Jag har varit på en sekretessbelagd tur till Stockholm. Utställningen på Moderna med Aguéli och Klee skulle naturligtvis ses. Inget fel på den, men det är svårt att finna någon intressant förbindelse mellan de båda konstnärerna. De hade båda ett visst intresse för Nordafrika men det är svårt att få något ut av det. Klee går sin väg, hans minutiöst detaljarbetade små abstraktioner är just typiskt Klee.
Aguélis landskap och porträtt är välkända och eftersom hans produktion är begränsad var det lätt att känna igen hans bästa. Det finns också en del mindre kända som inte riktigt räcker till. I sina bästa stunder är han en lätt blandning av syntetism och försiktigt kubistiserande med en färgskala i gult och blått. Färgerna är tämligen inslagna och hans dukar har varit med om en del. Bilden nedan ligger förmodligen närmare originalet än den man faktiskt ser. Min kamera gav god draghjälp att få fram en fräschare Aguéli.
På Galleri Agardh och Tornvall mötte jag konstnären Nick Alm.
Han arbetar i klassisk stil och är utbildad på Florensakademien. ”Behov och Begär” är titeln på utställningen. Ja, diskursen kunde man förbättra en del men måleriet är grandiost.
Så kan han få till det med sin begränsade palett: Transparent järnoxid, ultramarin, ljusockra, svart och titanvitt.
Efter detta besök deltog jag som hemlig gäst och överraskning i Jan Sjunnessons arrangemang Salong Non Grata.
Jan Sjunnesson
Publiken
Synd att man inget visste, jag hade annars gärna poppat upp.
Jan Sjunnesson och Lars Vilks under samma tak, en höjdare.
Pingback: Lars Vilks talade på Salong Non Grata « Avpixlat
Lars och mitt samtal
https://youtu.be/_NawNQhhEn4
Pingback: Rcension: Skotten i Köpenhamn av Niklas Orrenius « Avpixlat
Pingback: Skandinavisk kulturkamp: Danmark del 2 – The winds are changing