Del 48: Otydlighetens lag

Otydlighetens lag

Att konsten skall ha med sig otydlighet, obegriplighet eller med vackrare ord ”kontingens”, ”apori”, är en generell regel som knappast kan kallas för kontroversiell. Motsatsen är förstås när konsten illustrerar en tanke eller en idé, något som konstnärer instinktivt lär sig att undvika. Även de mest erfarna kan dock snubbla när det dyker upp ett ömmande ämne och när indignationen tar överhand. Likaledes kan publiken falla för frestelsen när det politiskt korrekta får herraväldet över det mänskliga sinnelaget. Redaktören på Helsingborgs Dagblad, Gunnar Bergdahl, har under det gångna året varit i Paris och sett på Picasso. En målning gör ett särskilt intryck på honom:

Där fanns en målning som obevekligt fångade mig och som fick mig likt en nattfjäril mot ljuset återvända gång efter annan. Massaker i Korea. En för mig okänd målning som med obönhörlig kraft rullade ut hela vårt 1900-tal inför mina ögon. Målad samma år som jag föddes. Här finns ursinnet, vreden, genusperspektivet, anonymiteten, ansvaret och just att denna fantastiska tavla inte skildrar ett av de emblematiska krigen gör den så outhärdligt nödvändig och uppfordrande. Där stod jag och betraktade humanismens och konstens svar på helvetet på jorden och kände livets hjärtslag nära, nära. (HD 051231)

Antagligen kan man inte annat än säga att här blev det objektivt fel men naturligtvis subjektivt rätt eftersom varje åskådare har rätt till sin egen upplevelse. Massakern i Korea från 1951 har aldrig vunnit någon entusiasm. Man kan lätt se att det är en Picasso, sitt specifika varumärke har han levererat, men sedan går liksom luften ur uppställningen. De mycket onda står på den ena sidan och de mycket stackars utsatta står lidande på den andra. Mer blir det inte av den målningen som övertygande illustrerar regeln om att konsten icke må illustrera. Picassos välbekanta Guernica klarar sig bättre eftersom man aldrig kan bli riktigt klok på vad den handlar om; den håller stånd mot uttolkarnas mödor att visa vad som är vad.


Picasso: Massakern i Korea 1951; När han blev illustrativ.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.