2031: Den något åsidosatta konstteorin

Kommentarerna har lett till det av mig så omhuldade ämnet konstteori. Mer än gärna skriver jag något om det.

Innan man börjar med värderingar och definitioner utifrån värderingar är det fördelaktigt att se på konsten som klassificering. Det är det klassiska problemet med vilken egenskap som alla konstverk har gemensamt och som därför gör det möjligt att avgränsa konst från andra verksamheter. Många egenskaper har prövats men den enda som har lyckats, åtminstone tills vidare, uppfylla kravet, är den institutionella teorin. Egenskapen är då att något uppfattas som konst av konstvärlden. Framgången, dock utan entusiasm, beror främst på den svåraste nöten att knäcka: readymaden, alltså att vad som helst kan utnämnas till konst. För att få med dessa i konstmängden är den institutionella teorin nödvändig.

Man inser snart att frågan om vad som är konst är en ovanligt lätt fråga men att den inte säger något särskilt intressant. Det är först när kvalitetsbegreppet kommer in i bilden som konstdefinitionen säger något väsentligt. Då kan man också se varför det är värdefullt med grundläggande konstteori. Detta ämne har blivit eftersatt och har delvis också förfallit eftersom konsten idag åsidosätter teorin för att istället ägna sig åt angelägenhet, nyttighet och propaganda. Dessa begrepp står i direkt motsats till de traditionella kvalitetskriterierna. Visserligen är det så att kvalitetskriterier är konstruktioner och därför kan ändras om konstvärlden så önskar. Men även om samtidskonsten har sin instrumentella inriktning är traditionen oerhört stark vilket kan förklara varför nyttighetstänkandet i konsten inte rönt några avsevärda framgångar – annat än att fungera som begreppsexpansion (även detta är möjligt inom ramen för konstbegreppet – men utan vidare funktion).

Här är några av de mest påtagliga konstnärliga kvaliteterna:

Konstbegreppets tillväxt genom överskridande
Överskridandet är ett sådant när konstvärldens elittrupper tar avstånd
En tillräcklig mängd av obegriplighet för att göra varje konstverk tillräckligt obegripligt
Du skall icke illustrera
Att alltid sikta bredvid det som synes vara målet

Det här inlägget postades i konstteori. Bokmärk permalänken.

21 svar på 2031: Den något åsidosatta konstteorin

  1. Molly skriver:

    Skojar du?

  2. Kin skriver:

    Jeg lurer på et par ting:
    Hva kan grunnen være for at teorien i dag er tilsidesatt og at kunsten nå retter seg mot saken, nyttighet og propaganda?
    Det er ikke enkelt å spå om framtiden, men hvilke mulige veier finnes ut av dette for å komme videre?

  3. Beppe Grillos Vänner skriver:

    Att den institutionella konstteorin är cirkulär stör mig inte då det finns mycket som kan utvecklas ur en cirkeldefinition.
    Det som gör mig brydd är att den i ngn mån ter sig meningslös då samma resonemang kan överföras på valfri verksamhet:

    – De som ingår i Kinas kommunistparti avgör vad som är kommunism i Kina.
    – Astronomerna avgör vad som är en planet (Pluto röstades bort)
    – korridorfolket avgör vad som är politiskt korrekt

    Resonemanget kan överföras till mode, trender, vetenskaplighet, raggarbil (behöver inte vara en amerikanare) osv. osv.

    Det enda jag får ut av den institutionella teorin är att den ringar in etablissemang. Dessa kan såklart ifrågasättas, omdefinieras, störtas etc. Whats the point med dessa självklarheter?

  4. Molly skriver:

    Vad betyder: Konstbegreppets tillväxt genom överskridande? Överskrida, att beskriva en rörelse över ”nån sorts gräns”? Vilken? Lagen? Moralen? Traditionen? Folks kränkningsgräns?
    Jag tänker på tavlan i Ryssland som var helt svart. Någon nämnde tavlan som en symbol för den ryska revolutionen. Jag såg bara en svartmålad tavla.
    En lättkränkt afrikan kanske hade anmält konstnären för hets mot folkgrupp. Men konst var det.
    Obegriplig, Icke illustrerande, siktat bredvid målet, vilket är ?? En tillräcklig mängd obegripligheter?

  5. CeDe skriver:

    En obegriplighet får aldrig bli begriplig för då upphör den att fascinera.

  6. Doktorn skriver:

    Förstod jag dagens teortiska text rätt – att första stycket avsåg klassificering av konst till skillnad från andra verksamheter och att problemet består i Duchamps ’readymades’ – nämligen att allting kan vara konst? Därvid kan den ’institutionella teorin’ bäst avgöra skillnaden mellan det ena och det andra. Men detta är allt för enkelt – så därefter tillfogar Du ett kaviltetstänkande, varvid Du fäster uppmärksamheten på värdet med grundläggande konstteori – skall jag då förstå att ’konstvärlden’ egentligen saknar djupare insikter därutav? Den vore lisksom en lynnig tyrann? Den ägnar sig åt ’angelägenmheter’, ’nyttigheter’ och propaganda och detta i skark konstrast till traditionella kvalitetskriterier. Även om samtidskonsten har sin bidragande inriktning är traditionen stark och hämsko satt på ’nyttighetestänket’ – annat än att utgöra begreppsexpansion – men ’utan vidare funktion’… summerat att sund teori på fötterna bär långt om man ämna bjuda konstvärlden batalj. Sedan tackar jag Dig för Dina fem avslutande gåtfulla punkter i Odet till Samtidskonsten!

  7. Krister skriver:

    Lars, hur skulle du själv placera in RH-projektet med avseende på den institutionella konstteorin och kvalitetsbegreppet?

    Vilka kriterier uppfyller projektet och hur väl för att kallas konst och god kvalitet?

  8. Ludvig K skriver:

    Varje gång signaturen ”Molly” tar orden ”en lättkränkt afrikan kanske hade anmält” osäkrar jag min revolver…

  9. Doktorn skriver:

    Ludvig K

    månne bär på oförlösta aggressioner? På källargym i japanska företag finns alltid en gummifigur av direktören de anställda kan avreagera sig på. Litet vänskapligt tips åt vår allas Ludvig K.

  10. Doktorn skriver:

    Denna världens komedi blir sällan bättre än upphöjda och fotfolk bidrager till – men bättre levde man på medeltiden – när klimatet var gott, folk hade fritid och glada dräkter, ocker hölls stången samt centralbanker var okända begrepp. Mammon är världens ondska, vilken fick makt över Europa under 1600-talets ’lilla istid’. Måtte dess företrädare bäva inför Domaren på Yttersta Dagen!

  11. Beppe Grillos Vänner skriver:

    Ludvig K
    Ickeafrikaner som kränks när ngn skriver lättkränkt afrikan?
    Är det månne en mikrovariant av den inst. teorin? Dvs de som ingår lättkränkthetsvärlden (korridorfolket) avgör när ngn blir kränkt om det gynnar moralisterna i fråga.

    Tror nu inte att du är särskilt lättkränkt möjligen aningens lätt kränkt (av dessa rader) kanske blir du också vanligtvis lätt kränkt. Detta går att träna bort bl.a. genom att sikta brevid det som synes vara målet.

  12. Doktorn skriver:

    Med en tillräcklig mängd av obegriplighet!

  13. Ludvig K skriver:

    Får jag ge dig ett vänskapligt råd också, Doktorn? Sluta vara rädd för framtiden och skit i hur det var på medeltiden. Var istället glad att vi kan sitta och ha en sånhär diskussion utan att behöva känna varandras andedräkter eller ens riktiga identiteter.

    Vad beträffar mitt osäkrande av revolvern handlar det inte om att jag blev kränkt… bara på min vakt för potentiella katastrofresonemang

  14. CeDe skriver:

    Här och nu, Ludvig K – right so!

  15. Doktorn skriver:

    Vi vandrar mot Konstens Gåtors Rike

    Allt vi ännu inte fått
    Får vi där i dubbelt mått
    Om sinnet kokar över
    Ger det konst och lite klöver
    Teori lär oss manövrera
    Och inte illustrera
    Siktar vi mot himlapällen
    Sjunker vi mot syndaställen
    Alla sätter nu igång
    Och stämmer upp den munter sång
    Vad vi ännu ick’ förstått
    Förstår vi strax i dubbelt mått

    Uti Konstens Rike.

  16. Doktorn skriver:

    Alla vänskapliga råd mottages hjärtligen … t.ex. att fixa till rytmen på min lilla ’Konstdikt’. Blott en kladd, ett utkast den är. Föreslå gärna nya strofer t.o.m.

  17. sl skriver:

    ”Att alltid sikta bredvid det som synes vara målet”; kan man få denna lite mer utredd?

  18. Beppe Grillos Vänner skriver:

    ”nära skjuter en hare”
    Capice sl?

  19. Doktorn skriver:

    sl!

    I ungdomen läste LV om Zen och dess ’koaner’. Skedan dess har önskat överträffa de obegripliga zenmästarna. Dock föll min alternativa ’konstteori’ honom inte riktigt på läppen.

  20. Doktorn skriver:

    Ännu ett vänligt råd till Luvig K och alla!

    Våra stora problem började med centralbanksväldet och Oliver Cromwell. Detta är icke uppmuntrad kunskap – men absolut vital om vi önskar våra barn väl. Eftersom detta varken avhandlas på SvD’s eller DN’s kultursidor, passade jag på att lämna en ’hint’ om en på sitt sätt lycklig medeltid.

    Man måste ju dela med sig sina kunskaper.

  21. Molly skriver:

    Ludvig K
    Det handlade om den svarta tavlan som av någon tolkades som en (beskrivning, bild, påminnelse ??) om den ryska revolutionen!
    Jag fick ingen association alls åt det hållet.
    Hur skulle en afrikan, långt borta från revolutioner tänka? Bor han i Sverige tänker han på slaveriet. Det finns exempel på det! Ryssen är ensam? om att tänka revolutioner. Är han, liksom den svarta svenska invandraren ensam om sina tolkningar? VARFÖR osäkrar du din revolver? För att jag vita kvinna inte tänker Revolution! Slaveri! Måste jag liksom andra fritänkare riskera ett skott i pannan för det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.