När humorn dyker upp i etern är det inte alltid lätt att avgöra om det rör sig om om eller om det är på riktigt. Min första tanke när jag stötte på det här var att ”det har ingenting att göra med feminism”. En kontroll av datum uteslöt genast ett yrväder i april. En nyläsning uppenbarade desto mer om feministisk humorforskning. Forskningen, utförd av Hanna Söderlund vid Umeå universitet, visar att det skrattas för lite åt kvinnliga komiker (förstå ”skrattas åt” på rätt sätt, inte på något sätt att skratta åt komikerna utan enbart deras budskap).
Skälet till detta är, enligt vetenskapen, inte oväntat den patriarkaliska ordningen som utesluter och nedvärderar kvinnorna. Vetenskapen i detta ämne går onekligen framåt eftersom forskaren kunde anföra ett bevis. Hon framdrog två likvärdiga skämt som framförts i TV4 av en man respektive en kvinna (SvT). Det visade sig att kvinnan inte fick några skratt. Det som imponerar mest är att forskningen numera kan bestämma huruvida ett skämt håller den nivån att det är skrattbart. Fortfarande kan jag förnimma ett uns av tvivel om det icke skrattbara skämtet ”två hål i huvudet” från kvinnan höll måttet.
Forskaren medger att det är svårt att jämföra skämt. Det är inte omöjligt eftersom vi trots allt har den alltid tillämpbara institutionella skämtteorin. Det som TV4 publiken inklusive de medverkande uppfattar som roligt är roligt. Varför tycker de att något är roligt? Främst beror det förmodligen på kontexten. Men så långt har forskningen ännu inte kommit.
Den var bra, Lars. Ibland får du till det!
Tack Ludvig. En gör så gott en kan.
Kvinnlig forskning är inget att skratta åt… ska det va så ska det va C. Handler:
https://www.youtube.com/watch?v=PV9UzmlboHc
(Snacka om kulturforskning!)
Det skrattades bättre förr, på Elof Ahrles tid. Det skrattades bättre förr, på logdanserna hemmavid. Det skrattades bättre förr, innan forskar´n tog vid, och det skrattades bättre förr, vid köksborden hemmavid.
Har björnen en lustig hatt?
Komik bland mångt och mycket uti etern:
”Svenska ungdomar uppmanas att studera och regeringen fyller på med lågutbildade.
På så vis bibehålles underlaget för vänstern.
Kanske mer tragiskt än komiskt.
En rolig artikel i en tid full av skrattbarheter där skrattet fastnar i halsen. Riktigt löjliga profeter, med löjliga åsikter och löjliga hattar. Dags för en ny version av Life of Brian och hans sura suror.
Gycklet, som får människor att skratta, riktar ofta en udd mot makten, överheter, diktatur – öppen eller dold. Kasperdockan med den röda mössan, son till en tupp, som gal mot polisen och hans batong, fick barn att skratta och deras föräldrar att se en likhet med samhällssystemet. I den meningen kan man se LVs vovvar som en lustig figur i alla miljöer. En beskedlig vovve som inte bits, men ja – kanske ändå??
Det er jo mærkeligt, ”den patriarkaliska ordningen” findes slet ikke i Danmark 🙂
Förvisso, men nu handlar ju inte allt om lilla Danmark, mærkeligt nok lillebror Steen…
Lilla Danmark och lille bror kan många gånger bättre en storebror och stormakten Sverige.
än, förstås – märks att jag är stockholmare.