Del 78: Ännu en Muhammed

Värdiga debatter som ingen vill delta i

”Det är viktiga frågor Jyllands-Posten har skrämt fram med sin bildpublicering. De hade varit värda ett vackrare förlopp: ett världsomspännande samtal om demokrati och yttrandefrihet, och en praktisk övning i medborgares möjlighet att hålla sig informerade också där det saknas en fri press, och att rösta med fötterna och genom köpbojkott även där man inte har fria val. Men det var inte JP:s avsikt, det uttalade syftet var att utsätta de danska muslimerna för “hån, spot og latterliggørelse” och någon plats för andra tonlägen fanns inte i tidningen.”

Ja, så skriver Staffan Söderberg och säger ungefär detsamma som den övriga svenska kultureliten. De vill gärna debattera, men det skall vara en värdig debatt. Man kan få tårar i ögonen när man läser om dessa goda intentioner, men det är ju bara så att ingen intresserar för värdiga och världsomspännande samtal om demokrati och yttringsfrihet. Heta nyheter, just nu, våld och brand, är det som världen vill ha som bakgrund till debatter som när de har fått sin intensitet blir allt annat än värdiga. Det gives inget annat.

Här är en liten uppbygglig bildberättelse:

Vi föreställer oss t ex en kritiker och redaktör som på en utställning förfasar sig över en oljemålning som visar profeten Muhammed när han försöker kränga ännu ett exemplar av sin första bok. Kritikern förfasar sig och menar att målningen är dålig, kränkande och kan utnyttjas av krafter som motsätter sig regeringens integrationspolitik. Han lovordar därför försiktigt målningen till vänster som har titeln ”Flicka i skog”, uppenbarligen en lokal uppföljare till Mamma Andersson-trenden. ”Visserligen”, skulle man kunna tänka sig att redaktören säger, ”är det ingen okomplicerad bild. Den kan uppfattas som kränkande för många vuxna som kan känna sig utpekade som dåliga föräldrar, eftersom någon måste ha lämnat det stackars barnet i en utsatt och sårbar belägenhet. Och ofrånkomligt kan den kännas lite väl nationalistisk och marginalisera svenskar med utländsk bakgrund som ej känner sig hemmastadda i svenska granskogar. Men den är ändå att föredra framför den andra. Allra bäst hade varit att göra något i videohäradet, med mångfald och dialog.”

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Muhammedsaken. Bokmärk permalänken.

5 svar på Del 78: Ännu en Muhammed

  1. Christina Andersson skriver:

    Lars! Var finns dina motspelare ? Hälsningar Christina

  2. Lars skriver:

    Ja, var mina motspelare finns? Djupt nere i sina skyttegravar, företrädesvis grävda i Stockholm.

  3. Christina Andersson skriver:

    Ja,varför är folk så fega?

  4. Christina Andersson skriver:

    Har vi tur tar debatten fart!Har vi otur dröjer det ett tag! Omåttliga mängder energi går ständigt åt till att bry sig om det mindre viktiga- medan det viktiga sopas under mattan! Är det alltför svårt eller vad handlar detta beteende om?

  5. Pingback: Kunstavisen » Blog Archive » Rondelljakten

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.