Helt ofrånkomligt, även 2020 blev kolonialpopens år. Ja, de engagerade har givetvis ingen som helst distans till ämnet och glömmer lätt att konsten är fiktion och alltid handlar om något annat än det som tycks framgå.
Aktivisterna har blivit talrikare. En av dem, Mwazulu Diyabanza från Kongo, utövar akten att ”hämta hem” objekt från museerna. Något som vunnit stor popularitet. För nämnde man blev det dock böter när han avlägsnade ett objekt från Louvren (artnet). Det där pågår så länge någon orkar och dessutom med viss framgång. Emellertid har Diyabanza ett intressant försvar för sin gärning: ”His acts, he says, cannot be considered theft because the objects are already stolen property.”
Moraliskt sett kan han ha rätt men knappast juridiskt. Vad jag förstår är det brottsligt att stjäla stulet gods.
GW och konstens näringsverksamhet
Krävs det godkännande för att porträttera ett varumärke? Ja, säger GW:s advokat och kräver att konstverket förstörs.
”Varumärkesinnehavaren har en lagstadgad ensamrätt till sitt varumärke vilket innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda sig av varukännetecknet”
https://www.expressen.se/noje/leif-gw-och-bingo-rimer-i-brak-om-tavla-valdigt-arg/
”objects are already stolen property.”
Sådana där ”s.k. etnografiska” museum är väl bara häleri raktigenom. Dags dags att avveckla dom.
Etiskt sett: att ta någon annans egendom i besittning utan dennes tillstånd är och förblir stöld, om det så än är stulet 50 gånger innan dess.
SSAB> Om ett varumärke är skyddat enligt lag, så har man väl inte juridisk rätt att (utan innehavaren tillstånd) bära det/använda sig av det överhuvudtaget, vare sig det sker i näringsverksamhet eller ej. Trodde jag iallafall.
@Hellhounddog
Vid kommersiell verksamhet går gränsen.