Ja, det här med konstens ambitioner och vad som just nu ligger på trendtoppen. Bättre än i nedanstående text kan det knappast sammanfattas. Adam Szymczyk, ansvarig för Documentautställningen 2017 ger en fullständig rapport (Frieze):
“Yes, for documenta 14, we tried to identify causes, not illustrate effects. The Code noir rendered human beings exclusively as economic assets, as material. Its rationality is in line with the developments in French, English and German philosophy during the 17th and 18th centuries that laid the foundations for the present. Modernity and colonization are intertwined. The European Enlightenment found its corollary in the institution of slavery. Similarly, archaeology went hand in hand with imperialist wars from its beginning. Both aspired to chart and conquer territories as well as to subjugate and exploit peoples and their cultures.
Museums hold spoils from multiple wars. Their displays represent, safeguard and effectively perpetuate historically established power relationships, built on injustice, inequality and violence. In documenta 14, we looked at continuities: arcs that span from the age of Enlightenment to the age of concentration camps to the current neoliberal ordeal. We aimed at exposing the construction, formation and mutation of forms of power and knowledge in Europe, preceding the current global imperial order. We identified gaps and cracks in the apparatus – learning from indigenous knowledges, artisanship, minority struggles, overlooked artistic and spiritual traditions, often preserved in marginalized artistic practices, including oral traditions and sound, from voice to music to noise.”
´Det västerländska förtrycket har dock möjliggjort att det västerländska förtrycket kan estetiseras till konst och att denna kultur är den enda som intresserar sig för att behandla frågan ur akademiskt och estetiskt perspektiv. Effekten kan beskrivas som ”tjusig”.
Jag tror mer på Erik Beckmans förslag till en performance: Någon springer in i riksdagshuset och ropar: ”Rabarber, rabarber!” För den moraliskt känslige bör det tilläggas att denna konsthandling kan tolkas postkolonialt och avkoloniserande om man så önskar.
Jag ser att den arabiska slavhandeln inte har hittat in i konsten än, trots att den är tusen år äldre än den transatlantiska, lika stor i antal slavar, samt fortfarande pågår.
För att kvala in i konsten (och på andra västerländska institutioner) måste man bli modern och modernistisk.
Kommer ni ihåg när hjälp till flyktingar i närområden till krigs- och oroshärdar var ett uttryck för högerextremism och främlingsfientlighet?
Dvs. tiden när istället det socialdarwinistiska racet över Egeiska havet och Medelhavet, med slutdestination i utanförskap i svenska förorter och utflyttningsbygder, ansågs vara det humanistiska alternativet.
SSU’s ordförande Philip Botström har nu sent omsider kommit fram till att Saurondemokraternas politik på området ändå är att föredra, och han ”äcklas över hyckleriet” i debatten på detta politikområde.
Man får förmoda att detta äcklande i mångt och mycket även rör hans eget partis ställningstaganden i dessa ärenden genom åren…
https://www.expressen.se/nyheter/philip-botstrom-jag-acklas-av-hyckleriet/
Nej, för tusan, en socialdemokrat äcklas aldrig över socialdemokratisk inhumanitet. Den tillskriver man helt enkelt någon annan, så är problemet löst.
Jag har roat mig med att läsa det gamla lagrum som stipulerar att tattare fick steriliseras utan någon annan betänklighet än att de var just tattare. Idag benmäns etniciteten ”romer”. Det lagrummet var fortfarande det rådande när Stefan Löfven gick med i partiet i början på sjuttiotalet, efter 40 år av obrutet socialdemokratiskt styre.
Tror någon endaste person på fullt allvar att en socialdemokrat skulle vare sig skämmas eller äcklas av detta? Nej, S skyller sådana socialdemokratiska tanketraditioner på andra och låtsas som det regnar.
Usch. Såssar. Äcklades idag när deras svekfulla skamlöshet påtalades i radio. Nej, nej! Inte i nyhetsinslag! Det var en göbbe som jobbat med arbetsrättsfrågor i över 30 år som ringde in i ”Ring P1” och påminde om det bortglömda såsse-sveket i uppgörelsen med de nyliberala partierna. En sk ”modernisering” av arbetsrätten, lagom i tid till att Amazon väller in i Svärje.
Allt för att kunna behålla regeringsmakten. Och därmed rädda landet.