2347: Små frågor dock icke outgrundliga

Man kan alltid göra sitt bästa för att i sökandet efter ett svar på Vilks outgrundlighet finta lite med insinuationer. Niclas Sennerteg (Ystad Allehanda) har läst Orrenius bok och funderar:

”Men bilden av Vilks är som sagt motsägelsefull och Orrenius försöker inte att hårdhänt banka samman de pusselbitar som inte passar ihop. En av de udda pusselbitarna är när Orrenius utmanar Vilks självproklamerade strävan att alltid gå emot strömmen, för när Vilks är gäst hos grupperingar som sprider hat, människoförakt och rasism så går han inte mot strömmen i det sällskapet. Något bra svar på varför får Orrenius aldrig av Vilks.”

Det där med ”gäst hos grupperingar” torde kunna förenklas till en, nämligen den famösa konferensen i New York. Min popularitet i sådana konferenser är inte särskilt stor, jag har inte blivit inbjuden till någon annan. Vad jag kan erinra mig om SION i New York sades inget sensationellt på den konferensen så när som på indiern som förlöste det svenska medieuppbådet med sitt uttalande om att muslimer förökar sig som råttor. Medieeffekten blev påtaglig. Att ”gå mot strömmen” i ett sådant läge är tämligen komplicerat. Jag tycker nog att jag agerade mest korrekt då jag respekterade mångkulturens relativism. Så om Sennerteg menar att Orrenius inte fick något svar av Vilks har han fått det här. Sennertegs sammanställning av den populära treenigheten hat-människoförakt-rasism är inte så lätt att handskas med. Eftersom vi är inne på politiska frågor är det ofrånkomligt att hat är närvarande, dessutom helt normalt. Människoförakt har också blivit en utbredd attityd på flera kanter. Angående rasism kan jag säga att jag aldrig har deltagit i något sammanhang där rasism sprids. Eller, i alla sammanhang där jag deltar sprids rasism eftersom ingen längre kan undkomma den rubriceringen.

Sennerteg finner ytterligare en oklarhet: ”En annan udda pusselbit är när han som konceptkonstnär hävdar att alla reaktioner på det han gör ingår i konstverket, men när han får frågor om terroroffren i Köpenhamn blir han bara störd och irriterad.”

Jag vet var han får det ifrån att jag skulle bli störd och irriterad. Vad jag har sagt är att konsten som en fiktion med vilken man kan spela och redigera får ett problem när människor skadas svårt eller dödas. Det vore djupt cyniskt att inte se det problemet. Dödsfallet är naturligtvis en del av dokumentationen av processen men det är givet att man får betrakta detta med respekt. Nästan allting i dramat RH har sina komiska undertoner men det är som på teatern: Bara så länge man skjuter med lösa skott är allt i ordning.

Det här inlägget postades i Böcker, politik, Projekt. Bokmärk permalänken.

6 svar på 2347: Små frågor dock icke outgrundliga

  1. sl skriver:

    Det är dina kritiker som är störda och irriterade, och projicerar sin egen ångest på dig. Din hemsida är upplysande, synd att den blameras av ordmärkande judehatare.

    Den så kallade antirasism som blandar ihop kritik av nyimporterad främmande hatreligion, Europas 1900talshistoria, välfärdsstatens finansiering och åtaganden, och dess abdikation från våldmonopolet i en irrelevant gröt av illa dolt självhat i kontexten klimat/genus, kommer att göra som nysossen Jan Emanuel; springa sin väg med pengarna. Inte heller då kommer de att förstå vad de gjort. Någon som inte satt vid makten kommer att få skulden. Kollektivet vita medelålders män. Skyldiga till allt.

  2. minnesdagen skriver:

    – “synd att den blameras” ?
    Den där SION-kongressen var intressant att se i Uppdrag Granskning. Det var ju en inblick i en värld som normalt annars inte betecknas som högerextrem, beroende på de personer som hade huvudrollen i den organisationen. Främst den obehaglige Pamela Geller. Namnet SION har av mycket att döma en vid betydelse. Man kan ju titta på SION-bilden med alla flaggorna, och fundera på ordets innebörd. Ordet i sig, inte vad det påstås vara en förkortning för. Det handlar då inte längre bara om ett litet land i mellanöstern.

  3. minnesdagen skriver:

    Uppdrag Granskningen på youtube, kände att det var dags för en repris, och den är sevärd.

    https://www.youtube.com/watch?v=kiS4TAemliY

  4. Jor-El skriver:

    Intressant är ju också att likna sina ideologiska fiender vid råttor har fått sig en revival i Sverige idag. Men denna gången yttrat från ”den ljusa sidan”. Och visst har det höjts några ögonbryn, och även några röster mot Anne Rambergs och Cecilia Hagens språkbruk, men dom dubbla måttstockarna är ändå tydliga i bedömningen av liknelsen beroende på vilken sida man anses tillhöra och vilkas talan man anses föra.

  5. sl skriver:

    Stop Islamization Of Nations är en oundviklig konsekvens av muslimsk aggression, precis som SD naturligt uppstår om man storimporterar underbjudande lågprisarbetskraft och dessutom ger den bidragsförsörjning, på den svenska lågprisarbetskraftens bekostnad. Där islam sätter ner sin stövel blir det krig.

    Judarna är få, integrerade och inte så värst religiösa. Muslimerna är många, med religion och kutym som hindrar integrering, med våldsprofet, och i religionen ligger inherent att de ska bestämma, de otrogna ska lyda och/eller dö. Fläskstopp i skolbespisning är bara början.

    Som jag fattade det blev Lars Vilks inbjuden därför att han är offer för islamisk terrorism och inte viker sig, själv åkte han dit som en del i konstprojektet. Om han avböjt hade han vikt sig för islams svenska medlöpare.

    Att försöka stigmatisera motståndet mot islam som “höger” är den nya reaktionära identitetsvänsterns hegemoniförsök. Den gamla socialistiska vänstern förbjöd och förtryckte islam på kinesiskt manér, den nya går istället armkrok med nazister i islamfrågan, pekandes finger åt andra.

    Nazism var ett centraleuropeiskt svar på bolsjevismen, xenofobi ingår i allas arvsmassa som en skyddsmekanism, vänstern har slut på andras pengar. “Konservativ” borde betyda socialdemokrat. Kyrkan och försvaret är skal, Håkan Hellströms falsksång är “kultur”. Islam och Nazism förstör det europeiska samhället, de känns igen på att de hatar judar, det gör inga andra. Judehatets drivet till sin spets leder till samhällskollaps.

    Att vara motståndare till islam är inte höger, utan folkligt, medkännande och naturligt. Det borde vara en socialdemokratisk ryggmärgsreflex. Istället vandrar s-arbetare till SD. Att Paula Geller och 49 andra också är motståndare till islam saknar betydelse. Islams historiska praktik och vanföreställningar bör stå i centrum, samman med nazismen.

    För den svenska dvärgvänstern återstår att krypa till korset. Det har många redan gjort, statskyrkan består i hög grad av gammelvänster som tappat tron på både proletariatet och förtruppen, och letar sina rötter. Vid korset hittar de rätt. Att nazisterna inte hittar dit beror på att nazister är misantroper. Så trivs de också bra med islam. De förenas i ondska.

  6. CeDe skriver:

    Fläsk och sill, potatis och lingon var den basmat som byggde den svenska välfärden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.