Som sagt pågår en internationell samtidsutställning i Lunds konsthall. Om den styrande byråkratin, ”Don’t Embarrass the Bureau”. Vi har här också ett exempel på konst som politiskt aktivism. Den genren har fortsatt luft under vingarna även om förhoppningarna om dess välsignelsebringande alternativ har blivit något reserverade. Men den uppåtgående curatorn Matteo Lucchetti är full entusiasm och det är, såsom det brukar vara, hans text som ger utställningen en distinkt politisk inriktning. En given regel i konstvärlden är att curatorn alltid skall framhålla konstnärerna och förminska sin egen roll. Man skall naturligtvis inte tro annat än att curatorn är den styrande, den som placerar, förmedlar och injicerar konstnärernas och konstverkens budskap till världen. Lucchetti inleder sin text med att berätta om några av konstnärerna. T ex redovisar Pilvi Talka (2.071) ett projekt där hon skaffade sig en studieplats i ett företag och betedde sig okonventionellt (åkte t ex en hel dag hissen upp och ner). Jill Magid (1.578) deltar med en undersökning av den nederländska säkerhetstjänsten, hennes texter blev hårt censurerade. Stjärnskottet Rossella Biscotti (1.299) har gjort en film av en FBI-infiltratör, Song Tan (55.532) har kartlagt en länsstyrelse i Kina.
Lucchetti kan sedan konkludera att ”Dessa och ytterligare verk i utställningen ifrågasätter legitimiteten i de strukturer som styr över vårt sociala, politiska och ekonomiska liv /…/ På grund av sina kontroversiella ställningstaganden måste dessa konstnärer ibland tvinga eller lura sig in i de institutioner de har samröre med. Detta gör dem utsatta…”
Som det brukar heta, tar konstnärerna ”risker” och, menar Lucchetti, speciellt dessa. Frågan, som nästan alltid kan dyka upp när ”risk” ventileras, är vilka risker de egentligen tar. Som man kan se på de utställda konstnärerna är borden dukade i konstvärlden och i egenskap av heta ”emerging artists” går det som på räls för dem. Lucchetti vill gärna se att man ifrågasätter byråkratin men man kommer inte ifrån att det är ytterst få som inte i princip ropar efter ännu mer byråkrati. De vanligaste nyheterna brukar handla om personer eller företeelser som inte har fungerat eller uppmärksammats. Myndigheterna kan t ex ha missat att något kan vara farligt och allmänheten kräver åtgärder, dvs. mer byråkrati. Har man inte följt sina regler ställs de till svars och i värsta fall kräver man den ansvariges avgång. Allt för ett riskfritt samhälle som skall ta hand om och skydda individens intresse i demokratisk ordning i en politiskt korrekt värld. Visst finns det avarter men sådant är ändå undantag och jag kan inte se annat än att utställningsprojektet, som det framtonas i curatorns politiska beslutsamhet, inte blir så storslaget som han vill framhålla. Jag skulle t o m mena att politiseringen förminskar utställningen. En neutralare ståndpunkt som bas för konstnärernas bidrag skulle göra utställningen rikare. För man kan vara övertygad om att det, i vanlig ordning, inte blir någon effekt av ”ifrågasättandet av strukturerna”. Däremot estetiseras ett antal företeelser och handlingar vilket torde vara mer än nog för publikens (en begränsad del av konstvärlden) intresse och förmåga.
Självfallet kan vissa konstnärer gå hela vägen för att tillmötesgå den politiska sfären utanför konstvärlden. Gruppen Metahaven (4.404) och Jonas Staal (3.585) har skapat en databas där vem som helst kan ta del av den nederländska regeringens dokument. Det är helt lagligt, tjänsten gör det bara enklare. Den kan användas av vem som helst och det enda hinder som föreligger för dess spridning är att den går genom konsten vilket brukar vara försvårande.
Jonas Staal deltar även med sitt konferensprojekt för terroriststämplade organisationer. Jag har skrivit om detta tidigare i samband med Berlinbiennalen 2012. Bland de inbjudna organisationerna fanns även al-Qaida Irak och al-Shabab. Förmodligen gick det inte att få med dem och istället anger katalogen några mer sympatiska deltagare som Kurdiska kvinnorörelsen och Filippinernas nationella demokratiska rörelse. Staals politisering är hårt vinklad vilket kan framgå av hans relativiserande uttalande om terrorism i allmänhet:
”What is the fundamental difference between the 3000 victims of the Twin Towers and the hundreds of thousands of civilian deaths in Afghanistan and Iraq, as a result of the Western ‘liberation’? Terror and state-terror thus constitute two sides of the same coin.”
Man kan fråga sig vilka reaktioner det hade blivit om han hade arrangerat en konferens för islamkritiska organisationer. Relativiseringarna har säkert sina klara gränser.
Konsthallens utställning är en bra sådan. Dels visas ett antal intressanta projekt och dels lämnar den utrymme för en relevant diskussion om både konsten som politisk aktivism och curatorn som politisk aktivist.
Curator Matteo Lucchetti och konstnären Song Ta
Jonas Staal med sin konferensmodell
Den principiella skillnaden ligger i ambitionen att antingen maximera eller minimera civila offer. Staal kommer aldrig att tillåta sig att förstå eller medge detta.
Man kan också ställa upp följande motsättning:
Breiviks 75 dödsfall på Utøya, mot alla unga självmord som den dåvarande härskande socialdemokratin förorsakat, genom sin politik, samma år. Det är mångdubbelt fler. Så skulle då det förra vara värrre än det sistnämnda. Eller är det kanske tvärtom. Det skulle ha varit provocerande konst det.
Hans Vildegren,
Och var har du uppgifterna att socialdemokraternas politik skulle ha förorsakat ett större antal självmord?
Stoltensbergs socialdemokratiska regering satt 2005-2013.
När det gäller överfallsvåldtäkter i Norge så är gärningsmannen en icke-västlig invandrare i 100 procent av fallen, och så har det sett ut under de senaste fem åren (enligt Oslopolisens statistik, publicerad 2011).
Alltså startade dessa ett år efter Stoltenbergs regerings tillträde. D v s 2006.
Där har vi alltså orsaken till antal ökade självmord. Som i sin tur beror på den norska socialdemokratiska regeringens politik.
Det är såna här knäppskallar till sverigedemokrater som skrämmer mig och man undrar om partiet någonsin kommer bli rumsrent.
Läs det här, angående överfallsvåldtäkter i Norge 2006-2011, m m.
https://www.realisten.se/2011/06/29/per-gudmundsson-gor-kaos-med-etablissemanget/
Hans Vildegren,
Om de data du länkar till stämmer så har du ju så det räcker för en debatt där du har en stark position – om du sköter den rätt. Men det gör du inte.
1) Du drar in självmord i ekvationen. För dessa saknar du data till några orsak/verkan-samband. Du har redan här förlorat debatten.
2) Du kopplar sedan självmorden till förd politik. Kanske ett logiskt steg enligt ditt huvud, men en alldeles för vid rallarsving för att man skall kunna ta dig på allvar, särskilt som du saknar data i orsaks-kedjan.
Summa summarum: du vill för mycket, tar i för hårt, spelar bort de data du faktiskt har till förmån för egna – ounderbyggda – konstruktioner, samt kröner hela eländet med att länka till Realisten.
Varför inte a) hålla dig till de data du har; b) länka direkt till källan; c) föra en saklig och lugn debatt, fri från egna extensiva tolkningar; samt d) hålla dig till en enda tes, dvs att det finns en övererepresentation i norsk brottsstatistik som verkar vara kulturellt betingad?
Följer du dessa enkla tumregler blir du svår att spöa i en rak debatt. Men det kräver självdisciplin.
Krister,
Vilka Sverigedemokrater?
Krister,
Och har du något belägg för att denne mans åsikter speglar Sverigedemokraternas politik? I annat fall tycker jag du borde skämmas för stämpeln du ger åtminstone 10 procent av väljarkåren!
Jag har en mycket stark känsla av att denne man anser sig vara sverigedemokrat och jag vet att det finns en hel del skrämmande individer där fortfarande vilket är synd då det är det enda partiet som vågar ta upp en viktig fråga som påverkar oss alla väldigt mycket.
Dessa skrämmande invidider skrämmer bort mer förnuftiga människor.
Sedan tycker jag att det är synd att den här bloggens kommentatorer har en sån enorm överrepresentation av sverigedemokrater som bara är här för att Muhammed har blivit avbildad som hund och inte har något intresse i Vilks omfattande konstkunskaper och inte kan se att RH projektet har ett syfte utöver att håna muslimer.
Det är negativt för projektets trovärdighet och inflytande.
Och den här då?
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/museibesokare-kraschade-miljonvas_8997496.svd
”Museibesökare kraschade miljonvas – utgav sig för att vara konstnär”
Inget problem – konstvärlden kan ju legitimera skärvorna. Då är det ju konst igen. Se det hela som en happening i ”slow motion”! Det finns ju flera vaser kvar.
”Från Graven”. Mitt syfte var inte att bevisa brottsstatistikens orsaker. Det var inte det som var grejen. Det var inte att bevisa som var saken. Jag ville bara visa på en annan komparativ jämförelse av dödande, lika relevant som Jonas Staals tes, fast mera provokativt. Som han skriver:
What is the fundamental difference between the 3000 victims of the Twin Towers and the hundreds of thousands of civilian deaths in Afghanistan and Iraq, as a result of the Western ‘liberation’? Terror and state-terror thus constitute two sides of the same coin.”
Det var det som var mitt syfte. Och har han bevisat sin tes angående dödande av muslimer, kopplat till s k ”västlig frihetsterror”, som han yrade om. Och koppla det till twin tower, som contrapunkt. Inte alls, anser jag. Min contrapunkt till Breivik är mer relevant. Och håller betydligt bättre. Och jag lyckades också bevisa det till viss del dessutom, även om inte det var min mening som jag strävade efter.
Min mening var att bevisa Jonas Staals genomskinnlighet. Och ett annat exempel, som kunde ställas upp som lika relevant.
Bye the way, finns också siffror på en tiodubbling av våldtäkterna under denna tid. Och siffror på 8% självmord av dessa. Men det var alltså inte det jag åsyftade att bevisa.
Kopplingen till politiken är att överfallsvåldtäkterna satte igång, när den norska socialdemokratiska regeringen hade tillträtt. Ett år efter. Man måste ju dra egna relevanta slutsatser också.
Och Per Gudmundsson, hade hämtat sina siffror, från OSLOPOLISENS STATISTIK. Så allt bygger på fakta, och inte bara hans spekulation. Dessutom är han en erkänd journalist på SVD, och inte vem som helst.
Det var mycket lösa boliner det där. Där sjönk din redan låga trovärdighet till 0!
Hans Vildegren,
Du lever i en tid då bevis betraktas som någonting katten har släpat in.
Fundera på saken.
Hans Vildegren,
Jag föreslår att du vänder dig till ett annat forum med dina osammanhängande skriverier.
Krister,
Du har alldeles rätt i att det finns en överrepresentation av dem som oavbrutet kör med avpixlatretoriken. Det är ganska naturligt eftersom diskussionen är så starkt polariserad och dessutom förs ovilligt från pk-sidan. Jag tror inte att det försvagar projektet. Vad man ser hos de ivriga islamkritikerna är jakten på ett relevant erkännande.
BCCDR,
Visst är det problem. Att man skulle kunna kalla händelsen för konst betyder inte att det är bra konst. Jag har svårt att tro att konstvärlden är entusiastisk inte minst med tanke på att gärningsmannen uppger att han protesterade mot att det fanns för få lokala konstnärer i utställningen.
Krister,
Att bin dras till nektar behöver ju inte betyda att det är fel på bina. Det kan väl i stället påvisa deras smak för det goda.
Lars Vilks,
Menar du att det skulle betyda något för tullklassificeringen om det bara är konst och inte bra konst. Är det återigen denna strävan efter särbehandling som kommer i dagen. En medioker bil har väl samma varukod som en bra bil. Skillnaden får väl avspeglas i inköpspriset på varan – det kan ju vara olika inom samma varukod.
Jag föredrar att kunna få läsa en polisrapport i sin helhet och inte efter retuschering utifrån en politisk agenda.
Det spelar en viss roll, därför har man begreppet ”verkshöjd”. Om det inte fanns vore det alltför lätt att påstå att något skulle kunna vara konst – ur ett juridik- och tullperspektiv.
Lars Vilks,
”Verkshöjd” bestämmer bara om något har en viss ”höjd”. Antingen har något tillräcklig ”verkshöjd” för att kunna patenteras eller också har det inte tillräcklig ”verkshöjd” för att kunna patenteras. Om det sedan är ett bra patent, för väl så att säga visas på marknaden. Detsamma må väl gälla för konst i tullkammaren. Antingen är det konst eller också är det inte konst.
Den härledes ständigt närvarande sekreteraren CeDe gav glädjande nog öppningen till ännu en väntande publikation ingående i mitt pågående (ideella) konstnärliga projekt rörande översättningen av Emily Dickinsons samtliga dikter:
Kändisskap är ett bi.
Det har en sång –
Det kan va styggt –
Ja visst ja – Det har en flykt.
Lite bisexuella då bara?
Blanda inte ihop patenträtt med upphovsrätt eller mönsterrätt. De är visserligen delvis analoga men det blir snabbt begreppsförvirring.
Gurun Gudrun,
Är glad att kunna stå dig bi du store guru!
Från graven,
Jag ber naturligtvis om ursäkt om jag förvirrade dig. Jag tyckte att det var enkelt att använda ordet patentera när jag naturligtvis borde skriva ”erhålla immaterialrättsligt skydd”. Sedan kan ju var och googla immaterialrätt och skaffa sig en uppfattning om vad den omfattar. Och din kommentar förändrar inget i mitt resonemang.
BCCDR,
Jag accepterar din ursäkt.
Men gör inte om det!
😉
BCCDR,
Det är en snårig terräng eftersom det inte finns några klara gränser för immaterialrätten för vad som är konst. Den gäller också för bilder i allmänhet. De flesta bilder, och de kan ha avsevärd verkshöjd, är inte konst men hamnar gärna där när saken börjar diskuteras.
Kan krossade drömmar och illusioner vara konst, och även bra konst?
Lars Vilks,
Bäste Lars Vilks. Jag introducerade inte begreppet ”verkshöjd” i det här resonemanget. Ej heller immaterialrätten. Om du inte behärskar vandring i snårig terräng, så ge dig inte ut i den! Finner ej heller anledning att ändra på mitt resonemang i saken.
Så, det är alltså verkshöjd jag har. Men då är jag väl skyddad. Och en fredad zon. Not to be used by anyone, anywhere, anytime. Eller hur?
Från graven,
Jag är naturligtvis oändligt tacksam för att du accepterar min ursäkt. Kan emellertid inte lova att jag inte kommer att förvirra dig igen. Off topic: tror du ’von der Groeben’ kan översättas med ’Från graven’?
Men… ”verkshöjd” är ju den korrekta termen, både för lagrum och debatten.
Det är termen ”patent” som ställer till det.
Tredje gången gillt (misströsta icke, BCCDR; trägen vinner).
Skyddad i intighet där inga blommor finns, utan endast en främmande galax utav ljus.
Från graven,
Det har du nog alldeles rätt i. Nu skall vi bara försöka få Lars Vilks att förstå vilken betydelse begreppet ”verkshöjd” har på tullkammaren.
Du kanske skulle orera i rätt tråd?
Tullkammaren,
Mitt orerande i denna sak i denna bloggpost började med en kommentar till kommentatorn ”Buskis” 2014, 18 februari kl 00:02. Denna min kommentar kommenterades av Lars Vilks 2014, 18 februari kl 09:46. Han verkade då inte själv vara av uppfattningen att jag var på fel tråd. I varje sade han inte så. Men du kan väl diskutera saken med honom. På lämplig tråd.