1882: Temadag i Köpenhamn

Postat den 2014 12 augusti av Lars Vilks

Redan nu kan jag flagga för en intressant temadag lördagen den 6 september i Köpenhamn. Det handlar om yttrandefrihet och radikalism. Jag har blivit inbjuden att tala om fallet Dan Park. Man kommer inte ifrån att fallet Park är en verklig utmaning för konstvärlden och dess gränser. Jag skall försöka reda ut begreppen.

Det här inlägget postades i yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

3 svar på 1882: Temadag i Köpenhamn

  1. Cavatus skriver:
    2014 12 augusti kl. 22:05

    Här är en intressant blogg som Lars et consortes borde följa och läsa:

    https://morklaggning.wordpress.com/2014/08/12/finns-raser/

  2. Från graven skriver:
    2014 12 augusti kl. 23:47

    Nja. Rasbegreppet ÄR problematiskt rent vetenskapligt.

    Själv tillhör jag de som menar att det är lika problematiskt att förneka att det finns folkgrupper som delar arvsanlag som förstärker gemensam identitet.

    Jag menar också att alla människors lika värde är en moraliskt stark konstruktion som knappast gagnas av att man försöker stryka ett streck över rasbegreppet.

    Men för de som inte håller med mig finns det onekligen flera starka argument i följande artikel:

    http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser/

  3. Krister skriver:
    2014 13 augusti kl. 11:18

    Angående yttrandefrihet och censur i konsten:

    http://www.aftonbladet.se/kultur/article19355747.ab

    ”Ropen på censur kommer inte bara från extrema högerpartier eller, nu, mc-gäng. Vice talman Susanne Eberstein (S) lät plocka ner en barockmålning av G E Schröder som föreställer en barbröstad gudinna Juno från riksdagens gästmatsal, och visade därmed att bristen på kunskap om konstens funktion når högt upp i samhället.

    I USA har detta slags konstskandaler pågått ganska länge, trots välformulerade försvar om konsten funktion som en symbolisk representation eller kritik av samhället. Konst är så att säga inte verkligheten på riktigt, men den kan få betraktaren att se samhället från nya vinklar. Den som då vill beskära dessa vinklar, försöker beskära demokratin.”

    Naturligtvis nämns inte exempel när kraven på censur kommer från det korrekta hållet, som kan få betraktaren att se samhället från vinklar som inte är tillåtna, enligt gängse normer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.