Man kan kopiera andras verk med olika motiv. Den saken är särskilt aktuell för min del eftersom min kommande utställning, liksom den första, kommer att handla om parafraser.
Jag kom att tänka på Elaine Sturtevant som i fjor visades på Moderna. Hon har sedan 1960-talet kopierat andras verk. Hennes utgångspunkt är enligt hennes själv (1999):
”All current art is fake, not because it is copy appropriation, simulation or imitation, or because it shows similarities (all of which it is and does) but because it lacks the crucial push of power, guts and passion.”
Ord och inga visor! Sturtevant tanker sig att hennes repetitioner skall visa den bakomliggande strukturen i konsten. Hon menar alltså att det inte finns någon originell och ny konst. Den konst som visas är enligt henne bara ett försök att få samma sak att verka ny. Ett ambitiöst företag som aldrig kan lyckas. Även om de bakomliggande strukturerna kommer i dagen och diskuteras ändras ingenting. Tvärtom, Sturtevants kopior kommer att ingå i konsten och konsthistorien som estetiska objekt i sig själva. På ett rätt egendomligt sätt upphöjs en kopias status genom en ny, betydande konstnärs signatur och intentioner – och blir åtråvärd.
Sturtevant: Lichtenstein Study for a Red Horseman 1988
Lichtenstein: The Red Horseman 1974
Carlo Carra: The Red Horseman 1913
Det är just kopieringen som är it!
Kopiering är uppfinningarnas moder; utan kopiering stod vi oss nog rätt slätt. För hur skulle man kunna lägga till något, om man inte hade något att lägga till….i?
Nej, nu är det väl ändå synd om Lars ”Xerox” Vilks, som inte får någon bloggrespons;
Brisen viskar till näckrosen,
”Vad är din hemlighet?”
”Det är jag själv”, säger näckrosen,
”Stjäl den och jag är borta!”
//
Öknen är inspärrad i murarna
av sin obegränsade tomhet
– passande kommentar, tycker lilla jag, utvalda på flykt, ur poemet ”Eldflugor” av Rabindranath Tagore
(Moln är kullar av ånga,
kullar är moln av sten –
En fantasi i tidens dröm.)
Det finns ju t o m en religion, som tillvaratar dessa intressen.
http://www.newsmill.se/print/44152
Men du är autentisk du Lars. Tack och lov för det.
Intressant artikel att läsa.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/extremernas-ilska-mot-eliten_8451406.svd
”Immature poets imitate; mature poets steal;
bad poets deface what they take,
and good poets make it into something better,
or at least something different.
The good poet welds his theft into
a whole of feeling which is unique,
utterly different from that which it was torn.”
– T.S. Eliot
”There is nothing new under the sun.” (Ecclesiastes 1:9)
Jodå, det gäller att stjäla med smak; Ett faktum som till och med arkitektstudenter får lära sig. Man önskar att alla konstnärer kunde anamma detta, (utbildade eller autodidakter).
Jag vill också bara poängtera att signaturen GG inte har något som helst samröre med mig och min konstnärliga gärning, utan endast av till synes tillfälligheter råkar ha en ytlig likhet vid uttalandet av mina initialer.
(tackar dessutom iförbigående för berömmet)
Till sist en korrektur av en ingående stansa i min föregående kommentar:
”Öknen är inspärrad mellan murarna
resta av sin obegränsade tomhet”
– skall det nog vara, för skönhets skull.
(Ja, rätt skall vara rätt, även vid beskrivning av den fattiga och felande samtidskonsten.)
Gurun Gudrun,
Att stjäla med smak – fil. kand. är nog möjlig rätt snart. Utan omskrivning av rubricering alltså. (Den akademiska världen var alltid lite trögare än den kommersiella.)
PS. Trögare av samhälleliga evolutionära turordningsskäl. Må de bestå! (Och ha alldeles lagom brått som vanligt.)