1830: Konstvärldar

Två kommentatorer funderar på hur det förhåller sig med graffiti som konst:

”Det finns en mängd olika Graffitikonstnärer som dömts för sin konst före Dan Park, så han är knappast den första…

Men du kanske inte definierar graffiti som konst?

Har alltså institutionella konstteorin godkänt gatukonst till konst? Genom en akademisk artikel?

Just det Banksy. Han är rankad på Artfacts ser jag nu.

Gäller det all gatukonst då? Grafitti tex? Och när hände detta?

Vore intressant om du ville berätta mer om det.

Jag vet många busfrön som kommer bli glada över konststämpeln.”

 

”Det finns en mängd olika Graffitikonstnärer som dömts för sin konst före Dan Park, så han är knappast den första..

Men du kanske inte definierar graffiti som konst?”

 

Först det där med dömda konstnärer. Det finns en rad exempel på konstnärer som har blivit dömda pga. sin konst. Jag har vid ett flertal tillfällen själv hamnat i den situationen. Men det här gällde fängelsedomar. Det är möjligt att någon graffitikonstnär har fått en sådan dom, jag känner inte till det. Men även om så skulle vara fallet har det inte samma intresse som det betydligt mera sexiga och svårbedömda hets mot folkgrupp.

Angående graffitins status är det naturligtvis ingen som helst tvekan om att den ingår i konsten och konstvärlden Kommentatorn nämnde det självklara namnet Banksy men listan kan göras mycket lång, t ex Chris Johanson, Barry McGee, KAWS, NUG… Men sedan blir det en definitionsfråga om vad som är en graffiti- eller street artkonstnär. I praktiken har de framgångsrika i denna avdelning anpassat sig till att producera konst för ordinära gallerier och konsthallar. Så gick det med Basquiat och så gick det med Klara Lidén. Att hålla sig utanför konstvärldens innekorridorer och hålla sig med en egen jargong och egna idéer är emellertid något annorlunda. Att även detta alldeles självklart betraktas som konst hindrar inte att det blir en specialavdelning i konstvärlden och som sådan intar den inte någon framskjuten plats i den ledande regimen, den internationella samtidskonsten. Skillnaden handlar om vad man gör och vilka referenser man har. Det betyder också att graffiti generellt har en lägre kvalitet. Ett annat exempel på speciella konstvärldar är design. Även i detta fall finner man konstnärer som anpassar sig till gallerier och konsthallar. Jämförelsen haltar genom att design är en jättelik avdelning som till allra största delen är kommersiell och inte utan vidare blir en del av konsten; man har sina egna effektiva arenor. Men principen är densamma. Eller varför inte jämföra med en annan stor konstvärld, modernismen? Modernisterna är ofta irriterade på den internationella samtidskonsten eftersom dess inriktning på teori och politik rör sig i en helt annan riktning än modernisternas form och gestaltning. Men även modernister kan anpassa sig och skapa de referenser som är nödvändiga och göra ett projekt av sina objekt.

Busfröna bör dock bli måttligt glada över att gå under konststämpeln. Den innebär bara en uttunnad klassificering och säger inget om kvalitet.

01KAWS

KAWS med verk (rankad 2.364)

 

Det här inlägget postades i konstteori. Bokmärk permalänken.

5 svar på 1830: Konstvärldar

  1. Anders Lentin skriver:

    Nya tider – nya vindar – nya konstriktningar. Picasso och Salvador Dali igår, KAWS och Dan Park idag.

  2. Gurun Gudrun skriver:

    “Lyssna på din mor:
    Att bädda sängen är ett nödvändigt ont;
    att skapa konst är ett onödigt gott.”
    som Salvador Dali sade till mig när vi satt på en bar i Lissabon med långa, isiga, Angosturafyllda glas i Augusti 1940, dagarna innan han och Gala flydde från fascismen till New York;
    om det inte varit för att jag just hittade på det hela.
    (den väl insatte vet givetvis att “del Gran Masturbador” inte bytte sina fläckiga lakan själv.)

  3. Carl skriver:

    Tack för redogörelsen!
    Ok det är uppenbart konst.
    Jag vet inte var jag fick det ifrån. Att grafittin inte är konst. Antagligen från konstskoletiden. Grafitti är åtminstone inte modernistiskt konst.

  4. Inge skriver:

    I Norge ser det ut til å være en felles forståelse blant grafittikunstnere at at de ikke utfolder sin kunst(?) på museumsbygninger, kirker, statuer og lignende. Jeg lurer på hva som ligger til grunn for denne respekten? Er det at grafittikunstnerne respekterer deres likesinnede – de som har skapt bygningene og statuene? Hvis det er tilfellet øker min respekt for grafittikunstnerne.

    Dan Park ser ut til å kun plassere sin kunst på elskap og på internett. Jeg ser ingenting respektløst i dette. Han ødelegger ingenting, så hva er han dømt for – annet enn innholdet i sine ytringer?

    Sverige: Demokrati er avhengig av ytringsfrihet. Ved å fengsle Dan Park uten at han har ødelagt noe, men kun for sine ytringer ødelegger dere demokratiet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.