3098: Politiska notiser

Idag var det dags för statsministern att medge en förbindelse med invandring och kriminalitet. Jag kan tycka att Löfvens estetik har en del övrigt att önska. Inte precis någon övertygande framställning. Men det har han visat vid många tillfällen. Detta tillkortakommande spelar kanske inte så stor roll. Han sitter alltid kvar och lyckas ständigt jämka samman kombattanter till återkommande kompromisser. Själva medgivandet, som har väckt stor uppmärksamhet, är inte så märkvärdigt. Strömhoppen till den ståndpunkten har varit många och Löfven har inga röster att vinna på att hålla fast vid något annat.

Eljest är det fortsatt intresse för yttrandefriheten. Catarina Kärkkäinen skriver om negativ och positiv religionsfrihet (Timbro). Detta illustreras genom ett uttalande från en Malmöimam:

”Så som jag har förstått religionsfrihet innebär den att individen skall kunna utöva sin religion i frid så som den önskar så länge denne inte bryter mot landets andra lagar. Så varför skyddas inte min rätt att i frid utöva min religion, varför tvingas jag att finna mig i att en känd hetsare skall bränna något som är så heligt för mig att det inte går att sätta i ord.”

Det här återkommer ständigt och tycks vara något som svårt att få fäste i den muslimska kulturen: Att man får ha sin privata utövning i fred men att religionen i sig kan kritiseras och skändas. Det borde inte vara alltför besvärligt att fatta.

Rättegången med Charlie Hebdo fortgår (Daily Mail). Ett av vittnena, den vid attentatet skottskadade Laurent Sourisseau, lever nu med polisskydd dygnet runt. Något gemensamt med honom har jag när jag ser hans uttalande: ”It is like I am under house arrest.”

Det här inlägget postades i politik, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

11 svar på 3098: Politiska notiser

  1. Jor-El skriver:

    I mitt Europa bygger vi jättehöga murar och vi är övertygade om alla människors olika värden!
    Vi har alltid bekämpat Oceanien i ett heligt krig och dagens skenande kriminalitet beror i själva verket på socialdemokratiska faktorer.
    Detta är mina djupt rotade åsikter, gillar ni dem inte så har jag andra…

  2. Jork skriver:

    Politiken har en viss tröghet i alla länder, och vid en internationell jämförelse är antagligen de skandinaviska länderna de snabbaste till anpassning, därav det höga välståndet. Löfvens verbala anpassning bär än så länge samma drag av försena och urlaka som drabbade alliansen. Lööfs stödhjul minus hattätning splittrade alliansen och har bibehållit den regering väljarna tackade nej till 2018, hon förhindrar politisk nödvändig anpassning. Om Löfven hade fortsatt på med den gamla retoriken medan hela landet diskuterar realiteter varje dag hade hans trovärdighet sjunkit bland de egna. Nu kan väljarmassans inre tröghet bromsas ytterligare medan skarpa åtgärder inte ens planeras, än mindre genomförs.

  3. ND skriver:

    Nog har imamen förstått vad yttrandefrihet innebär, men det går emot hans ambition att freda islam från blasfemi och annan skändning. Han tycks ha statsministern med sig i denna ambition, eftersom denne inte heller tycks förstå egenvärdet i att skända heliga ting. Givet den demografiska utvecklingen lär vi därför småningom se blasfemi återupptas i den digra listan av förbjudna saker att yttra.

  4. Nollacceptans skriver:

    Imamens tolkning av koranen är ytterst subjektiv, men förstås önskvärd, detta är den sorts imamer socialdemokratin önskar sig och utbildar, de som ska föra nyanlända till valbåsen med rätt partisedel. “Islam har accepterat religionsfrihet i 1400 år”. I praktiken utrotar muslimer i första hand kristna, men även tex judar och hinduer. Kuffarna är fria att ha sin religion och dö, därest de inte kan utnyttjas till muslimers fördel, som tex slavar i någon form. Det står mängder av självmotsägelser i koranen.

    Äkta religionsfrihet är negativ, dvs individens rätt att slippa religion. En konsekvens av negativ religionsfrihet är att de religiösas rättigheter skyddas av den, man får ha sin religion i fred, skyddad av rätten att slippa andras. Eftersom islam inte erkänner negativ religionsfrihet, utan tvingar sin begreppsvärld på andra, så är islam oförenligt med äkta religionsfrihet. Ett onödigt problem vårt nya frälse i sin godhet importerat.

    Begreppet religionsfrihet tillhör en av de kristna civilisationerna. Religionsfrihet finns inte under islams underkastelse, Kinas kommunistparti erkänner bara en kristendom med en specialskriven bibel som ger partiet alla rättigheter och hindunationalister bränner kyrkor ibland. Religionsfrihet är en variant av protestantism där proponenten avsäger sig sin gud. Sen omtolkas begreppet av alla andra för deras egna syften. Imamen försöker sig på en omtolkning, när islam och rikets lagar kolliderar måste hen ducka eller bekänna färg.

    Införandet av kvinnliga imamer med tolkningsföreträde framför de manliga kan vara positiv. Precis som kvinnliga präster desarmerat kristendomen kan kvinnliga imamer eliminera islam som politisk kraft. En av islams mest asociala företeelser är månggiftet, en patriarkal struktur som borde ligga först i pipeline för offentlig nollacceptans.

  5. minnesdagen skriver:

    Detta hände för många år sedan, så de flesta har väl glömt det.

    Dan Parks bok, Sieg, fick upplagan förstörd då förlaget ‘brände kvarvarande böckerna i ett bokbål’. Eller åtminstone förstörde förlaget, med det passande namnet bokbål, böckerna. Jag förmodar de fick kalla fötter av rädsla för att bli åtalade för bokens innehåll.

    För dom som då inte hann köpa den, boken finns att låna på bibliotek:
    https://libris.kb.se/bib/11564445

  6. Steen R skriver:

    Dette kan blive Sveriges Muhammed krise. Vi husker svenske politikere og journalisters reaktion i 2006. En.Muhammedkrise handler om at påtvinge ikke muslimer muslimske tabuer. Det stadig godt med svenske politikere og politi, ikke så godt med pressen

  7. CeDe skriver:

    Kan varmt rekommenderas på samnytt.se:
    intervjun av Paludan.

  8. CeDe skriver:

    …Det bästa jag läst på mycket länge!

  9. Kardinal skriver:

    En bra intervju. Alla populära liknelser med trettiotalet saknar grund, den tidens nationella rörelser bildades/utvecklades i kamp mot kommunistiska maktövertaganden. Nordfront är den svenska motsvarigheten, de är några hundra, och helt upptagna av det judiska.

    Dagens svenska invändningar mot islam är i grunden antifascistiska och frihetliga. Något helt annat.

  10. Per skriver:

    Paludan är inte att leka med. En svår motståndare.

  11. Per skriver:

    Klockrent inlägg av Staffan Gunnarsson, MED, i Expressen idag.
    https://www.expressen.se/debatt/yttrandefriheten-ar-helig-aven-da-muslimer-tar-illa-upp/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.