klapparna fint satta under granen och julmaten inmundigas. Samtidigt som vi med god aptit glufsar i oss, blir vi påminda om alla dem som INTE har det lika bra ställt, de som INTE får fira jul. Julen är viktig för ALLA och den riktiga julstämingen infinner sig absolut inte på någon komittés beställning..”

    Påminns man om alla som inte har de lika bra? Är det därför aptiten är så bra o man vill ha mer o mer julklappar o dyrare för varje år? Hade de där verkligen stämt så hade fan i mej folk itne suttit o glufsat i sej maten, utan verkligen gjort nåt för de hemlösa som man bara går förbi när man har så bråttom med att köpa julklapparna o julmaten o allt de skitet. O julandan infinner sej bara sådär? från ingenstans ? SKITSNACK!! folk blir helt plötsligt lyckliga för en enda jävla dag, efter julen är alla tillbaka till sitt eländiga jag o den jävla glädjen är helt plötsligt borta. hur kan de då vara sann glädje över julen ? som bara håller sålänge man har god mat framför sej o ser fram emot en massa julklappar. o som jag tidigare sa så avgör folk hur bra deras jul blev efter vad de fick i julklapp, hur mycket de “tjänade” på att sitta med släkten som man bara träffar en gång om året o stämningen e så stel att luften kan spricka närsomhelst. kom fan itne me genemskap o skit, de är verkligen itne de,om de verkligen va så att man älskar o träffa sina släktingar o umgås me de, så skulle man itne bara göra de en gång om året på just julen då “alla andra gör de, o de är ett måste o va me familjen”.. aja nu upprepar jag mej bara .

  16. Dorinel Marc skriver:

    Hej Andaria!

    Julklapparna har säkert med offertraditioner att göra. Och julen och alla stora helger för den delen, är viktiga som gemensamma händelser/upplevelser/referenspunkter inte bara för familjen utan för hela samhället. Om man skulle ta bort julen så skulle man fira någonting annat istället men firande skulle det bli i alla fall.

  17. Andaria skriver:

    Hej Dennel Marc.

    Ja det är itne så att jag just har nåt emot julen, utan emot all jävla falsk glädje o att folk firar den utan att ens veta vad det är som firas. Det är helt okej att de riktigt religiösa firar julen då det är för jesus, men resten av de jävla folket som bara firar för julklappar o mat o blabla. Det är fan inte okej, tom. muslimerna börjar ju fira julen bara för att de kristna barnen berättar om “julklapps-högtiden” i skolan, o då vill ju de muslimska barnen såklart med ha ett firande där allt går ut på att få en massa presenter. O ja det skulle va bra om julen byttes ut mot nåt annat som verkligen gav folk glädje ,så man slipper se alla eländiga människor gå runt o visa den falska glödjen vartenda jävla år.

  18. Johan skriver:

    Andara

    Men det ÄR ju INTE falsk glädje när alla samlas vid julen. Det är tradition och släkten samlas.

  19. Pingback: Vilks.net » Blog Archive » Del 905: Den institutionella julteorin, tillägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.