1563: Röster från konstvärlden om moral och kvalitet

Tidskriften Ping frågar tre konsthallschefer om det var rätt att kasta ut Vilks från Jamtli. Jag uppskattar alltid röster från konstvärlden! Två av dem agerar direkt enligt receptet från vår tids rasistmaffia. Henrik Teleman (chef för Virserums konsthall) menar att min rondellhund har ”förstärkt främlingsfientlighet och etniska konflikter”. Men detta genom att dra uppmärksamheten till mig själv, vilket inte precis är ett glasklart argument. Vilka mätningar han åberopar låter han dock vara osagt. Teleman är en frenetisk Vilksmotståndare och redan 2008 tog han bladet från munnen: ”För mig personligen är han en oansvarig skit, hans konstnärskap är bara trams. Det enda han gör är att söka uppmärksamhet.” Han tillfogar att det inte är aktuellt att ställa ut Vilks i Virserum. Anna Livion som är chef för Gävle konstcentrum hakar sig fast vid den gamla schlagern om att jag har gjort främlingsfientliga uttalanden i media. Hennes slutledning är något haltande: ”När han framträder i ett sammanhang som SION blir det en del av hans konstverk. Då måste rimligtvis även museets relation till hans konst kunna förändras.” Denna princip innebär att en konstnär (om denne önskar medverka i det officiella Sveriges utställningar) inte kan göra konstnärliga undersökningar av sådant som inte är politiskt korrekt.

 

Maria Lind, chef för Tensta Konsthall, lägger sitt mesta krut på att döma ut Jämtlis utställning ”Det mesta pekar på att det handlade om en opportunistisk utställning som skulle inkludera de flesta typer av samtidskonst. Det är en dålig idé som tyder på bristande konstkompetens och insikt om vad arbete med konst innebär.” Där fick Bengt Adlers (curator för utställningen) och Konstföreningen påläst från samtidskonstens högre rymder. Maria Lind är otvivelaktigt en av Sveriges mest kompetenta curatorspelare i den internationella samtidskonsten. Då hon uppenbarligen är övertygad om att det endast finns en uppfattning om konst som är den rätta och sanna vägen kan hon lätt förledas till självöverskattning. Detta att inte vara diplomatisk är typiskt för Lind och alldeles säkert ett utmärkt sätt att skaffa sig fiender. Hon bör nog se upp med att inte hamna under rubriken ”Hybris i Tensta”. Eller så kan hon strunta i det också. Lind följer den klassiska karriärvägen att hålla en mycket hög internationell verksamhetsprofil för att meritera sig för något mer lämpligt. Tensta har fördelen att framstå som korrekt i konstvärlden: Förort med låg status och invandrare men knappast något som fungerar i längden. Hon försäkrar också att hon inte vill ställa ut något verk av Vilks. Detta uttalande bör nog kompletteras med att även om hon hade velat det skulle det inte vara genomförbart. Jag kan inte ens besöka Tensta konsthall utan att det blir risk för upplopp. En utställning med rondellhundar (och även utan sådana) i Tensta skulle onekligen förmedla en del aspekter på yttrandefriheten i vissa delar av Sverige.

 

I Ping berättas också om den gode (eller nästan gode) Vilks. Kommunen talar varmt om Nimis. Dock försökte en miljöpartist 2004 att förhindra kommunen att marknadsföra ”kriminell konst”. Han förslag var att all information om Nimis skulle avlägsnas från kommunens info. Förslaget gav dock kommunens representanter rätt att svara och beskriva vägen till Nimis vid direkta frågor från turister och allmänhet. I själva verket innebar hans äskande en återgång till den äldre ordningen från 1980-talet då information var förbjuden alldeles enligt den här politikerns förslag. Då det emellertid var ytterst tröttsamt för turistansvariga att varje gång någon frågade (och det är många) berätta om Nimis och förklara vägen dit hade man gjort en enkel beskrivning som inte fick visas öppet. Den plockades från under disken vid förfrågningar. Hans motion röstades ned med siffrorna 31 – 8. Även markägaren Krapperupsstiftelsen är motståndare. Så trots att Nimis numera får ses som synnerligen etablerat muttras det ännu på sina håll.

 

 

 

Det här inlägget postades i debatt, om utställningar m m, Projekt, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

3 svar på 1563: Röster från konstvärlden om moral och kvalitet

  1. CeDe skriver:

    Det är inte lätt att vara människa, det är inget för veklingar.

    Om du fortfarande står kvar på deltagarlistan till Iduns jubileumsutställning på KB så hoppas jag få tillfälle att besöka den i november.

  2. Rolle skriver:

    Nimis är ett mer fantastiskt konstverk än jag trodde när jag traskade iväg dit från bilen.

  3. Emmy skriver:

    Ja, vad säger man, ingen blir profet i sitt eget land, i synnerhet inte i jantelagens förlovade land.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.