Leden tunnar ut. Av fullkomligt naturliga skäl glesnar rollbesättningen i min generation. Nu var det konstkritikern Ingela Lind som lämnade det jordiska. Hon var en klassiker som följde konsten under många år inte minst från sin ledande position i DN. Hennes artiklar och framträdande i teve har jag ofta kommenterat här på bloggen.
SVT:s nekrolog har tyvärr inte granskats källkritiskt. Lind intresserade sig också för Beuys och om denna skriver SVT: ”stridspilot under andra världskriget som blev nedskjuten och överlevde skadorna från kraschen tack vare att tatariska nomader packade in honom i djurfett och filtar.”
Historien är påhittad bortsett från att Beuys plan kraschade och han fick allvarliga skador. Resten är konstnärlig mytologi men så effektivt lanserad att det ständigt upprepas som en given sanning.
Facts are boring, but legends are cool…
”Facts are boring, but legends are cool…”, ja i vissa fall. Så länge de inte helt tar över historieskrivningen om vad som hänt och inte hänt, börjar styra politikens värderingar, och man med tvång skall tro på dom.
Även om Beuys förvränger historien kraftigt, så fanns det många tatarer (krimtatarer) som deserterade från Röda armén och istället stred på den tyska sidan. Så det är väl inte osannolikt att det ingick tatarer i den räddningsgrupp som hittade honom skadad. Tatarerna lär ju ha känt till terrängen bättre än tyskarna.