2409: Rashysterins jakt på Schutz

Tidens konstkontroverser har blivit välkända och återkommande. Och nyhetsrapporteringen är omfattande. Ett fall, eller ett återfall, är målaren Dana Schutz som väckte sensation på Whitneybiennalen med en målning av en färgad martyr. Hon blev påhoppad av aktivister som inte accepterade att en vit tog sig an en svart angelägenhet. Men aktivisterna har inte gett upp utan går ännu längre då man vill förvägra Schutz att ställa ut på ICA i Boston. Den aktuella målningen är inte med på utställningen som har varit planerad lång tid innan incidenten på Whitney. (NYT)

Aktivisterna menar att det inte rör sig om censur utan om institutionernas trovärdighet. Det är klart att det här får sorteras in under kategorin rena dumheter. Konstintresset är reducerat till noll och man tycks inte ha en aning om vad Schutz sysslar med. Jag får säga att man kan se att raslekarna tycks ha passerat sitt lokala maximum.

Det här inlägget postades i om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

43 svar på 2409: Rashysterins jakt på Schutz

  1. Inge skriver:

    Et bilde jeg gjerne skulle hatt på veggen. Det er godt malt og det vekker mange følelser. Minner om Francis Bacon og ikoner.

  2. sl skriver:

    De som ”leker raslekar” tycker antagligen att de nyss börjat, och har mer att anföra. Kanske når vi snart hela varvet runt, ämnen som ”vita inte kan förstå” och ”inte bör uttala sig om” kan vita faktiskt ignorera. Det kanske inte behövs några färgade martyrer, egentligen? Särskilt inte om det inte primärt är konst, utan åsiktskarriärer?

    I småborgarland har pk-linjen resulterat i att politik är tabu, man håller sig på god fot med folk genom att inte säga något. Om man inte tillhör pk-blocket förstås, då kläcker man ur sig de vanliga beskäftigheterna och erhåller folks undertryckta avståndstagande.

  3. Ateisten skriver:

    Har länge funderat på det här med ”raser”. Det finns hund-, katt- , häst- osv -raser. Varför kan det inte finnas människoraser? Genom åren har jag läst ett flertal krystade förklaringar från biologer och annat fackfolk men inte blivit klokare.

  4. minnesdagen skriver:

    Rasbråket får uppmärksamhet enligt ’All news are good news’ .

    Efter att ha surfat runt för att förstå vad bråket handlar om så hittar jag en svart aktivist som kallar sig Hannah Black. Hon är dock inte svart, utan blandad, ( https://vimeo.com/hannahblack ) förmodligen för att hon har föräldrar med olika etnicitet. Hon ser ju faktiskt nästan mer vit ut än svart. Men numera skall man vara anti-vit, så då är det bättre att få kalla sig svart.

  5. Från Graven skriver:

    Kära vänner, trampa nu inte i den gamla ras-fällan. Den genetiska variationen kan vara större inom en ”ras” än emellan två ”raser”, och därmed förlorar begreppet mening i en objektiv, vetenskaplig bemärkelse. Begreppet ”ras” har därmed utrangerats och hör till det godtyckliga förgångna som sysslade med rasbiologi och annan pseudovetenskap såsom frenologi. Vi har faktiskt gått igenom det här förut på Vilks.net:

    http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser/

    En artikel från 20099 av Ulf Petterson, professor i medicinsk genetik. I och med de data som han presenterar så dog rasbegreppet knall och fall.

  6. Ulf skriver:

    Det enkla svaret på din fråga ”ateisten” är att de olika tamdjur du nämner har avlats fram artificiellt under flera tusen år.
    När det gäller människor så finns det ingen motsvarande medveten avel. Det är därför det blir missvisande att jämföra arten människa med exempelvis arten hund.

  7. sl skriver:

    Nu gällde det väl egentligen inte ras, utan hur det detroniserade begreppet på bakvänt sätt kan användas av konstens postmoderna prussiluskor i politiskt egenintresse och mot andras försörjning.

    Om ras
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Ras

  8. dan park skriver:

    Skulle reaktionen blivit den samma om open casket ställts ut i Sverige är frågan. Vet någon här vem Emmet Till överhuvudtaget var. Möjligtvis hade vi fått förlita oss på att Afrosvenskarna har koll och startat upp en motdemonstration.

  9. Inge skriver:

    For meg ser det ut som lover mot hatkriminalitet og rasehysteri/identitetshysteri bygger opp under hverandre. Begge deler er illiberale. En fjerning av lover mot hatkriminalitet er i så fall et steg i riktig retning for å dempe hysteriet.

    PS: Hva syns dere om bildet?

  10. Egon skriver:

    Makonde skulle porträttera Mick Jagger som en gammal västafrikansk gumma!
    Det skulle nog få ”konstvärlden” att gå ner i spagat…….

  11. Ateisten skriver:

    Tack för ditt uttömmande svar, greven. Svaret är alltså: För att en art ska ha olika raser måste genvariationen mellan raserna överstiga X %. Men jag inte se någonstans vad X är.
    Alltså, för hundar, katter osv överstiger genvariationen X. Hur vet man det? Greven, vad är X?

  12. Ulf skriver:

    Skillnaden mellan hundar och människor är att det inte förekommit någon systematisk människoavel medan det under tusentals år har avlats fram speciella varianter av arten hund.
    Skulle människorna låta hundarna para sig fritt så skulle till slut hundarna återfå sitt ursprungliga utseenden och bli varg igen.

  13. Från Graven skriver:

    Kortfattat – såsom jag har förstått det – så betyder det att en individ, Olle, som man traditionellt ansett tillhöra ”ras A”, kan uppvisa större genetiska skillnader mot en annan individ, Pelle, av samma ”ras A” än vad den vanligaste genetiska profilen av ”ras A” uppvisar gentemot ”ras B”.

    Innebär då detta att man inte av en individs genetiska kod kan utläsa ifall individen ifråga är eskimå? Jovisst kan man det! Man kan mycket noggrant identifiera och särskilja till exempel afrikaner och vita nordbor, men om alla afrikaner uppvisar en så stor genetisk variation sinsemellan att den rent kvantitativt överstiger skillnaden mellan en nordafrikan och en någon ifrån de södra delarna av den iberiska halvön, då faller ju idén om att iberiern och nordafrikanen kan klassificeras som separata raser jämfört med nordafrikanen och övriga afrikaner. Det blir helt enkelt besvärligt att definiera kriterierna för en ”ras”. Däremot kan man diskutera de specifika skillnader som finns i genuppsättningar från olika folkslag (vissa asiatiska folkslag har genvarianter som inte afrikaner har, och vice versa).

    Det är helt enkelt så att fenomenet med en större genetisk variation inom en ”ras” än medelprofilen mellan två ”raser” rent objektivt gör rasbegreppet meningslöst, vare sig man tycker att det finns raser eller ej.

    Så har jag förstått situationen, rätta mig någon om jag missat något.

  14. Inge skriver:

    Raser er vel noe som har oppstått gjennom seksuelle valg i ulike deler av verden. Noen fysiske trekk er blitt foretrukket fremfor andre og har fått utvikle seg. I tillegg var mørk hud en fordel i solrike deler av verden mens lysere hud overlevde bedre i skyggen. Rase er et nyttig skille for å danne seg et korrekt bilde av verden i likhet med kjønn, alder, osv., men det sier ingenting om verdi, slik noen ønsker å gjøre.

  15. Från Graven skriver:

    Ateisten

    Fast i slussen

  16. Inge skriver:

    Men hva syns dere om BILDET? Jeg har vært overrasket over hvor liten interesse det er for bilder i debattfeltet på denne kunstnerbloggen. Schutz reduserer fotografiet av Till i kisten til former og farger, til sirkler, trekanter og rektangler, til svart og hvitt, til en blodrød rose og en glorie av gull rundt et ødelagt ansikt. Bildet er mesterlig malt uten spor av amatørmessig nøling, alt hører sammen og er avklart og tydelig. Se hvordan det røde i rosen gjentas i streken ved hodet, i en flekk i polstringen og i linjen over skjortebrystet. Se kontrasten mellom de rette linjene som utgjør skjorten og innrammingen av den i svart og de organiske formene som utgjør hodet og ansiktet. Se de fine detaljene av kruset hår på undersiden av hodet mot rytmen i polstringen i øvre kant av bildet. Se de små detaljene og forenklingen. Bildet synger.

  17. Lendon skriver:

    ”Den genetiska variationen kan vara större inom en ”ras” än emellan två ”raser”, och därmed förlorar begreppet mening i en objektiv, vetenskaplig bemärkelse.”

    Följer man detta resonemanget så finns det inga kulturer, religioner, ismer, politiska partier etc etc.
    Klart man kan kategorisera olika raser utifrån vissa syften. Den stora fällan handlar om att inte hamna i de känslomässiga konnotationernas träsk. Annars är risken stor att det blir en golgatavandring mot relativism, posttjosan och annat som leder till det innehållslösa begreppslösa samtalet.

  18. Från Graven skriver:

    Med skillnaden att genetisk kod är absolut, definierbar och verifierbar. Den genetiska koden för en person är inte en tolkningsfråga, eller föremål för olika uppfattningar.

    Vilket däremot överenskomna, abstrakta, normbaserade, begrepp som ”kultur” är. Fråga fem personer vad ”kultur” är och man får fem olika svar.

    Men det är klart, det krävs intelligens, sunt förnuft, och framförallt utbildning för att kunna förstå skillnaden.

  19. Inge skriver:

    For meg som samler ledsages opplevelsen av Schutz’ bilde av en slags tristhet over at jeg aldri vil bli i stand til å eie noe så godt. Tenk å våkne opp hver morgen og se dette. Etter hva jeg leser har kritikken ført til at Schutz ikke vil selge bildet. Jeg håper et stort museum i Europa, kanskje i et østlig land, kan få overta det.

  20. Ulf skriver:

    Tycker att den sammanfattning du ”Från Graven” gör av den moderna vetenskapens syn på genetik är mycket pedagogisk och uttömmande. Bra!

  21. Från Graven skriver:

    Man tackar, Ulf. Uppskattning från en meningsmotståndare väcker mottagarens respekt.

  22. Lendon skriver:

    ”Men det är klart, det krävs intelligens, sunt förnuft, och framförallt utbildning för att kunna förstå skillnaden.”
    Det lät mycket ansträngt och fyllt av just känslomässiga konnotationer. ”Sunt förnuft” är en av mina favoriter då det gäller nonsensuttryck.
    Men, men vi behöver inte tjafsa mer om detta här ehuru vetenskapsteori är min paradgren som jag i andra sammanhang gärna delar med mig av.

  23. Egon skriver:

    Varför har inte Sverige en monumentalstaty av ”vår” store ledare Stefan?
    En bronskoloss minst trettio meter hög!
    Ett monument som de bommersviksutbildade kunde vallfärda till?
    Skall han ha ett svetsmunstycke i handen?
    Han kommer ju från ”enkla” förhållande.
    Han jobbade ju minst ett halvår innan han blev facklig förtoendeman och karriären började på allvar.
    På sockeln skall det stå ”Skola,vård,omsorg”.
    Sossarnas paradnummer….
    I dag totalt haveri.
    Svenska norrlänska kvinnor får åka till Finland för att föda barn
    No-Go zonerna i Sverige har inte blivit färre.
    De har blivit fler!
    Det går bra nu ,Stefan!

  24. Ulf skriver:

    Det finns inga ”no-go zoner” i Sverige. Varken polisen eller kriminologer använder den termen när det gäller svenska förhållanden.

  25. Egon skriver:

    Inga No -Go zoner ….?
    I vilken värld lever du Ulf?
    Inte i Akalla 2017.

  26. Ulf skriver:

    Enligt svenska kriminologer är Akalla är ingen ”no-go zon”. När det gäller sjukvården så är den väl något som styrs på landstingsnivå och inte av vårt lands regering.

  27. Krister skriver:

    Lendon, hade varit intressant att höra mer kring (tabu-) ämnet utifrån vetenskapsteori.

    Dessutom är det alltid underhållning att se Från Graven löpa amok i känslomässiga konnotationer i sin paradgren tjafsa, som han i alla sammanhang gärna delar med sig av.

  28. DanTor skriver:

    – ”Skall han ha ett svetsmunstycke i handen?”, Egon (4/7, 09.13) funderar om åsynen av S-minister Stefan.

    Varför icke, om det vore läge för fetisch, emellertid min vy isåfall ”svetsmunstycke” liiite för blött uttryck det får allt bli rejäla doningar oavsett feminist-ministern.

    Därmed höger, vanligast, och kraghandske-bekläd hand, uppdragen position, ett rejält handtag för svetspinne och bestyckad med mma-pinnen och det är givetvis grov Fe-Max.
    Andra handen, en klassisk svetsskärm inget annat fiffigt blöt-skydd, här får feministen göra ett avkall, handens arm lätt vinklad, nedåt, med svets-skärm i närmast horisontalläge kanske något vinklad-upp liksom påväg upp mot position, starta fogen.
    Ja jäklar ”tänkte inte påde” och avslutad och godkänd aktuell kurs ska givet, till.

  29. Ateisten skriver:

    Uppenbarligen (?) finns inte någon vetenskaplig definition av begreppet ”ras”. Det är en mänsklig uppfinning som används för att särskilja olika grupper av vissa djurarter, framför allt våra hus- och sällskapsdjur. Engelska kennelklubben bildades 1873 och den svenska 1889. Enligt SAOB är ras dokumenterat 1765.

    Begreppet ”ras” kan alltså inte definieras naturvetenskapligt. Det är ett begrepp vi uppfunnit för att kunna definiera vad som är rasrent. Precis som med hundar, katter, hästar osv kan vi alltså definiera olika människoraser utifrån utseendet. Att ”vetenskapen” börjar snacka om genetiska variationer är alltså enbart ett försök att slå dunster i våra ögon.

  30. Ulf skriver:

    För det första hur definierar du ”rasrent” Ateisten och på vilket sätt är modern genetik ett försök att ”slå dunster” i allmänhetens ögon?
    Menar du att dagens syn på genetik är ovetenskaplig och i så fall vad är ditt alternativ, skallmätningar kanske?

  31. CeDe skriver:

    Människoraser,
    Wikipedia;
    ”Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser”.

    Betänk också att det inte går att avla häst med ko eller katt med råtta, osv.
    Människan kan däremot para sig och få avkomma med vilken färg och kultur som helst.

  32. Ateisten skriver:

    Wikipedia, forts: ”En studie har dock visat att ungefär hälften av antropologerna vid tillfrågade universitetsfakulteter accepterar rasbegreppet inom arten Homo sapiens.” Konsensus?

    Tar det från början, men vi begränsar oss till däggdjuren: En art definieras i grunden av att två individer (hane och hona) kan producera en fertil avkomma. Som bekant kan häst och åsna producera en sådan (åsnesto) men de räknas ändå som olika arter. Och det finns förstås olika häst- och åsneraser. Som på ett godtyckligt(?) sätt definierats av oss människor.

    Så enligt min mening är ”ras” ett kulturellt begrepp och kan alltså mycket väl användas på oss människor. Och en rasist är en människa som anser att hens egen ras är överlägsen andra.

  33. CeDe skriver:

    Här blandar du begreppen ras och art hej vilt.

    Det kan lyckas att blanda två liknande raser som ett åsnesto och en hästhingst men avkomman, mulåsnan, förblir infertil.

    Människan är en enda ras men består av många olika arter och kan blanda sig över blockgränserna.

    Rasist är ett populistiskt uttryck i brist på något bättre. Artist – vore dock en rimligare beskrivning av motsättningarna.

  34. Från Graven skriver:

    Människoarter som kan nämnas som exempel är Neanderthalare, Homo sapiens (vi själva), Homo erectus, m.fl. Även definitionen för ”art” är något ”elastisk”. Vi Homo sapiens parade ju oss med Neanderthalare och de flesta européer har någon eller några procent Neanderthal-DNA i oss.

  35. Inge skriver:

    Raser er variasjoner innenfor en art. Arter skilles som oftest ved evnen til å få fertilt avkom, men noen ganger er grensene usikre. I entomologien finnes det eksempler på at det noen biologer regner som art, regner andre som varianter/underarter innen samme art. De siste årene er undersøkelser av DNA tatt i bruk for å skille arter genetisk.

  36. CeDe skriver:

    Definitionen av art står ganska fast, den påvisas av att avkommorna blir fertila.
    En del verkar ha fått en större dos Neanderthal-%.

  37. Från Graven skriver:

    Ja, och det jag menar med ”elastisk” är att ibland blir den fertil och ibland inte beroende på vilken art som är pappa och vilken art som är mamma.

  38. CeDe skriver:

    Inge, du menar antagligen tvärtom: Arter är varianter inom en ras.

  39. Inge skriver:

    CeDe, det er lett å snuble i begrepene, i tilegg skjer det endringer innen biologisk klassifisering hele tiden. Her er definisjonen av ”ras” fra svensk Wikipedia: Ras är en klassificering av individer inom en djurart i grupper som kännetecknas av specifika gemensamma ärftliga egenskaper, men ändå kan reproducera sig med individer från andra raser.

  40. Inge skriver:

    Lars,

    Hva syns du om Schutz’ bilde?

  41. Lars Vilks skriver:

    Personligen är jag inte särskilt engagerad men det är ingen tvekan om att hon är en utomordentlig målare och att hon har funnit en egen expressionistisk signatur. Jag har följt henne under rätt många år och kan konstatera att hon har nått längre än vad jag trodde.

  42. Inge skriver:

    Takk. Hvor mye jeg ønsker det så har jeg ingen mulighet til å følge med på alt som skjer i samtidskunsten. Dette bildet traff meg, men jeg hadde kanskje ikke sett det på samme måte hvis det ikke var for bloggen din.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.