1864: Vermeers teknik

Vad säger man en sådan dag annat än att det är som vanligt. Rasisterna kommer mer och mer och Lövén säger att han skall ta krafttag mot dem. Onekligen kom dock Svenskarnas Parti ett stycke framåt genom sin välregisserade kampanj i Almedalen. För det gäller att göra sig synlig i medierna och alldeles i vanlig ordning fick man precis den medvind man kunde hoppas på. En liten skara demonstranter och en stor skara motdemonstranter. Som man har vant sig vid blev Dror Feiler haffad av polisen när han agerade som aktivist med saxofon. Numera kan SvP även glädja sig åt att deras marginella skaror ackompanjeras av kyrkklockor. Sådan draghjälp är inte alla förunnat.

Nåväl, det där handlar alltmer om politiska favoriter i repris. Betydligt intressantare är att en målning av Vermeer van Delft (1632-1675) finns till salu på Christies. Sådant inträffar mycket sällan eftersom det endast existerar ett 30-tal målningar av Vermeer och att endast två målningar är i privat ägo. Målningen i fråga uppskattas kosta mellan 10 och 13 miljoner dollar vilket kan förefalla vara modest. Men så är det fråga om ett tidigt verk där Vermeer till stora delar har kopierat en annan målare.

Men det finns mer intressant kring Vermeer. För några månader sedan släpttes filmen om hur Tom Jenison försöker göra den perfekta Vermeerkopian med hjälp av vad som kanske var Vermeers speciella hjälpmedel. Under de senaste två decennierna har det blivit alltmer accepterat att Vermeer använde sig av någon form av Camera Obscura kombinerat med linser. Med detta kunde han projicera sitt motiv på sin duk och sedan måla av det, alltså en form av fotografering. Jenison följde upp teorier som lanserat av Philip Steadman och David Hockney. Hans bidrag var framför allt en spegel som gjorde det möjligt att få en rättvänd bild och tillräckligt med ljus. Den målning som Jenison producerade var Musiklektionen. Han målade inte bara själva målningen utan skapade rummet och tillverkade alla där befintliga objekt. Och placerade in levande modeller.

01vermeer jenisonMIND
Här kan man jämföra originalet med Jenisons version. En intressant detalj går att upptäcka i spegelns övre vänstra hörn. En brunaktig rektangel som troligen är den bakomliggande väggen. Med hjälp av den kan man få fram rummets exakta längd. Man kan fortfarande inte bevisa att Vermeer har arbetat med projektion men mycket pekar i den riktningen. Hans målningar har ingen underliggande teckning, hans produktion var mycket liten, han hade inga elever och troligen inte heller någon lärare. För sina målningar använde han samma rum om och om igen. Reaktionerna bland konsthistorikerna har varit starka, åtskilliga vägrar att se Vermeers extraordinära geni reducerat genom teknisk apparatur. Å andra sidan uppnådde han fantastiska resultat. Och det handlar inte bara om att han reproducerade en optisk förebild. Jämför man den äkta Vermeermålningen med Jenison är det stor skillnad. Jenisons ljusbehandling är t ex mycket hårdare. Se t ex på ljus och skugga under musikinstrumentet. Dessutom har Jenison, jag kan inte förstå varför, vridit på personerna så att de konfronterar varandra. Det blir två något satta figurer som laddar bilden på ett mindre lyckat sätt. Jenison har kanske utnyttjat ett litet fel som tycks ha smugit sig in i Vermeers original. Kvinnan vrider mycket obetydligt på huvudet men i spegeln ser man huvudet mer i profil än vad som borde vara fallet. Men det gör att målningen havererar ordentligt.

Även om man måste ta hänsyn till att Vermeers målning har förändrats genom åren kan man nog slå fast att det behövs mycket mer än ren teknik för att nå Vermeers nivå. Det tycker också Jonathan Jones på The Guardian.

Det här inlägget postades i konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

14 svar på 1864: Vermeers teknik

  1. Från graven skriver:

    Det har gjorts fler dokumentärer om Vermeers förmodade teknik. En avhandlade en målning med ett utomhusmotiv där man hittat rummet i vilket målningen måste ha gjorts (mörker krävdes för projektionen) och den dörröppning som kom att beskära projektionen och därmed målningen. Allt stämde på centimetern när.

  2. Från graven skriver:

    Den syns f.ö. 1:33 in i filmen

  3. Orginalet alltid bättre än kopian…Lev väl!

  4. true liberal skriver:

    Lars: du har flera gånger talat om en estetisk resning mot tidens rådande social kritik. Jag undrar om en sådan ev kan tänkas komma ifrån datorerna, som digital konst. Två frågor: 1) hur ser den digitala konstens historia ut? 2) Har den hittat ett formspråk som kan ses som något av en genre i sig, eller placeras digital konst med lätthet in under modernism, postmodernism osv.?

  5. Från graven skriver:

    Estetisk rensning? Är det inte när man uttalar fatwor och slänger konstnärer i fängelse för deras konst? Ta typexemplen Iran och Sverige?

  6. Lars Vilks skriver:

    true liberal,

    Det var väl en tanke att den digitala tekniken skulle utveckla sig till en egen konstform, konst på skärmen eller något som kunde skrivas ut Men det blev inte så mycket av det. Istället blev den en integrerad del av alla möjliga konstformer. Praktiskt taget all konst som produceras idag är beroende av digital teknik.

  7. Lars Vilks skriver:

    Från graven,

    Vilken film är det du åberopar? Skulle vara intressant att få veta.

  8. Från graven skriver:

    Lars Vilks

    (javascriptet strular så jag får svara “manuellt”)

    I filmen som du bäddat in här ovan.

    “Huset tvärs över gatan” presenteras både som filmens “thumbnail” (direkt på din sida) och sedan 1:33 in i YouTube-filmen.

    Dokumentären jag tänkte på visades antingen på BBC eller SVT; kommer inte riktigt ihåg, men jag skulle känna igen den, och kan leta lite.

    Poängen var iallafall att målningen är gjord som ett perspektiv genom en dörr, vilket sätter väl definierade gränser för projektionens optiska banor.

    Om dörren finns kvar, och man kan hitta den, så kan man dra en hel rad slutsatser om sannolikheten av att Vermeer använde sig av projektion, samt om projektionsmetoden i sig eftersom att om Vermeer de facto använde sig av projektion så blir tavlan en regelrätt förminskning med bibehållna exakta proportioner.

    Dörröppningen blir då viktig eftersom att den ger ett referensmått i absoluta mått (m, cm, mm). Ljusstrålarnas rätlinjiga väg från motiv till tavla – med ett faktiskt referensmått mitt i strålgången – blir en veritabel guldgruva för forskare.

    Om jag förstår saken rätt så är ju “dörröppningen” unik i det att den ger Vermeer endast gjorde en sådan konstruktion.

    Nåväl, man hittade dörren; och med måtten på hus, dörr, och tavla kunde man dra en mängd slutsatser om utrustning, position, osv.

    Minns jag rätt så stämde värdena på förminskningen så väl överens med de faktiska värdena på huset att det knappast hade gått att göra utan projektion.

    Det här var nu länge sedan, men jag skulle bli förvånad om inte Jenisons rekonstruktion är en direkt tillämpning av det man lärde sig om Vermeers projektionsmetod med hjälp av just denna tavla.

  9. Molly skriver:

    Från graven

    Så Roligt!

  10. Lars Vilks skriver:

    Från graven,

    Är det verkligen så med dörröppningen. Vad jag känner till har man inte lyckats finna platsen till huset mitt emot. Däremot kan den större målningen Utsikt över Delft ha tillkommit med hjälp av camera obscura. Det tycks dock vara så att Vermeer inte har direkt efterapat en eventuell projicerad bild. Exempelvis fanns det inga marmorgolv i hans hus; de var överhuvudtaget sällsynt. Men det kan förklara varför han har använt sig av “pinhole” (“stifthål”). I många av hans målningar har man sett att det finns en flyktpunkt som har markerats med ett stift. En vanlig metod för att mäta ut perspektivet. Troligen har han gjort golven med hjälp av denna.

  11. Från graven skriver:

    Lars Vilks

    Jag får försöka gräva fram dokumentären. Det är över tio år sedan jag såg den.

  12. Från graven skriver:

    Utsikt över delft var det definitivt inte.

    Jag kan i.o.f.s inte svära på att det var huset över gatan heller. Men det ringde en massa klockor när den dök upp i YouTube-klippet.

    Återkommer.

  13. Cecilia skriver:

    PS. Något är fel med din programmering av sidan.
    Första gången jag ser det, men ”rutnätet” spiller nu ut åt höger; in i info-kolumnen. Artwork?

  14. Kalle skriver:

    Det är mer än troligt att Vermeer, liksom andra konstnärer vid denna tid använde sig av Camera Obscura, varför skulle de inte göra det? Det förminskar inte på något sätt deras förmåga, de var yrkesmän och tog väl hjälp av tillgänglig teknik. Betänk att detta var före den romantiska synen på konstnären uppstod.

    Dock, knappast en hålkamera, den skulle aldrig medge detaljåtergivningen i Vermeers målningar. Det bör ha varit en linser (eller möjligen konkav spegel) inblandad, troligen med liten bländare (pga. den tidens optiks stora abberationer). Och, ja sådana kameror var kända då, redan Cardano på 1500-talet beskrev dem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.